1.
(S; VocS 133, Gèze 329y343, Dv(S), H(S), Lh(L, BN, S)),
lahardeki (S),
lahardekitu (L, BN, S; H(-tzea ; S)),
lardekitu (Sal, R),
lardeki (Sal, R-uzt),
lardegi (R),
llardeki (R-vid),
luhardeki(tu) (H)
Ref.:
A (lahardekatü, lardeki, llardeki); A EY III 161; Lh (laharde); Lrq (lahardeki). Desollar. "Écorcher" Gèze 329. "Peler" Ib. 343. "1. écorcher. Atzemanak oro behar tugu lahardekatu [...]. 2. il doit signifier, en son sens primitif, s'écorcher à des ronces" H. "Martxoak martxatan badu, aprilak lardegiten du eta agitan dena maiatzak kontatan du (R), si marzo marcea, abril desuella y mayo cuenta lo que sucede" A EY III 161. Beldur nuzu [...] herioa zunzurretik lothurik, deboilla gitzan eta lahardeka. TtOnsa 33.
Arrankuntratu güziak / bizirik lahardekirik. Mustafa.
(ap. DRA)Hura hil bi uhuñen artian, zauriz estalirik, azote khalduz lahardekaturik. Medit 27 (ap. DRA
).
Hartz larru bat zeiotela salduren; / [...] muthil hoiek erran zuten / zutela lahardekaturen. ArchFab 177.
Ikhus dezagün sakrifizioko axuri dibinoa burreüen eskietan, bilaizirik, eta krüdelki lahardekatürik. IpUscLag(ed. 1852
) 192.
[Aita] destrenpütü da, abiatzen zelarik axuri baten lahardekatzera eta laster zenthü da. Herr 5-5-1960, 3.