- Ayuda

*: Reemplazar uno o más caracteres
(mendi*, aba*za, *mendi)

?: Reemplazar un solo caracter
(oihan?, e?titxu, ?adriano)

Berango - Lugares - EODA

Berango (Anteiglesia, capitalidad de municipio)

Entidad:
Populamendua/Herri ofiziala
Gentilicio:
berangar, berangoztar 
Altitud:
31 
Normativización:
norma de la Academia 
Dónde: Berango
Localizaciones:
  • berango - (1798) BFAH.FOG98 , 0593

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango, casa de - (1799) BFAH.ADM.JABARB , sig. rec. 6, 0694
    (...)
    También llamada Elexalde.
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango - (1800-1833) AÑ.LPV , 48 B
    (...)
    Pueblos de Vizcaya
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: AÑ.LPV

  • berango - (1802) DRAH , I, 162
    (...)
    anteig. de la mer. de Uribe, señ. de Vizcaya, ob. de Calahorra: dista de Bilbao 2 leguas y media, y confina por n. con Sopelana, por o. con Guecho, por s. con Lexona y Erandio, y por e. con Urduliz. Tiene 2 fieles regidores, contribuye al señorío por 5 5 fogueras, su poblacion es de 530 personas, y el asiento y voto de sus representantes en Guernica es el 48.0 Su iglesia, dedicada en otro tiempo á nuestra Señora, está hoy [errata, 513: lo está hoy] á santo Domingo de Guzman, y tiene para su servicio dos beneficiados que presenta el marques de Mortára , percibiendo 4/5 de los diezmos. La otra quinta parte la percibía el dueño de la casa solar de Basagoiti, y por venta que recientemente hizo, la lleva hoy D. Ventura Gomez de la Torre Xarabeitia, intitulándose así éste como aquel patronos diviseros. Hay una ermita dedicada á santa Ana, que se reedificó en 1765, y 8 molinos. G. A.
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: DRAH

  • berango - (1825) BFAH.ESTAT.POL , 18-2 Berango, 3, 4, 22 [0, 1, 19]
    (...)
    Copia // Censo X[ene]ral del Numero de Almas q[u]e se hallan en la Anteig[lesi]a de // Berango [...] Estado de Poblacion de la Anteig[lesi]a de Berango [...] Berango Nov[iemb]re 10 de 1825. // El Fiel Regidor // Joseph de Zalduondo
    (...)

    Qué: Elizatea
    Dónde: Bizkaia
    Origen: BFAH.ESTAT.POL

  • elejalde - (1825) BFAH.ESTAT.POL , 18-2 Berango, 9-12 [6-9]
    (...)
    [BARRIO] [...] Elejalde
    (...)

    Qué: Auzoa
    Dónde: Berango
    Origen: BFAH.ESTAT.POL

  • berango - (1829 [1569-1625, 1704, 1708]) CENS.CAST.XVI , Ap. 158a, 361a
    (...)
    Berango / [FOGUERAS:] 51 [...] se hicieron nuevas investigaciones en Simancas, y habiéndose hallado las averiguaciones de varias iglesias y anteiglesias hechas de Real orden en los años de 1569, 1616, 1618 y 1625, se copian á continuacion para poder hacer la computacion conveniente [...] Berango / [VECINOS:] 50
    (...)

    Qué: Herria
    Dónde: Bizkaia
    Origen: CENS.CAST.XVI

  • berango - (1840) BFAH.ESTAT.POL , 22 Errolda, 2 [2r]
    (...)
    DISTRITOS [...] MUNGUIA [...] PUEBLOS [...] Berango, Renta líquida (RS. VN.): 20080, Número de vecinos: 89
    (...)

    Qué: Herria
    Dónde: Mungialdea
    Origen: BFAH.ESTAT.POL

  • berango - (1840) BFAH.ESTAT.POL , 22 Errolda, 3 [2v A]

    Qué: Herria
    Dónde: Bizkaia
    Origen: BFAH.ESTAT.POL

  • berango - (1860) NOM.1860 , --
    (...)
    Berango. Anteiglésia
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berangochu - (1860) NOM.1860 , --
    (...)
    Berango. Caserío
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango, bolera de - (1885) BFAH.UD.AURK , BERANGO 0053/001
    (...)
    En BERANGO. CLAS: 02-05-02-05; SECRETARIA; OBRAS Y URBANISMO; OBRAS MUNICIPALES; EXPEDIENTES DE OBRAS MUNICIPALES
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango, camino de - (1900) BFAH.UD.AURK , BERANGO 0052/020
    (...)
    En BERANGO. CLAS: 02-06-02-20; SECRETARIA; PATRIMONIO; BIENES; EXPEDIENTES DE EXPROPIACION FORZOSA
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango, camino de - (1901) BFAH.UD.AURK , BERANGO 0052/016
    (...)
    En BERANGO. CLAS: 02-06-02-20; SECRETARIA; PATRIMONIO; BIENES; EXPEDIENTES DE EXPROPIACION FORZOSA
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango, camino de - (1901) BFAH.UD.AURK , BERANGO 0052/018
    (...)
    En BERANGO. CLAS: 02-06-02-20; SECRETARIA; PATRIMONIO; BIENES; EXPEDIENTES DE EXPROPIACION FORZOSA
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango, camino de - (1903) BFAH.UD.AURK , BERANGO 0052/021
    (...)
    En BERANGO. CLAS: 02-06-02-20; SECRETARIA; PATRIMONIO; BIENES; EXPEDIENTES DE EXPROPIACION FORZOSA
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango, camino de - (1904) BFAH.UD.AURK , BERANGO 0052/017
    (...)
    En BERANGO. CLAS: 02-06-02-20; SECRETARIA; PATRIMONIO; BIENES; EXPEDIENTES DE EXPROPIACION FORZOSA
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango, camino de - (1905) BFAH.UD.AURK , BERANGO 0052/019
    (...)
    En BERANGO. CLAS: 02-06-02-20; SECRETARIA; PATRIMONIO; BIENES; EXPEDIENTES DE EXPROPIACION FORZOSA
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango a egusquiza, carretera de - (1928) BFAH.UD.AURK , BERANGO 0056/023
    (...)
    En BERANGO. CLAS: 02-05-03-06; SECRETARIA; OBRAS Y URBANISMO; OBRAS PARTICULARES; EXPEDIENTES DE OBRAS MENORES
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango, carretera de - (1929) BFAH.UD.AURK , BERANGO 0052/029
    (...)
    En BERANGO. CLAS: 02-05-03-06; SECRETARIA; OBRAS Y URBANISMO; OBRAS PARTICULARES; EXPEDIENTES DE OBRAS MENORES
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango, estacion de ferrocarril de - (1929) BFAH.UD.AURK , BERANGO 0055/054
    (...)
    En FERROCARRIL DE BERANGO. CLAS: 02-05-03-06; SECRETARIA; OBRAS Y URBANISMO; OBRAS PARTICULARES; EXPEDIENTES DE OBRAS MENORES
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango, carretera de - (1931) BFAH.UD.AURK , BERANGO 0052/006
    (...)
    En BERANGO. CLAS: 02-05-02-05; SECRETARIA; OBRAS Y URBANISMO; OBRAS MUNICIPALES; EXPEDIENTES DE OBRAS MUNICIPALES
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango, casa consistorial de - (1933) BFAH.UD.AURK , BERANGO 0052/007
    (...)
    En BERANGO. CLAS: 02-10-06-00; SECRETARIA; SERVICIOS; PARQUES JARDINES
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango, casa consistorial de - (1940) BFAH.UD.AURK , BERANGO 0043/006
    (...)
    En BERANGO. CLAS: 02-05-02-05; SECRETARIA; OBRAS Y URBANISMO; OBRAS MUNICIPALES; EXPEDIENTES DE OBRAS MUNICIPALES
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango - (1945) CB.MAT , V-1, P.101

    Qué:
    Dónde:
    Origen: CB.MAT

  • veranicus - (1945) CB.MAT , V-2, P.102

    Qué:
    Dónde:
    Origen: CB.MAT

  • berango - (1945) CB.MAT , V-2, P.107

    Qué:
    Dónde:
    Origen: CB.MAT

  • berango - (1956) M.IFOV , 344. or.
    (...)
    En interior de palabra, la nasal originalmente intervocálica puede restablecerse ante consonante cuando, como consecuencia de su pérdida, ha resultado un diptongo nasalizado (Meyer-Lübke, RIEV 15, 1924, pp. 210 y 219). [ae oharra: V. nota m [“Der Schwund des zwischensilbigen n im Baskischen”, 209-238] ] Así, desde el punto de vista fonético, no habría mayor dificultad en relacionar Urzainqui (Roncal, Nav.) con tipos en -anico como Urzanico (año 864, Ayala, Ál.; C. Baroja, Mat. 107). // Pero la explicación de Cuartango y de Durango, tomados como tipos, no puede ser la misma. si para el primero partimos, como es probable, de *Quartānĭcu (Mat. 100-101), tenemos una evolución que en castellano es perfectamente normal: sonorización de la sorda intervocálica y pérdida posterior de la vocal postónica (cf. Quartanigo CSM 47, año 950). Dentro de la zona de habla vasca parece más natural pensar que Durango (y Berango, etc.), nos conduce a formas como Duranco, Turanco [15. oharra: G. Bähr, B. und I., 38-39. Doc. Turanko, año 1053; Duranci (in confini D., CSM 208, año 1072); et alia uinea que dicunt de Duranco in ualle de Scemeno (CSM 65, año 991, Rioja); Senior Sancio Annussoiz Aberancanensis (CSM 151, año 1051, Vizc.)] en conexión con la terminación -anco, bastante frecuente en zonas próximas (Alesanco, Taranco)
    (...)

    Qué: Herria
    Dónde: Bizkaia
    Origen: M.IFOV

  • berango - (1956) OTX.NGRTV , Euskera, I (1956), 149. or.
    (...)
    A orillas del [río Oka] de este último pueblo [Berriz] se halla el paraje OKANGO, que puede servir de dato para el estudio de "-ango", de DURANGO, BERANGO, y los ALANGO y ALANGOETA de Algorta
    (...)

    Qué: Herria
    Dónde: Bizkaia
    Origen: OTX.NGRTV

  • berango (capital) - (1960) NOM.1960 , --
    (...)
    Berango. Anteiglesia
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • BERANGO - (1961) SOLL.COSTAV , Mapa n. 5

    Qué: Herria
    Dónde: Bizkaia
    Origen: SOLL.COSTAV

  • berango - (1966) AZK.EDIAL , 32 C
    (...)
    Dialecto vizcaíno
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: AZK.EDIAL

  • berango: berango - (1974) TXILL.EHLI , 167 A

    Qué:
    Dónde:
    Origen: TXILL.EHLI

  • berango - (1974) LIZ.LUR , 27. or.
    (...)
    372,09 km2-tan, [Bilbo Handia izeneko eskualdeak] 25 herri hartzen ditu, 19 udaletan: Bilbo, bere barrutian Erandio, Sondika, Lojua, Derio eta Zamudio dituelarik; Barakaldo, Alonsotegi beraganatua duelarik; Trapaga (San Salvador del Valle de Trápaga), Sestao, Santurtze, Ortuella, Portugalete, Abanto-Zierbana, Muskiz, Basauri, Arrigorriaga, Etxebarri, Zaratamo, Galdakano, Larrabetzua, Lezama, Lejona, Berango eta Getxo
    (...)

    Qué: Herria
    Dónde: Bizkaia
    Origen: LIZ.LUR

  • berango: berango (berangoztar=berangar) - (1978) E.EUS.UD , Euskera, XXIII (1978, 1), 320. or.

    Qué:
    Dónde:
    Origen: E.EUS.UD

  • berango: berango (berangoztar=berangar) - (1979) E.UDAL , 21

    Qué:
    Dónde:
    Origen: E.UDAL

  • berango, casa consistorial de - (1982) BFAH.UD.AURK , BERANGO 0058/010
    (...)
    En BERANGO. CLAS: 02-06-02-10; SECRETARIA; PATRIMONIO; BIENES; EXPEDIENTES DE CESIONES DE BIENES
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • BERANGO: BERANGO - (1986) HPS.EAE , 20

    Qué: Entitatea
    Dónde:
    Origen: HPS.EAE

  • berango - (1987/11/27) DEIKER.HPS , 3785
    (...)
    037-53 153
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango (herriburua) - (1990/07/05) BAO , 154. zkia., 016.0002
    (...)
    Bizkaiko Lurralde Historikoko Foru Administrazioa - Foru Aldundiaren Foru Dekretua // Diputatu Nagusiaren Idazkaritza Nagusia // Estatistika eta informatika beharrizanak direla eta, Gobernu Zentralak (INE), Eusko Jaurlaritzak (EUSTAT) eta Foru Aldundiak, garaiz, Bizkaiko udalerrietarako kodeak hartu zituzten, haiseran bateratsiak izan eta, denboraren poderioz, nahasten joan direnak. Nahasketa hau Foru Sailei ere zabaltzen izan zaie. Estatistika Foru Batzordeak, bere eskumenetan diharduela eta eremu honetan erizpide normalizatuei geroago eta tinkoago eutsi behar zaiela uste duenez, iragan martxoaren 29ko bileran, Gobernu Kontseiluari proposatu zion, ofizialki, erabat eta behin betikoz, INE eta EUSTATek egun udalerrien kodeketarako erabiltzen duen sistema har dezan. Proposamen bera zabaltzen zaie biztanguneei, EUSTATekin baterako sistema hartzen delarik. Honenbestez, Diputatu Nagusiaren Idazkari Nagusiak proposaturik, Bizkaiko Herrialde Historikoko Foru Erakundeen Hautapen, Antolaketa, Erregimen eta Funtzionamenduari buruzko 3/87 Foru Araueko 17. artikuluan ezarritakoa dela bide, Gobernu Kontseiluak 1990eko ekainaren 26ko bileran eztabaidatu ondoren, hauxe. // XEDATU DUT: // 1. Ofizialki eta erabat, udalerri eta biztanguneen kodeaketa eguneratua hartzen da, eranskinean dagoen zerrendaren arabera. 2. Hartutako kodeketak iraun egingo du, udalerrien edo biztanguneen izen aldaketak edo bereizketak ematen badira ere. 3. Udalerri berriak sortzen direnetan, zegoen azkenari zegozkion kodeak esleituko dira, Batzar Nagusiek sorkuntza onetsitako dataren arabera ordenatuta eta alfabetoaren arabera, onespen data batera datorrenean. 4. Biztanguneei dagokienez, erizpide berbera erabiliko da, ezarritako lau digituetarik lehen biak talde biztanguneei eta beste biak banakako biztanguneei dagozkiela kontutan hartuz. Talde biztanguneen kodeak hurrenez hurrenekoak izango dira, beren udalerriaren barruan. Banakako biztanguneen kodeak hurrenez hurrenekoak izango dira, beren talde biztangunearen barruan. 5. Diputatu Nagusiaren Idazkaritza Nagusiak kodekera hau zuzen aplikatzen denentz gainikusiko du, aldian-aldian udalerri eta biztanguneen zerrenda eguneratua argitaratuko duelarik, beraien kode eta izenekin. 6. Dekretu hau "Bizkaiko Egunkari Ofiziala"n argitaratuko den egunean jarriko da indarrean. Diputatu Nagusia,. JOSE ALBERTO PRADERA JAUREGI. Diputatu Nagusiaren Idazkari Nagusia,. JOSE LUIS BILBAO EGUREN. // ERANSKINA. // Bizkaiko Udalerrien eta beren banakako biztanguneen zerrenda [...]
    (...)

    Qué: Elizatea, udalerriko auzo nagusia
    Dónde: BERANGO
    Origen: BAO

  • berango - (1991) NOM.1991 , --

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango - (1993/02/25) E.EUS.MBI1 , Euskera, XXXVIII (1993, 2), 369

    Qué:
    Dónde:
    Origen: E.EUS.MBI1

  • Berango - (1995/03/10) EJ.ENT95 , 2625. or.
    (...)
    OGASUN ETA HERRI ADMINISTRAZIO SAILA KULTURA SAILA 1145 ERABAKIA, 1995eko otsailaren 20koa, Erakunde Harremanetako eta Toki Administrazioko zuzendariarena eta Hizkuntza Aholkularitza eta Informaziorako zuzendariarena, Euskal Autonomi Elkarteko udalerrien biztanleria guneen izenei zabalkundea ematen diena. Euskal Autonomi Elkarteko udalei kontsulta egin ondoren eta urtarrilaren 3ko 1/1995 Dekretuaren 7.1.j). eta 13.d) ataletan, apirilaren 30eko 286/1991 Dekretuaren 17.e) atalean eta apirilaren 23ko 258/1991 Dekretuaren 13.c) atalean ezarritakoarekin eta azaroaren 24ko Euskeraren Erabilpena Arauzkotzezko 10/1982 Oinarrizko Legearen 10. atalean ezartzen denarekin bat, biztanleria guneen izenen erabileran batasuna bermatzeko, hauxe ERABAKI DUGU: Erabaki honen Eraskinean agertzen den Euskal Autonomi Elkarteko udalerrien biztanleria guneen izenen zerrendari zabalkundea ematea. Vitoria-Gasteiz, 1995eko otsailak 20. Erakunde Harremanetako eta Toki Administrazioko zuzendaria, IÑIGO BARANDIARAN BENITO. Hizkuntza Aholkularitza eta Informaziorako zuzendaria, XABIER AIZPURUA TELLERIA. Udala: Berango.
    (...)

    Qué: Biztanleria-entitatea
    Dónde: Berango
    Origen: EJ.ENT95

  • berango - (1996/02/20) E.EUS.MBI2IRT , Euskera, XLI (1996, 1-2), 228
    (...)
    EUSKALTZAINDIAREN ONOMASTIKA BATZORDEAREN EBAZPENA BILBOKO LURPEKOAREN GELTOKIEN IRTEEREN IZENEZ Izenak hautatzeko kriterioetariko bat maiztasun aldetik, bai eguneroko bizitzan baita historikoan ere, maiztasun handien daukatenei eta bidaiarentzako ulerterrezak direnei lehentasuna ematea izan da. Hau da, hobe ikusten da geltoki izentzat irteeraren ingurua, eta ez kale zehatzena hartzea, kasu gehinetan ez dakienari inolako informaziorik ematen ez diona. Horrela, jende gutxik ezagutzen dituen kaleen izenak, Berastegi edo Brifias, baino eragingarriagoa da nora doazen azaltzea, Basurtu edo Albia, aipatutako kasuetan. Kontuan hartu behar da, autobusetan ez bezala, bidaiariak ez duela norabidea ikusten, eta ez dela jende gutxi izango lurpekoa Basurtuko Ospitalera edo Albiako plazako epaitegietara joateko hartuko duena, eta ingurukoa ez izanik kale horien izenaren berri izango ez duena. Geltoki batek nasa edo anden bakoitzean irtera bakarra badu bidezkoa da izenik gabe ematea, gaur egun hainbatetan egin den moduan, hala ere eman gura izanez gero, horren proposamena egiten da. [... Geltoki eta irteeren izenen lerrokada eta oharrak...] Eta hala adierazteko, izenpetzen du Bilbon mila bederatziehun eta laurogeita hamaseigarreneko otsailaren hogeian. Mikel Gorrotxategi Nieto, Onomastika batzordeko idazkaria.
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: E.EUS.MBI2IRT

  • berango - (1996/02/20) E.EUS.MBI2 , Euskera, XLI (1996, 1-2), 218
    (...)
    EUSKALTZAINDIAREN ONOMASTIKA BATZORDEAREN EBAZPENA METROBILBAO LURPEKOAREN GELTOKIEN IZENEZ Erret Akademi honen Onomastika batzordeak argi dakusa leku izen edo toponimoen garrantzia, bai herri baten kultura eta hizkuntz egoeraren adierazle, baita eguneroko bizitzan nahitaezko tresnak direlako ere. Ondorioz ez dela edonola eta inolako kriterio argi eta zehatzik gabe erabaki behar den gaia uste du. Kasu honetan, udalerri izenetan bezala, ahozko tradizioa eta idatzizkoa uztartu behar dira, beti ere izen egokiena hautatzeko. Uztartze lan horretan linguistika ezezik legedia ere kontuan izan behar dugu, izan ere, Euskararen Erabilpena Arauzkotzeko Oinarrizko legearen 10. artikuluan argi eta garbi azaltzen baita nola egin behar den toponimia normaltze lan hau. Goiko irizpide nagusi horiek izan ditu kontuan batzorde honek Metrobilbaok geltoki izenez eginako eskaera aztertzean. Geltoki izenak ez dira edonola hautatu, antza denez, IMEBISAk egin zuen bezala, ikerketa baten ondorioz baizik, beti ere gaur egungo erabilera eta historian zehar izandakoa kontuan harturik. Beti saiatu da batzorde hau izen historikoei lehentasuna ematen, batez ere hauek bizi-bizirik daudenean, eta ez berriak asmatzen. Horrela, ez da egoki ikusten Bidezabal izena jartzea, urte gutxi duen kale baten neotoponimoa dena, 1704an lehenengoz eta gaur egun erabiltzen den izena, Sarria, baztertuz. Era berean ez du batzordeak ikusten maila berean ipini daitezkeenik udal izenak (Getxo, Barakaldo), auzo edo inguru zabalen izenak (Bagatza, Sarria) edo kale (Fueros/Foruak) eta baserrienak (Ibarbengoa). Edozeinek, bizitzaren edozein arlotan argiago identifikatzen du toponimia nagusia (Getxo, Barakaldo) txikia baino, azken honek askoz ere ezagutza handiagoa eskatzeaz gain aldakorragoa delako. Ondorioz eta labur, batzordeak lehentasuna izen generikoei ernan behar zaiela uste duo Beraz, proposamenetan ordena horretan agertuko dira izenak, ahal dela, bidaiariari ahalilk eta informazio zehatzena ematen, bere beharretarako egokiena den geltokia auta dezan. [... Leku izenen zerrenda...] Azalpenak: Geltoki izenak ofizialtzeko Euskararen Erabilera Arauzkotzeko Legearen hamargarren atala hartu behar da kontuan. Hamargarren atalaren 1. puntuan jatorrizko hizkuntza bakoitzari dagokion idazkeraz men egin behar zaiola, eta atal beraren 3.ean izenak oso desberdinak izanez gero biak ofizialak joko direla, dio legeak. [... Oharrak...] Eta hala adierazteko, izenpetzen du Bilbon mila bederatziehun eta laurogeita hamaseigarreneko otsailaren hogeian.
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: E.EUS.MBI2

  • berango - (2000) NOM.2000 , --
    (...)
    1485 emakume + 1471 gizonezko = 2956
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango - (2000) NOM.2000 , --
    (...)
    2492 emakume + 2437 gizonezko = 4929
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango: berango - (2000) E.EUS.GOR.EAE , Euskera, XLV (2000, 3), 1201. or.

    Qué:
    Dónde:
    Origen: E.EUS.GOR.EAE

  • Berango: Berango - (2001) EUDEL , 126

    Qué: Biztanle-entitatea
    Dónde:
    Origen: EUDEL

  • berango - (2002) NOM.GEOGR , Bi.

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango - (2002/12/23) DEIKER.HPS , 3785
    (...)
    037-53 153
    (...)

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • berango - (2003) EAE.IOF.03 , --

    Qué:
    Dónde: Berango
    Origen: DEIKER.HPS

  • Berango: berangar, berangoztar - (2005) ARAUA.145 , Euskera, L (2005, 2), 986. or.
    (...)
    Berango (euskara); Berango (ofiziala). Herritar izena: berangar, berangoztar.
    (...)

    Qué: Udala
    Dónde: Bizkaia
    Origen: ARAUA.145

  • berango - (2011) SAL.IKA , 7, 170. or.
    (...)
    Creo que esta explicación vale también para otros nombres como Berango (B) que parece -hay que examinar bien la documentación- un topónimo cuyo étimo tiene moción de genero masculino, frente a Beranga en Cantabr[i]a, que lo tendría con moción de género femenino. Este último topónimo es, según González (1999: 416) y Carrera de la Red (2010: 95), un derivado de Verus o Veranus, en opinión del primer autor con sufijo -(an)icum. Yo creo que la evolución del topónimo vizcaíno ha sido, partiendo del antropónimo Veranus o Veranius (Solin & Salomies, 1994: 202), la siguiente: *(fundus, ager) veranicu > Veránico > Veránco > Verango, escrito Berango
    (...)

    Qué: Herria
    Dónde: Bizkaia
    Origen: SAL.IKA

  • Berango (oficial)
UTM:
ETRS89 30T X.500026 Y.4801419
Coordenadas:
Lon.2º59'53"W - Lat.43º22'0"N

Cartografía:

037-53 [FK]

Sede principal

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Centro de Investigación

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Sedes

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Asociación

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper