sarobe
Onom.:
Maria Xemeniz de Saraue. (1350) Arzam 394.
1.
(G-to, AN-gip; Lar, Añ (G), H (que cita a Izt)),
sarobi,
sarabe (G-to)
Ref.: A (sarobe, sarabe); Iz Ulz .
Sel, terreno o prado cercado en el monte.
"Sel, es un monte de árboles en círculo perfecto, con su mojón en el centro" Lar (v. tbn. Añ). "Sarabe, redil, lugar en que se recoge por la noche el ganado lanar" A. "1.º corral con su choza para el ganado; [...] 5.º sel, terreno particular rodeado de monte comunal" Ib. "El contorno de la choza del pastor. Atoz nere sarobéra" Iz Ulz. v. 1 saroi.
Sarobe irurkia / Sel Triunvirato / eman zaion izena / ez baitu jirako.
Izt Po 135.
Landarea lurrean ifinia izan zala [...] Mendibil deitzen zaion sarobean.
Izt C 157.
Izendatu ditudan mendi, sarobe eta aitz oek dira Gipuzkoako Probinziaren gordegarri.
Ib. 35.
Gure sarobe ondotik Arteaga aldera joan dituk amar [otso] bai gutxienez.
Ag G 157.
Ba dute jaun oek Pampa-aldeko zabaldietan sarobe edo barruti-sail bat sekulakoa.
"Estancia"
.
Mok 5.
Sarobeetan, axuri otzanei edanarazten zien.
'Le parc où se rassemblent les brebis'
.
Or Mi 99.
Trikuarri sallak gaurko artzai-saroberik aundi eta ospetsuenak dauden toki berberetan arkitzen dira.
JMB ELG 65s.
Zuaizti, zelai, sarobe ta larretan.
Onaind (
in
Gazt MusIx 153
).
Sarobitik muñora / ardien zai oana.
"Majadas"
.
Or (
in
Gazt MusIx 197 (Gazt MusIx 181 arditegi
)
).
Pale, berriz, italiar jainko, larre ta sarobeen babesle.
Ibiñ Virgil 47n.
2.
"
Sarobe, dehesa"
IC III 305.
3.
"(V-gip, G-bet), jaro grande"
A.
4.
(Lcq→A (AN)).
"Variedad [de castaña] que se llama en vascuence sarobea
"
Lcq 150.
5.
(Adj.).
"(V-m, G-azp), lugar resguardado, abrigado. Leku sarobera doaz, van a lugar resguardado"
A.
SAROBE-BELAR.
Nombre de cierta planta de terrenos salinos.
Noizpin belar-izpi batzuk, milazka, belar-latxa, sabi, zumarika ta sarobe-belar, itsasaldeko zelai gazi aien yantzigarri.
'Soudes'
.
Or Mi 118.