Etim. Para su relación con idun, v. FDA 97, n. 53.
sense-1
1.
(V-arr, S),
iguin (S; H),
igoin (S, R),
idun (V),
iruin (G-to),
irun (V-m),
hugun (S; SP→Dv, H),
huguin (SP, s.v. giderra),
ugi (S),
urin (G)
Ref.:
A (igun, higuin, igoin, idun, iruin, irun, hugun, ugi, urin); Lh (ügi); Lrq /igún'/. Mango."Manche de couteau, serpe, &c."SP.
"Mango de instrumento de hierro, de cuchillo, hoz"A.
"
Iruin (G-to), esteva, mancera de arado"Ib.Cf. gurtigun; cf. tbn. idun. Ona [...] burdijaren [...] azterketia: Iduna, pertikak, etxia, zirijak [...]. MgPAb 148s.
[Baserriko tresnen izenak] nabasaija bere idunaz, iruortza, nabarra [...]. Ib. 148.
Materiala da on axkora igointako. Mdg 131.
Haitzur iguñ phüntara bi eskiak eta papua phausatürik. Eskual 2-10-1908, 3.
Errelikaz beitük iguña betherik. AndurainUskIb 127 (ap. DRA
).
Aita-amek beren umen artean, igoinetik arrapatruk, zartagia bear dei xakin guardatan. (R). AEY III 122.
azpiadiera-1.1
"Martinete [...] (Mg PAb 127)"A(en realidad 'brazo del martinete').
Alan igunpian ta mallupian apainduten dau agoia urtzalliak. MgPAb 127.
Darua agoia urtzalliak mallutzarpeti gabi-igunaren azpira. Ib. 127.
Ingude gainean burni-zati bat igunez (martinete) ioten zuen aldizka. ZaitPlat 54.
sense-2
2."
Igoin (Sal; SP), pedúnculo de los frutos"A (no lo encontramos en el dicc.de Pouvreau).
azpisarrera-1
IGUNEAN.
"(S), estado normal de una persona. Barda moxkor nintzen, enük orano higuinean (S), anoche estaba borracho, todavía no estoy en mi ser" A. "(Au fig.), forme, bonne disposition. Ez niz iguñean, je ne suis pas en forme" Lh.