1 emaitza hortxata bilaketarentzat - [1 - 1] bistaratzen.
Kodea [?] | Data | Proposamena | |
---|---|---|---|
Hiztegi Batuko Lantaldea: | Z4:HBL | 1999-12-15 | Lantaldeak besterik gabe onartua |
Ik. OEH argitaratuan: orjat. Horchata. Oryat siropa. ECocin 53; ortxata. "Horchata" Lar. v. orjat.
ortxatadenda 2: BAO 1994 (agerraldi bera birritan: "Zerbitzuak txokolategi, izotz-denda eta ortxatadendetan").
hortxata : HiztEn, LurE, Euskalterm 2; ortxata : HiztEn (ik. hortxata) // Ez dugu aurkitu ap. DFrec, AB38, AB50.
PUrib: "hortxata / ortxata".
hortxata : HiruMila, ElhHizt, EskolaHE, Lur EG/CE eta EF/FE (orgeat); hortxategi : HiruMila; ortxata : HiruMila (ik. hortxata), PMuj DVC // PMuj DVC: ortxatadun, ortxatagile, ortxatagintza, ortxata-saltzaile, ortxatategi // Ez dugu aurkitu ap. EuskHizt, Casve EF, HaizeG BF, Lh DBF, DRA.
fr (DLLF): orgeat (bebida); tener sangre de horchata: être flegmatique o impassible (tranquilo), avoir du sang de navet (sin energía); it (S. Carbonell): orzata; de almendras: o. di mandorle; de chufas: o. di dolcichini o mandorle di terra); ca (DCC): orxata; en (Collins): tiger nut milk; de (Langenscheidts): Erfrischungsgetränk; de chufa: Erdmandelmilch; tener sangre de h.: Fischblut (in den Adern) haben // Bestelako hiztegietan: Ik. Corominas-en hiztegia: "horchata, del lat. hordeata 'hecha con cebada', derivado de hordeum 'cebada', aunque no está bien averiguada la procedencia inmediata del vocablo, que podría ser tomado del italiano orzata, pero más bien parece ser un mozarabismo, quizá de origen valenciano [...] La misma bebida se llama orchata en portugués y orxata en catalán, pero en ninguno de los dos idiomas tengo datos anteriores al s. XIX [...] en Valencia no se "generalizó" hasta el s. XVIII [...] Por otra parte orzata es palabra bien arraigada en italiano, donde ya se halla en C. de las Casas (1570) [...] el fr. orgeat [...] aparece ya una vez en el s. XV [...] Claro está que este mozarabismo no será seguro mientras no podamos documentar el vocablo español o catalán en fecha más antigua"; Wikipedia: Gaztelaniazkoan "en valenciano, orxata de xufa; del italiano orzata y éste a su vez del latín "hordeāta", "de cebada" [...] Etimología / Fundamentándose en la lingüística, la bebida procedería del italiano (si fuera de origen valenciano, sería más lógico que se llamase orxada, es decir, con -d- en la terminación participial). El nombre deriva, pues, del participio italiano "orzata", a su vez del latin hordeata, "hecha con orzo" (i.e. hordeum, voz latina que significa cebada) [....] Originalmente, pues, la horchata era un agua de cebada". // Eta katalanezkoan: "El nom prové probablement d'ordiata, fet d'ordi (del llatí Hordeum). Existeix una etimologia popular [...] Aquesta és només una llegenda sense cap validesa etimològica".
EPG: hortxata: Josu Zabaleta ("Opera zaharrak kantatzen entzuten egoten ziren [...] eta irteeran hortxata edo limoia edateko esertzen ziren Pradoko saltokiren batean"); ez dugu aurkitu horxata, orxata, ortxata grafiakorik // Googlen: hortxata: GAO 2000-12-29: "Txokolate, izozki eta hortxata dendak" [ter]; ALHAO 2009 ("Elikadura zerbitzua txokolategi, izozkidenda eta hortxata-dendetan"), Berria 2009-08-18: ("Hortxata freskoaren sarea. / Valentzian egindako hortxata ekologikoa Internet bidez saltzen hasi da Antton Monforte bizkaitarra. Eta espero zuena baino erantzun hobea izan du Euskal Herritik), Elikalte ("Arroz hortxata / Osagaiak [...] // Prestaketa..."), qdq.com: ("Hortxata eta izotz-edari banaketa: kafetegiei, hortxata-dendei, izozki-dendei... Handizkako izotz-edari eta hortxata salmenta"); ortxata: BAO 2008: ("Zerbitzuak txokolategi, izotz denda eta ortxata dendetan"; "txokolate, izotz eta ortxatak egitea"; "jendeari izotz, ortxata, txokolate, infusioak [...] saltzea" / "Zerbitzuak txokolategi, izotz denda eta ortxata dendetan").
PUrib: "hortxata / ortxata".
jaso duten hiztegiek h-rekin eskaini dutenez, horrela proposatzen da.
- [E208]: jatorrizkoa kontuan harturik, ez ote litzateke hobe euskaraz ortxata idaztea? || hitza, jatorriz, katalana da (orxata), eta h-rik gabea.
- Erabakia: (H2.2 / 2010-02-22): Prestalaneko taldeari eskatuko zaio txostena, gaurko erabilerak (cf. hedabideak, buletinak) zertan diren hobeto ikusteko.
- Erabakia: (H2.2 / 2010-03-08): Forma h-duna nahiz h gabea ageri dira testuetan, eta h-duna gaurko hiztegietan; bestalde, ez da segurua formaren jatorria. Horiek horrela, bere hartan onartu da lantaldearen proposamena.
Azkue Biblioteka eta Artxiboa Euskaltzaindiaren zerbitzura dago. Horrez gainera, zabalik dago ikertzaile ororentzat, eta bere ahalbideen neurrian euskal kultura gaien ikerkuntza eta hedapena sustatzen eta laguntzen saiatzen da.