Etim. Para su posible origen en el árabe kutub, pl. de kitab 'escrito, documento, libro', v. SHLV I 44.
sense-1
1.
(Ht VocGr 379, Lar, Arch VocGr , Hb; -th- S arc. ap. A; H),
butun (-th-LarSup, Hb, Dv, H(que cita a He), A). Carta (epístola); escrito, documento."(Carta de) recomendación, gomendio gutuna
"Lar.
"Esquela, buthuna
", "carta" Lar Sup.v. kutun, eskutitz. Tr. En la tradición septentrional se documenta ya desde Leiçarraga. Axular y Haraneder emplean la forma buthun . Al Sur lo emplean Miguel Ros, Larramendi, J.I. Arana y algunos autores del s. XX. La forma con -th- es de uso casi general al Norte (falta en Voltoire). En DFrec hay 94 ejs. de gutun, todos menos uno meridionales.
Are hetarik guthunak anaietara harturik, Damaszerat ioaiten ninzén. "Lettres adressantes aux frères"
.LçAct 22, 5.
Zure bi güthünak rezebitü ditüt. Etchart 3.1r.
Zure gutun abentuko zazpi garrenekoa. MRos 16.1r (en otra copia, 14.1r, guthun, tal vez por influencia del uso de su corresponsal).
Idukazu othoi, Iauna, obligazionea ['compromiso, documento de deuda'] / zeruetako guthunetan beregainki gordea. EZMan II 20 (Dv traduce "tablettes du ciel sur lesquelles les anges inscrivent les actions des hommes").
Igorri [zioen] [...] buthun labur bat. 'Lacónico billete'
.Ax 318 (V 211).
Güthün falsü egilek. Bp I 100.
Gomendiozko karta edo guthuna. ES 379 (v. tbn. gomendiozko gutun en Aran SIgn 208, Mde Pr 95).
Haren buthunak ezen, [...] pisuak dire eta borthitzak. He2 Cor 10, 10 (Lç epistolak; cf. He Act 22, 5 guthun
).
Manuzko guthunez. "Par des lettres de jussion"
.Revol 93.
Simankasen edo Iruñan gordeak dauzkaten ardi narruzko idazki edo gutunak ez-ditut beiñere begiztatu. LhYol 32.
Erosi nition mutilari gutun eta palasa guziak. (Quijote IX)"Papeles y cartapacios"
.AIrRIEV 1928, 602.
Sevillako Kardinalari artzai-gutun bat zabaltzea galarazi ziolako. OrQA 93 (cf. Lar: "carta pastoral, gutun artzaitarra").
Maitasun-gutunak. ZaitPlat 152.
Letrak edo gutunak hor ginituen ikastegitik etxera eta etxetik ikastegirat. LarreArtzainE 114.
Lacomberengandik datozen gutun agertu berriek adierazten omen dutenez. MEIG VI 78.
v. tbn.
Echaux 155 (-th-). Volt 276. Seinich 157. SP Phil 422 (-th-). Lg I 370 (-th-). Brtc 20 (-th-). MarIl 49 (-th-). Ip Hil 264 (güthün). Arb Igand 194 (-th-). Prop 1906, 27 (-th-). Eguzk RIEV 1927, 424. FIr 137. Txill Let 35. Vill Jaink 26. Gazt MusIx 164. Osk Kurl 28 (-th-). Alzola Atalak 86. Gerrika 265.
azpiadiera-1.1
(Gèze(güthün), A). Libro."Livre, librü, güthünak
"Gèze.
"
Güthüna est un mot basque employé encore aujourd'hui au pluriel dans une partie de la Soule pour signifier 'un livre, güthünak'. [...] Comme il est à croire que le liber generationis des Hébreux n'était qu'une feuille de parchemin ou d'écorce, j'ai employé güthüna au singulier [se refiere a su traducción de Mt 1, 1; v. infra]"IpOOV II 251.
Cf. Alt Eusk 1919-20 (II), 53: "Gutun (itz garbia da eta edatuxe be bizi dana, baña ez liburu aña) 'boletín' edo antzekoetarako egokia da". Cf. Eusk 1919-20 (II), 93 (en una lista de neols. ): "Gutun izendegi (Lh), catálogo bibliográfico. Gutuntzaiñ (Lh), bibliotecario". Cf. A DBols: "Gutundun, librero". Abrahamen Semiaren undorioko güthüna. "Liber generationis"
.IpMt 1, 1.
Badirudi Axularren guthun edo paperak emanak izan zirela inprimazailleari ondozkatu gabe. Ip(
inAxIp VIII
).
Galthegin düzün güthüna sala berhez batetan begiratürik düzü. Prop 1906, 79.
Bena han ziren güthün eta kasetak (idazti ta egunorokuak) oro erdara tink-tink. LhEEs 1914, 243.
Gutun orritsu bat (liburu andi bat) egin lezake. AArdi 31.
Olerki gutun (liburu) au eskuetan. Inza(
inJaukolBiozk V
).
sense-2
2.Amuleto, escapulario."Urdiaingo haur gehienek butuna berekin zuten. Atorrari josirik eramaten zen [...]. Butunaren barnean lau ebanjelioen zatiak zihoazela, esan digu norbaitek"SatrSeksu 201.
v. kutun. Zernai zaar ta ertizko etxean dezuten orok--gutun, yazki, burni landu, ari-lan, argizaiol, pertza gorri, nik al-dakit...-- yar zazute, arren, "Eusko-Ikaskuntza"-ren eskuetan. LdiIL 128s.
Bi gutun (escapulario) aundi Luzaroko Santa Klarako monjak nire aitonari emanak. EtxdeItxas 24.
sense-3
3."(S), conduite, principe d'action. Gizon horrek eztik gütünik batere, cet homme n'a pas de règle de conduite"Lh.
sense-4
4.Bolsa. Gure gizonak bidariari larruzko gutun polit batean ehun peso itz-emanak eman zition. FIr 152.
azpisarrera-1
GUTTUN.
(Forma con palat. expresiva). a) Objeto precioso (?). Guttun [no es seguro que se trate de palatal] hura, pieza eder eta handi hura, herioaren memoria, ezpada zakian edireiten, gizonak galtzen du prozeza. Tt Onsa 90. b) Libro. Zerorren eskuz zuzen itzatzu guttun onetan or-emenka diran okerrak. A Ardi IX.
azpisarrera-2
GUTUN-AZAL(Lar, H (-th-)). Sobre. "Cubierta de carta, sobrescrito, gutunazala" Lar. Artu dau gutun-azala eskuetan ta urratu dau, urduri, gogatsu, azal ori. ErkiagBatB 200.
azpisarrera-3
GUTUN-ONTZI.
Buzón. Eta aski laster, "gutun-untzia" deitu ateka gaixto bat, hertxi-hertxia, ahal bezala iragan ginuena. LarreArtzainE 8.
azpisarrera-4
GUTUN ZIGILATU.
Buru gogor batzu gutun zigilatuz (lettres de cachet) urrun-arazi zituen. Lf ELit 144.