OEH - Bilaketa

444 emaitza mutur bilaketarentzat

Sarrera buruan (114)


Sarrera osoan (330)

Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
mutur.
tradizioa
Tr. Documentado en textos guipuzcoanos, navarros y septentrionales; en la tradición vizcaína sólo lo emplean Arrese Beitia, Kirikiño, Altuna y Erkiaga. En DFrec hay 66 ejs.
Onom.: En Muturromendia. (1283) Arzam 351.
sense-1
1. (gral.; SP, Ht VocGr, VP 58v, Lar, Añ (G), Lecl, VocB ; -th- Urt IV 196, VocBN , Gèze, Dv, H). Ref.: Bon-Ond 141; VocPir 332; A; Lrq; Iz ArOñ , UrrAnz , Ulz ; Etxba Eib ; Elexp Berg.
Morro, hocico; boca, parte inferior de la cara de las personas. "Bec" SP. "Face" Ht VocGr 358. "Visage" Ib. 437. "Hocico" Lar y Añ. "Geta", "morro, hocico" Lar. "Museau, bouche" Gèze (tbn. s.v. aho). v. mustur.

Hura muthurrean io lezaten. Act 23, 2 (TB begitartean, Ol aoan; He jo mazelakoz, Dv mazelako bat eman, IBk muturreko bat eman ). Sudurra ebaki, muturra odolzu. " La bouche" . O Pr 414. Oi, zerik du sudurra! / Ez egi', ez apurra; / xorhi, begi-hontgarri, / hala hala muturra. O Po 36. Zure bizarrak eta zure muthurrak despit diala. Tt Onsa 41. Zuñek beste bazkagütan batetan ere müthürrik ezin phausatzen beitzian. Mst XII. Eskritura bereko hitzez mututu zuen bere etsaiaren muturra. Mb IArg I 228. Eztakit zerk nadukan / hautse gabe muturra. AstLas 32. Gure tzakúrrak mutúrra lúze, bera bekála bérzeak úste. LE Urt (ms.) 117v. Eziñ iritsi dira [mandoak] lepora muturrarekin. AA II 176. Muturra urdiña. Izt Po 167. [Txakurra] biurtzen zan bere muturra guztia gorritua zuela. It Dial 21 (Dv muthur, Ip müthür; Ur mustur ). Zahatoari nihork gordetzen muthurra. Hb Esk 227. Hezetasuna hurrupatzen dute [erlek] muthurrean duten tronpa batekin. Dv Dial 12. Xerriaren burua, beharriak, muthurra eta mihia khendurik. ECocin 11. Muturra austeko lugartzari. Sor Bar 44. Ba eta zenbeiti muturra ederki berotu. HU Aurp 60. Ixilleko gertaerak usaika? Loikeri danetan muturra jartzen? Ag G 168. Españiko onena / muturrak apurtzen. EusJok II 161. Txerriak muturra askan sartu duanean. Lh Yol 22. [Zakurrak] olen artetik muturra aterata. TP Kattalin 182. Matrailek egiten diotela muthur biribil bat aitzinerat. JE Ber 47. Mutur txiki lerdedun borobillean mosukatzen du maitekiro Libek txaltxoa. TAg Uzt 31. Nola zaikun emeki hurbildu pottoka, / mutur puntta xuri beltz, zaintsu eta arin. Iratz 51. Lehoinek etzuten muthur puntaz hunkitu ere. Zerb IxtS 70. Muturra galdorrera zutela [ardiak] . Or QA 63. [Sugeari] muturra lotu. Anab Poli 14. Noizean behinka othe mulko bat muthurrerat on dute [ardiek] . Larz Iru 140. Mutur mindua miiz gozatuaz, esan zuan berekiko. NEtx LBB 188. Katu kutiziosoari muturre erretzen zaio. (AN-larr). Inza NaEsZarr 240. [Trikuaren] bizkarreko arantzekin mutur guzia odolduta [zakurra] . BBarand 53. Eruaten eutsan mikrofonua muturrera. Gerrika 190.
v. tbn. Gy 300. JanEd I 62. AB AmaE 371. Elsb Fram 139. Zby RIEV 1908, 764. AzpPr 128. Xikito 9. Noe 124. Barb Sup 95. Ox 117. Zub 26. Alz Burr 23. Lf Murtuts 15. Mde Pr 90. JEtchep 32. And AUzta 106. Ibiñ Virgil 109. Salav 57. Uzt Sas 96. MMant 119.
azpiadiera-1.1
(Pl.).
Denbora gutxi asko izan det / arri muturrak austeko. Tx B I 241. Ni nausi ala muturrak autsi. Zait Plat 151.
azpiadiera-1.2
"Gauza muthurrera ematea, reprocher la chose en face" Dv.
Jagoiti phensamentiala jin etzaiztan gaizak müthürrian eman ditztadatzü. Mst III 19, 2. Ahora jina erranen deie muturrera. HU Aurp 92. Nai dedan guzia esateko muturrera. Urruz Zer 90. Eta ikharetan, athea muthurrerat zerratzen diote ehun edo berrehun debruk. Zerb Ipuinak 158.
azpiadiera-1.3
(Fig.).
Oraintxe, ba, muturra / zerbait atera daiket. " Asomarme" . Ldi BB 8. Gure euskeran ere bere muturra agertu digu [literatur-mota berezi orrek] . Vill Jaink 27.
azpiadiera-1.4
(V-gip, Ae; SP; -th- Dv, H). Ref.: A Aezk 296; Elexp Berg. "Moue. Muturra erakusi dio, il lui a montré la moue" SP. "Morriña" A Aezk. "Muturrekin egon, estar de morros" Elexp Berg.
Iñori barkatzeko / mutur ona dauka. Xe 198. Bergako muthurra bazuen sartzean jaunskila zango luzeak, atheratzean berga bat eta erdikoa zuen. Zerb Artho 675. Esku-utsean baldin bazoaz muturra bai [erakutsiko dute] eta gañera beltza. Garayalde Elezar 72. Zer muturra egingo du ene ametsa jalgiko diodanean! Mde Pr 152. Ori entzunaz jartzen dituzte / iru metroko muturrak. Basarri 174. Arro danaren mutur / gaiztoa, eztut nai ikus jadanik. " Ceño vanamente severo" . Gazt MusIx 77. Arek jarri zigun muturra! Ataño TxanKan 236.
azpiadiera-1.5
"Morros de ganado cocinados. Eztie txarrak muturrak saltsan" Elexp Berg.
sense-2
2. (V, AN, L, B; Lar, Añ (G), VocB; -th- Urt II 127, Dv, H) Ref.: A; Zubiau Burd 99; Gte Erd 138s, 264.
Extremo, punta, cabo. "Punta, extremo" Lar, .
Iger-en muturretik asi. Izt C 33. Timoiñ muturrean. Gy 179. Zurubi bat muthur batez lurraren gainean eta bertzeaz zerua ukitzen zuela. Dv Gen 28, 12 (Bibl mutur; BiblE ertz). Khanabera baten muthurrean ezarririk [esponja] . Dv Mt 27, 48 (Leon, Or, IBk, IBe mut(h)urrean;inguruan, He, TB, Echn, Hual, Samper puntan, Ip phüntan, Ur, Ol, Ker erpiñean). Adarra moztean, uzten da erhi trebes bateko muthurra eta ez gehiago. Dv Lab 359. Probintziko azkeneko muturrian. Sor AuOst 71. Atx mutur artean. AB AmaE 342. Sasitik atheratzen [...] bi zizpa-kanoien muthurrak. Elzb PAd 52. Zakubaren muturra / ez egon josiya. AzpPr 70. Erran bezala badoa, erdi buluzirik zango-muthurren gainean. EGAlm 1895, 38. (ap. DRA) Zigarroaren mutur edo punta esku adorebagean daukala. Ag Ioan 267. Bi ezko muthur, bi botoila ahotan sarthuak. Prop 1897, 101. Igortziyaz txit legun ille muturrakin masallian. Iraola 132. Aitz-mutur soillak. Mok 13. Jarri nintzan [ogearen] mutur batetik eta a bestetik. Or Tormes 71. Gathearen muthurra. JE Ber 25. Ari-mutur guziak lotu bear dira. Ldi IL 79. Bi burni-mutur elkar urtuak. "Cabos" . Or BM 62. Bere beatz-muturra uretan busti. Ir YKBiz 308. Gezi-muturrak. JMB ELG 60. Tiroka, baionetakaldika, azkenekotz errabiaren errabiaz xixpa muthurrekin burutik beheiti elgarri kaskaka. Zerb Gerlan 89. Ildoa bukatzean, soro-muturrera iristen ziranean, aldameneko saillean lanean ari ziranakin izketan gelditzen zan lipar batez nekazaria. TAg Uzt 264. Eta dagokionean ontziratzen ez dana, bijoa izendiaren azkenengo muturrera. "Último puesto" . EAEg 15-1-1937, 812. Sudurpekoaren muturrak biurritzen. Etxde JJ 67. Bi muturrekiko kulunka. Anab Poli 87. Gizonak uztartu zituen idiak, eta lotu gibeletik abar-mutur idor bat. SoEg Herr 22-11-1962, 1. Etxea, ez zan bakarra; etxasail bateko muturra besterik ez zan. Erkiag BatB 10. Azkazal muturrak beltz dauzkatenak. MAtx Gazt 83. Goatik Comorin lur muturrerat. Ardoy SFran 161. Mikrosoiñu bat dago zutikako baten muturrean. NEtx LBB 193. Zigarro-puruen muturrak moztuaz. Lab SuEm 210. Kakoaren muturra azpitik sartu. JAzpiroz 201. Aitz mutur aietara igotzeko gauza ez nintzalako. AZink 166. Sua espartin muturretarik lotu zitzaiola erran zuten. Larre ArtzainE 55. Azitarako mutur bat beti / soro-baztarrean utzi. Insausti 291. Euskal Herriaren beste muturrean. MEIG VII 99.
v. tbn. Noe 49. Apaol 117. Goñi 27. EEs 1917, 35. Ill Pill 31. JanEd II 115. Lh Yol 41. Inza Azalp 70. Barb Sup 174. Muj PAm 36. Tx B II 169. Zub 118. FIr 169. Lrq Larraja RIEV 1935, 141. Lf Murtuts 10. Zait Sof 95. JAIraz Bizia 47. Munita 150. Mde Pr 79. Txill Let 113. JEtchep 26. Gand Elorri 38. Salav 89. Ibiñ Virgil 103. Ataño TxanKan 194.
azpiadiera-2.1
Urte Berri artio bai baitute mutur [bi baztar-egurrek] . Or Eus 140.
azpiadiera-2.2
Proa. [Ur-naia] ori muturraz urratu lekuan, ezkerrara beste lema-inguru bat eman-ta [...] alboa, luze luzean, aurkeztu zion. Lh Yol 43.
Portura zuzendu zituen lenbailen ontzien muturrak. TAg Uzt 224. Ontzi-muturra legorrerantza ezarteko. Ibiñ Virgil 109. Hazpa horien gainean erabiltzen da delako lera. Hortako behar da ahalaz pagoa eta muturra errondan. Etchebarne 48.
azpiadiera-2.3
Extremo, posición extrema.
Ori geiegizkoa zan. Gaur beste muturrera jo dugu. Vill Jaink 185. Mutur batean edo mutur batetik hurbil, italianoak leudeke [...]. Beste muturrekoak [...] aski ezagunak ditugu: frantsesa, ingelesa, alemana eta horien antzekoak, hitzen jatorrizko eitea gehienbat begiramenez gordetzen dutenak. MEIG VII 182.
sense-3
3. Asa; mango.
Ithurrian maiz dabilan pegarrak muthurra hausten du. " L'anse" . Arch UFH (s.v. pegar ). Mutur, kerten ta belarri gabeko pitxar ta bonbillak. Ag G 55. Aulkiak, ateak, aizkora-muturrak-eta egiten zitun. EG 1950 (1), 24. Ezpata-muturrian ikatzarri gorri bat eukon. Altuna 9.
sense-4
4. (V-gip, G, AN, BN-baig; Dv (-th-)) Ref.: A (lukainka-mutur), A Apend; Asp Leiz2.
Pedazo (de un extremo); trozo, pedazo, fragmento (en gral.); pequeña cantidad. " Zur muthur bat, un billot de bois, détaché de la pièce de bois" Dv. "Brizna" A Apend. "Poco, poquito. Aize mutur, euri mutur, diru mutur " Asp Leiz2.
Lukainka mutur bana jan. Apaol 42. Urdai zatia, ta lukainka muturra ere bai. Ag G 33. Dirutza-mutur polita. Kk Ab I 85. Jan dodazala ogi ta lukainka-mutur ta gaztae-zatija. Ib. 65 (v. tbn. lukainka-mutur A CPV 697, Iraola Kontu 20, Arruti EEs 1913, 201, Lab EEguna 62, MendaroTx 447, Or Eus 55, Munita 70, Etxde JJ 53, NEtx LBB 313). Paper-mutur bat. Ldi IL 106 (tbn. paper-mutur en Larz Iru 132). Zaurietako zorne usaindua baxera muthur batekin karrakatuz. Zerb IxtS 32. Etxera ere egin bearko diagu karta-muturren bat. TxGarm BordaB 50. Ogi mutur bat eta txorizo-mutur bat-edo etxean artuta. And AUzta 76. Txistor-muturra. Erkiag BatB 59. Bere egi-muturra izango dik [esaerak] . Ataño TxanKan 252. Soka mutur bat ere bai patrikan. BBarand 46.
v. tbn. JEtchep 76. Anab Aprika 8. Lf CEEN 1973, 121.
sense-5
5. "Reja del arado (AN-larr)" Menéndez Pidal RFE 7, 31, n. 4. v. GOLDE-MUTUR.
Golde makurraren mutur astuna. Berron Kijote 125.
sense-6
6. Extremo, punto tratado.
Beste muturren bat gelditzen zaigu egiztatu beharrekorik: makur jokatu zuela. MIH 383.
sense-7
7. butur (Mic 6v A). Empeine.
sense-8
8. butur (Mic 8v A). Puño. Cf. eskubitur.
sense-9
9. (G, AN, L, B, BN, Ae, S, R; SP, Aq 104 (V, G); -th- Gèze, Dv, H, T-L) Ref.: A; A Aezk 296; Iz Ulz; Gte Erd 150, 235.
(Tema nudo, uso pred.). " Mutur dago, il fait la moue, il bousse" SP. "Boudeur" Gèze. "2.º andar de morro, enfadado. Mutur da aspaldion (B), [...]; 4.º [...] Mutur gelditu dira (BN-lab), han quedado de esquina" A. " Mutur izan (AN, BN, ...), estar mohíno" Ib. "Bouder, [...] muthur egon " T-L.
Gelditzen ziñan andi ta mutur ta egilleaganako barren ta begi illunarekin. Mb IArg I 108. Iduri du muthur zarela. Hb Egia 131. Elkharrekin hasarre edo muthur zirelakotz. Elzb PAd 53. Nausi langileak gelditzen badira elgarri mutur. HU Zez 205. Eskuarari beti mutur dauden koskari batzu. HU Aurp 214. Mutur egoite orde gizonki egin lezake [igortzaleak] . HU Eskual 28-5-1909, 1. Zonbait zindikateteko buruzagi baztertu zaizkio, muthur. SoEg Herr 15-9-1960, 2. Jalitzen dira, mutur. Larz Senper 46. Samur edo mutur bizi izan balira. Ardoy SFran 324. Ez dugu sekulan ikusi mutur egoiten edo zinez hasarre. Larre ArtzainE 219.
azpisarrera-1
EZ LUKAINKA EZ MUTUR. "Dana nai ta ez lukainka ez mutur gelditu, querer todo y quedarse frustrado (G)" A EY III 342.
azpisarrera-2
MUTTUR.
azpisarrerakoSense-2.1
a) (Lar, H <-tth->). "Hociquillo" Lar.
Dama muttur luxe-dunak. Gy 276. Bere mutturrekin [...] / hari dire luzeki pipia zainharrak. Hb Esk 235. Zer uste duk ala hire muttur pullitarendako bilduak ditudala diru hauk oro? Barb Leg 66.
v. tbn. Ox 88.
azpisarrerakoSense-2.2
b) Puntita, trocito. "Arantz baten mutturra sartu zait oinean" H.
Beren xokolat mutturraren jateko. Barb Piar I 146. Lukainka-muttur txikitu-bagakoak. Or Tormes 29. Oin-mutturren gaiñean. Or Mi 144. Arteka batetarik uzten zuen itsaso-muttur bat sartzera alhorreraino. JE ber 84. Mutturra, dena marra malba eta xuri. Lf Egan 1955 (5-6), 6.
azpisarrerakoSense-2.3
c) Poco, pizca.
Baiña ez zuan bere nagusiagandik pauso-muttur bat ere alde-egiteko ausardirik. " Un negro de uña" . Berron Kijote 223s.
azpisarrerakoSense-2.4
d) Mala cara, expresión mohína.
Lanerakuan alai agurtu, / etxeratzean mutturra. Olea 45.
azpisarrerakoSense-2.5
e) (Tema nudo, uso pred.). Estar, etc.) mohíno.
Aspaldizkoan muttur bezala bazagon jendea plazarat ez hurbilduz, pilota partidak ez balioz bazterrerat utzi nahi ukan balituzte bezala. Herr 31-5-1962, 2.
azpisarrera-3
MUTTUR-BELTZ (Forma con palat.). De hocico negro. Cf. MUTUR-BELTZ.
Bigarren ardia ere muttur beltxa zan. AZink 18.
azpisarrera-4
MUTTUR-OKER.
azpisarrerakoSense-4.1
a) "(G-bet), licor que se toma en ayunas. Se usa sin artículo. Krak krak egin dio muttur-okerrek" A. "Aguardiente" A EY III 242.
Tolosako mugatik gertu bizi zeratenok Muttur-oker ta Ttotta ta Juju maite omen dituzute. A Ardi 36.
azpisarrerakoSense-4.2
b) "Copa para licor" Gketx Loiola.
azpisarrera-5
MUTUR-AMARRA. "Capistrum, [...] muthur amárra, muthur soka, muthur kordéla" Urt IV 198.
azpisarrera-6
MUTUR-HANDI.
a) "(B), morrudo" A.
b) "(V, G), bobo" A.
c) "Lotsagabea, berak nahi duena edo berari komeni zaiona egitearren besteak kontuan ez hartzeko gehiegizko ausardia duena. Hori, mutur-haundi bat da" ZestErret.
azpisarrera-7
MUTUR-HANDITU. Enfadarse.
Ez ziren ere biak berdinki mutur-anditzen: Zerbitzari zen pindartzen, kaxkartzen, errabiatzen... Otsobi aldiz sumintzen, bultatzen, erhotzen. Larz GH 1963, 329.
azpisarrera-8
MUTUR-APAL (S; müthür-aphal S). Ref.: A; Lrq. "Eufemismo de la palabra 'cerdo'; litm., de hocico bajo" A.
azpisarrera-9
MUTUR-HAUSKA. A golpes, a puñetazos.
Eskuz-esku gizonekin bide hobeki egiten dela muthur-hauska baino. Larz Iru 40.
azpisarrera-10
MUTUR-BELAR. Nombre de cierta planta.
Bazka ederra ahatik eta muthur-belharra nasai. GAlm 1958, 35s.
azpisarrera-11
MUTUR-BELTZ Cf. infra MUTUR BELTZ.
azpisarrerakoSense-11.1
a) (gral.; baltz V). Ref.: A; AEF 1955, 141. (Adj.). "Hocicudo, adusto" A.
azpisarrerakoSense-11.2
b) (V-gip ap. Elexp Berg). De morro negro.
Zezen mutur beltzak. Zub 110. Ahari mutur beltz bat. Zerb Azk 40 (tbn. âri mutur beltza en Or Eus 29). Ardi mutur-beltza. And AUzta 47. Ardi mutur beltza edo maxkaroa. Othoizlari 59, 50. [Ardi] bata, mutur beltz aundi samarra zan. AZink 17. Hirugarren [zerri] bat ere bazen, ordea, mutur-beltza. MEIG I 175.
azpiadiera-2.1
De cara negra o morena (usado en tono despectivo o como insulto); de cara sucia, ennegrecida.
Español muthur beltza. Barb Sup 132. To, atxikak hori, muthur beltza! Lf Murtuts 11. Gizon muturbeltzak [...] ontziaren labetarako ikatza sartzen. JAIraz Bizia 15. Iñoiz irudiz ikusi izan degun Judas mutur-beltzaren begiratu zorrotzeko gizona. Anab Poli 17. Geltokitik atera zan mutur beltz batek egin zuan oiu. Ugalde Iltz 24. Debru muthur beltza! Larz Iru 62. Makiña bat ijito mutur-beltzi. Salav 12.
azpiadiera-2.2
"Pertsonez mutur-beltza dela esan ohi da norbait antipatikoa edo desatsegina denean" Elexp Berg.
azpisarrerakoSense-11.3
c) (Sust.). Salmonete. "Rouget" Lf GAlm 1957, 33.
azpisarrera-12
MUTUR BELTZ (G-azp, AN-gip-5vill). Ceño. "Mutur beltzakin dabilla (AN-gip) [...], mutur beltza zeukan (G-azp, AN-gip) [...] mutur beltzakin zegoen (G-azp, AN-5vill)" Gte Erd 150. Cf. MEIG VIII 43: "Fazismoaren mutur beltza". Cf. supra MUTUR-BELTZ.
Aitak umearen aurrean amari mutur beltza jarri edo itz zakarrak esan. EgutAr 7-9-1956 (ap. DRA ).
azpisarrerakoSense-12.1
(Fig.). " Oi mutur beltza dauke eualdiyak! " BU Arano 218.
Orain ere eguraldiak mutur beltza jarri du eta euri-jasaen bat etorri liteke. Eizg 167 (ap. DRA).
azpisarrera-13
MUTUR-EGILE (-th- Dv, H (s.v. muthurkaria)). "Boudeur" Dv y H.
azpisarrera-14
MUTUR EGIN (-th- Dv, H). "Faire la moue" Dv.
Alde batetik ez jakin De Gaullen gobernuak ez othe zuenetz Europari muthur eginen. Herr 13-11-1958, 1.
azpisarrera-15
MUTUR-EGOILE (-th- H, s.v. muthurkaria). "Boudeur" H.
azpisarrera-16
MUTUR-HEZUR. Mandíbula.
Makiña bati mutur-ezurra / ederki berotu diyo. EusJok II 155.
azpisarrera-17
MUTUR-FIN. "De paladar exquisito. Jatun txarra dok baiña muturfiña" Elexp Berg.
azpisarrera-18
MUTUR-GAIN. "Muthurgain, muthurgañ (BN, S), partie supérieure du museau du bœuf" Lh.
azpisarrera-19
MUTUR-GAIZTO.
azpisarrerakoSense-19.1
a) "(B), ceñudo" A.
azpisarrerakoSense-19.2
b) "(R-uzt), laminero" A.
azpisarrerakoSense-19.3
c) Malhablado.
Ixil adi, mutur-gaizto; / non entzun den izketa au? Or Eus 66.
azpisarrera-20
MUTUR-GORRI.
azpisarrerakoSense-20.1
a) (V-gip, G-goi). Ref.: AEF 1955, 141; Elexp Berg. (Adj.). De morro rojo.
Txori mutur-gorri baten antzekoa. " Chardonneret" . Or Mi 74 (cf. infra (b) ). Ari mutur gorriya. Tx B 191. Ardi mutur gorria. Othoizlari 59, 50. Mutur gorri haundia. Ib. 50.
azpiadiera-1.1
De cara colorada.
Prantzez eo ingeles, eo mutur gorri oietako bat zai daukak. Alz Burr 17.
azpisarrerakoSense-20.2
b) (Sust.). "Mutturgorri (L-ain), jilguero (pájaro)" A. "(GH), chardonneret" Lh.
Zer du mutur-gorriak txepetxaren aldean. " Chardonneret" . Or Mi 19.
azpisarrera-21
MUTUR-IHAR (m-igar V-gip ap. Elexp Berg (sin trad.)). De cara flaca.
Titi gabeko mutur igar bat / presentatu zan lenbizi. Tx B II 37.
azpisarrera-22
MUTUR-ILUN. De cara sombría, triste. Cf. infra MUTUR ILUN.
Faboratzen baute, alégre zóro; kóntra badire, bérla mutúr ilún. LE Urt (ms.) 89v.
azpisarrera-23
MUTUR ILUN. Expresión mohína, de enfado. "Mutur illuna zeukan (AN-gip-5vill)" Gte Erd 150 (junto a mutur beltz, kopeta haserre, kopeta beztuta, etc., de otras zonas). Cf. supra MUTUR-ILUN.
azpisarrera-24
MUTUR-JO.
azpisarrerakoSense-24.1
a) Abofetear, golpear en la cara. v. MUTUR-JOKATU.
Zergatik utzi ziñioten alkar muturjokatzen (edo muturjotzen)? " Se abofetearan" . DicM 67 (AB Dic 72 muturjoten ).
azpisarrerakoSense-24.2
b) "Muthur-jo (L, BN, S), se cogner, frapper l'angle d'un mur, d'une table, etc." Lh.
azpisarrera-25
MUTUR-JOKA.
azpisarrerakoSense-25.1
a) (V-gip, G-azp). Ref.: Elexp Berg; ZestErret. (Adv.). Luchando, a golpes, a puñetazos; riñendo, disputando. "Orrek bixok beti dabitz muturjoka" Elexp Berg.
Asi biar dezu mutur joka antzara oiekin. Iraola 40. Bi urte barru mutur joka orra / gizona aberastu dana [Uzkudun] . EusJok II 146. Auxen duk komedi! Mutur yoka? Tira, tira emen ez dugu aserren bearrik! TP Kattalin 180. Tellape batean bizikide izango baziñate, laister mutur-joka ziñakete. Etxde JJ 142. Ardo-puska bat edan eta gero mutur-joka ibiltzea. Salav 33. Eta hasten dituzu mutur joka Iñaki, Josetxu eta apaiza. MIH 311.
v. tbn. Lab EEguna 87.
azpisarrerakoSense-25.2
b) (V-gip, G-to, AN-larr, B). Ref.: A; Asp Leiz2 (burrukatu); Elexp Berg. (Sust.). "Lucha de hombres a puñetazos" A. "Izugarrizko burruka eiñ ondoan, beltzak txurie burrukatu du mutur-yokan" Asp Leiz2. "Atzo ikusi giñuan muturjoka politta" Elexp Berg.
Ukabilkak, mutur-jokak, baditu aldekoak eta etsaiak. MEIG I 166.
azpiadiera-2.1
"A morrazos, entre animales. [...] Ze, beixak muturjokia dauke, ala?" Elexp Berg.
azpisarrera-26
MUTUR-JOKALARI. Boxeador; luchador, pendenciero, que lucha a golpes.
James Cagney ez da hemen betiko mutur-jokalari bizkorra. MEIG I 190. (v. tbn. 166)
azpisarrera-27
MUTUR-JOKATU.
Abofetear, golpear en la cara.
Zergatik utzi ziñioten alkar muturjokatzen? " Se abofetearan" . DicM (ed. 1877) 67 (AB Dic 72 muturjokatzen ).
azpisarrera-28
MUTUR-KORDEL. "Capistrum, [...] muthur amárra, muthur soka, muthur kordéla" Urt IV 198.
azpisarrera-29
MUTUR-LUR. "Tierra levantada por los cerdos con el hocico" Asp Leiz.
azpisarrera-30
MUTUR-LUZE.
azpisarrerakoSense-30.1
A) (Adj.).
azpiadiera-1.1
a) "Emazte muthur luz, femme à langue pendue (longue)" H. "(AN-araq), desvergonzado" A. "Lotsagabea; berari ez dagozkion gaietan ere gehiegizko jakin-nahia duena" ZestErret. Cf. VocNav: "Muturluzes, mote que aplican a los de Urroz-Santesteban".
Aho legun, muttur luz, / zenbat axeri / bele gaizoen gostuz / direnak bizi! Ox 86.
azpiadiera-1.2
b) (V-gip ap. Elexp Berg). De morro largo.
Bizkatxa mutur luzeek ausik nindezaten. JE Bur 15. Bambarocha mutur-luzea da. Or Mi 78.
azpiadiera-1.2.1
Flasko mutur-luze bat. LElsb ( in Elzb Po 217 ).
azpisarrerakoSense-30.2
B) (Sust.).
azpiadiera-2.1
a) Nombre de una variedad de manzana.
Gezamiña, giel txorrotxa edo mutur luzia (oso ederra da jateko bañan du azal lodiya). Sor Bar 30.
azpiadiera-2.2
b) Animal de morro largo.
Bizkatxak, azeriaren iduriko mutur luze batzu. JE Bur 13.
azpiadiera-2.3
c) "Porc" Lh.
azpisarrera-31
MUTUR-MINTZ (G-azp). Hocico (de perro).
azpisarrera-32
MUTUR-MOTZ.
azpisarrerakoSense-32.1
a) (Sust.). "(L-côte, ...), especie de dorada (pájaro [sic])" A. "(Lf), pagre (poiss.)" Lh. "Pagre" Lf GAlm 1957, 33.
azpisarrerakoSense-32.2
b) (V-gip ap. Elexp Berg). (Adj.). De morro corto.
Zezen mutur-motz orrek. Urruz Zer 138. Bi zakur muthur-motzek. JE Ber 58.
azpisarrera-33
MUTUR-MUTURRERA. Hasta el extremo, la punta.
Zuaitzaren mutur-muturrera iritxi arte. Munita 150.
azpisarrera-34
MUTUR-OKER.
azpisarrerakoSense-34.1
a) Ceñudo, hosco. "Rostrituerto" Lar.
azpisarrerakoSense-34.2
b) De extermo torcido.
Iru ixkiñakuak [arditak] eta, laukuak eta, koxkadunak eta, mutur okerrak eta... Alz STFer 129.
azpisarrerakoSense-34.3
c) Vil, ruin.
Nere aurka ari diranak beeko jende mutur-okerrak dirala. " Canalla y gente baja" . Berron Kijote 98.
azpisarrerakoSense-34.4
d) (V-gip ap. Elexp Berg). De morro torcido.
azpisarrera-35
MUTUR-ON (Sal ap. A), MUTUR ONEKO (B ap. A). Goloso.
azpisarrera-36
MUTURRA HARTU. Tomar como pretexto para iniciar algo.
Eskla izeneko oietatik muturra artuz, bide ontako ibilkera aierazi nai dizut. Or Jaink 50 (ap. ELok 241).
azpisarrera-37
MUTURRA AURREAN IBILI. Ser impetuoso, decidido.
Erdera izkuntzak aurrên / dabilki muturra. Auspoa 86-87, 232.
azpisarrera-38
MUTURRA BIHURRITU. Dar la vuelta, refutar.
Au guzia egia din, eta egi oni muturra biurrituko dionik etxun sortuko. Or QA 80.
azpisarrera-39
MUTURRA BUSTI. Beber.
Gau erdirako pixka bat muturra bustita ere egongo giñan. Insausti 111.
azpisarrerakoSense-39.1
Ez dik geigo muturrik / ardotan bustiko. Tx B II 215.
azpisarrera-40
MUTURRA ITZULI. "Vencer; litm., doblar el morro (G-to, AN-ulz)" A EY III 346. Cf. Or Eus 330: [Beorrari] itzul diote muturra "hacerle volver la cabeza".
azpisarrera-41
MUTURRAK HAUSTEN, MUTURRAK HAUTSIAZ, MUTURRAK HAUTSI BEHARREAN (G-azp). , etc.
A toda prisa. " Muturrak hautsi berrian, korrika eta presaka. Muturrak hautsi berrian ibilli naiz hona garaiz etortzeko " ZestErret.
Eriosugar igesari eman zioten muturrak austeko zorian. Izt C 316. Eskallerak iya muturrak ausiyaz pasiaz. Iraola 17. Nora dijua ori muturrak austen? Alz Txib 94.
azpisarrera-42
MUTURRA LEGUNDU. Sobornar.
Agintari oietako bati otoi egin eta muturra ere legundu bearko zitzaiola. AZink 109. Jaun arek bitartekotza egiten bazuan, muturra legunduko geniola. Ib. 109.
azpisarrera-43
MUTURRAREN ERDITIK (Mentir) con toda la boca.
Gezürra erranen dik / balima müthürraren erditik. 'À pleine bouche' . Xarlem 507.
azpisarrera-44
MUTURRA SARTU (V-gip, G-goi-azp, AN-gip-5vill, B, BN-arb). Ref.: Elexp Berg; Gte Erd 277. Entrometerse. "Muturra sartu bear ez den lekun sartzen duzu" Gte Erd 277.
An inguruan zan itziartarrak zerbait entzun eban da sartu eban bere muturra. SM Zirik 22. Gure zorretan muturra sartu bearrik eztaukala, esaiok. EgutAr 16-11-1959 (ap. DRA ). Ausardi bidez muturra sartu / komeni ez dan lekuta. AZink 129.
azpisarrera-45
MUTURREAN (AN-gip). Ref.: Gte Erd 294, 235. (Estar, etc.) de morros, enfadado. "Muturrean segitzen du (AN-gip), muturrean da" Gte Erd 294 (junto a muturtuta, muturraldiakin, etc., de otras zonas).
azpisarrera-46
MUTURREZ (c. sg. A). De bruces.
azpisarrerakoSense-46.1
"(Sc), encontrarse en un camino; litm., de morros" A.
azpisarrera-47
MUTURREZ AITZIKA. De bruces. "Muturrez aintzika (AN-5vill)" Gte Erd 9 (junto a muturrez aurrera, musuz aurrera, etc., de otras zonas).
azpisarrera-48
MUTURREZ AITZINA (aintz- AN-5vill, B ap. Gte Erd 9). De bruces.
azpisarrera-49
MUTURREZ AURRE. De morro.
Bi gurdi belar alkar lotuta / tarte berdiña baitute, / magalgunetan sartzen baitzaio / atzena muturrez aurre. Or Eus 232.
azpisarrera-50
MUTURREZ AURRERA.
azpisarrerakoSense-50.1
a) (V-gip, G-azp-goi-bet-nav, AN-gip). Ref.: Elexp Berg; Gte Erd 9; ZestErret. De bruces. "Bultza eo eztakit ze indiyuen, baña, behintzat, muturrez aurrea eroi da" ZestErret.
Mandua jarri zaigu / bodegatik bera; / ipurdiyez atzera, / muturrez aurrera. Afrika 122. Meltxorrek eltzen diyo / Gaxparri besotik, / ez muturrez aurrera / erortziagatik. Bil 142. Makil bat ankatarteratu dit eta muturrez aurrera joan naiz. Etxde AlosT 27.
v. tbn. Auspoa 63-64, 218 (muturraz aurrera). Anab Usauri 78.
azpisarrerakoSense-50.2
b) Por delante de la cara.
Emenguak [neskak] ibiltzen dira tximak muturrez aurrera dituztela. Alz STFer 117.
azpisarrerakoSense-50.3
c) Con la punta por delante.
Zezen nabar arengana ba doa, ezten-aga muturrez aurrera. Or Mi 49.
azpiadiera-3.1
Con la proa por delante.
Itsasontzia asi zan muturrez aurrera Pasaiko istunean sartzen. Anab Poli 70.
azpisarrera-51
MUTURREZ BARNA. "Boca abajo (R-is)" Iz R 404.
azpisarrera-52
MUTURREZ BEHERA. Boca abajo.
An utzi zuan lurrean muturrez bera gure azeri saloa. NEtx LBB 189.
azpisarrera-53
MUTURREZ GORA. Con la punta hacia arriba.
Tabloi bat zegoan eztenga aundi bat muturrez gora zuala. Salav 16.
azpisarrera-54
MUTURREZ MUTUR.
azpisarrerakoSense-54.1
a) (-th- H). Extremo con extremo.
Drain meharrak pia bat luze dira, eta besoa bezain lodi. Ezartzen dira muthurrez muthur. Dv Lab 113.
azpisarrerakoSense-54.2
b) "(Sal, R), estar enojado, de esquina, de morros" A.
Bere asmoa aitortu bear izan zion, eta laister muturrez-mutur lotu ziran. Zait Plat 16. San Jose deritxon komentua jaso zala-ta, ainbat ibilli yakuzan muturrez mutur. Ekaitz ondoren, alan be, berealdia etorri oi da. Onaind STeresa 75.
azpisarrera-55
MUTUR-SAGAR. "Muthur-sagar (L, BN), bec-de-lion" Lh s.v. sagar.
azpisarrera-56
MUTUR-SALDA (-th- L, BN, S), MUTUR-SALTSA (BN-arb). Ref.: A; Gte Erd 150. Riña. "Riña entre esposos" A. "Mutur-saltsa egiten du (BN-arb)" Gte Erd 150 (junto a koskan da, kexu da, kexatu da, etc., de otras zonas).
Mutur-salda gutiago litake etxetan eta bizia arinago litake denentzat. Gazte 1957 (4), 1. Erran dute aroaz bertzerik bazela hotzik, eta mutur-saltsa frango merke zela hango ostatuetan! Herr 21-4-1960, 1. Mende huntako mutur-saldarik haundiena orai ikusiko diagu. Herr 12-4-1962, 4. Zahartzeak deus onik... gureak egin du... muthur salda guretzat merke. Etcheb Zeruari 30 (ap. DRA).
azpisarrera-57
MUTUR-SOKA (Lar; -th- Urt, Hb). "Capistrum, [...] muthur amárra, muthur soka, muthur kordéla" Urt IV 198. "Acial, es una soga añudada a un palo que puesta al hocico sujeta a las bestias, mutur soka" Lar.
azpisarrera-58
MUTUR-UHAL (-th- L, BN, S ap. Lh; H). Bozal.
azpisarrera-59
MUTUR-HUTS.
azpisarrerakoSense-59.1
a) (H (+ muthur-); muturruts V, G, AN ap. A). "Chasqueado" A. AxN explica musut-huts (579) por mutur-uts.
Axáriak joán ta arrapatuzióte eizia biéi, ta gelditu zire muturrúts. LE Urt (ms.) 60r. --Sudur ona duk! --Ba, amorus usnari, edo mutur-huts geldi! Herr 12-4-1962, 4.
azpisarrerakoSense-59.2
b) De punta hueca.
Noiz-bein ez da arrigarri mutur-uts eta aiño [arkitzea artoak] . Or Eus 46.
azpisarrera-60
MUTUR-ZABAL.
azpisarrerakoSense-60.1
a) (AN-5vill ap. Lcq 86 A). Campandoja, variedad de manzana.
azpisarrerakoSense-60.2
b) (V, G-to, AN ap. A). De cara ancha.
azpiadiera-2.1
M.-TXABAL. De punta ancha, de extremo ancho.
Ezur-langintzako tresnetan aipagarriak dira ezten-pitzatuak, ezten-burudunak, makil-zulatuak, arpiko edo zulakaitz mutur-txabalak. JMB ELG 30s.
azpisarrera-61
MUTUR-ZIKIN.
azpisarrerakoSense-61.1
a) De cara sucia. "Mutur zikiña! ¡morro sucio! [insultos de las madres a los chicos]" ZMoso 60.
Gero ere neskazar mutur zikiñen baten atzaparretara juan biarko dute. Alz STFer 128. Ta nun arraio ebillela Nikanor mutur zikiña? Erkiag BatB 93. Mutur zikin ez-jakin ari. Alkain 111. Ume mutur zikin onengatik ekarri arazi nazute? BBarand 32.
v. tbn. A Ardi 24.
azpisarrerakoSense-61.2
b) De punta sucia, de extremo sucio.
Krisaillu mutur-zikin, Etxeberriko. Or Eus 61.
azpisarrera-62
MUTUR-ZIMUR (V, G ap. A; -th- L ap. Lh). "Ruin" A. "Canaille" Lh.
azpisarrera-63
MUTUR-ZORROTZ.
azpisarrerakoSense-63.1
a) (V, G, L, BN, S). Ref.: A; Lh (muthur-). "Irascible, de mal carácter" A. "Susceptible" Lh.
Sartzen ikusi zuaneko [...], krisaillua eskuan eta mutur-zorrotz. " Con una muy mala cara" . Berron Kijote 187.
azpiadiera-1.1
Atrevido, osado.
Mandeuli mutur-zorrotza. " Atrevidas" . Or Eus 318.
azpisarrerakoSense-63.2
b) De extremo puntiagudo.
Ostoa zerbait mutur-zorrotz edo arantzaduna dauka. Munita 44.
azpiadiera-2.1
MUTUR-TXORROTX.
Tertziopelo beltzezko txapel mutur-txorrotx bat buruan. NEtx Antz 140.
azpisarrera-64
MUTUR-ZUKU. "(Sal, R), riña entre esposos" A. v. MUTUR-SALDA.
azpisarrera-65
MUTUR-ZULO.
azpisarrerakoSense-65.1
a) "Muthur-xilho, -xillo (L), narine" Lh.
azpisarrerakoSense-65.2
b) Orificio del extremo, de la punta.
Abarketa gorrien mutur-zuloetatik beatzak agirian zituela. TAg Uzt 156. Giltzak edegi zituen edegi. Urik, orraitiño, ez zan mutur zilloetatik agertzen, kanpora nairik. Erkiag BatB 14.
azpisarrera-66
MUTUR-ZURI.
azpisarrerakoSense-66.1
a) (BN, S, R; H (-th-); -xuri S). Ref.: A; Gte Erd 143. Delicado en el comer; goloso. "Muthur zuria da, il est délicat, gourmet, difficile à contenter dans son manger" H. "Mutur zuri (BN-ciz-arb)" Gte Erd 143 (junto a jatun txarra, jatun txikia, jatun mañosua, etc., de otras zonas).
Diren bezalako gizun müthür zuri eta emazte moko mehiak! ArmUs 1900, 64. Harrekilako gasna onhesten ez duen muthur zuria. EskLAlm 1904, 17 (ap. DRA ). Baduela Eskualdunak muthur zuri aire bat. HU Eskual 3-1-1908 (ap. DRA ). Jakiña da oletako otamenen ondoan mutur-zuri asko gogotik bazabiltzala. Olako ikatzean erreak zeuden jatekoak beste sukaldetako suan egiñak baiño gozotsuagoak zirala zioten. Lh Yol 10.
azpisarrerakoSense-66.2
b) (V-gip, G-goi). Ref.: AEF 1955, 141; Elexp Berg. De morro blanco. "Bei muturzurixa fiña da esnia emoten" Elexp Berg.
mutur
0 / 0 ABAR-MUTUR >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper