OEH - Bilaketa

13 emaitza zaflatu bilaketarentzat

Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
erauntsi.
tradizioa
Tr. Los escritores septentrionales usan generalmente erauntsi, que tbn. se encuentra en los autores meridionales modernos (excepto para el significado "decir"); hay formas de conjugación en -ron- en Gasteluçar, Etcheberri de Sara, Larreguy, Duhalde, Goyhetche y Arbelbide, en algunos de éstos alternando con -raun- . Hay drainsate en un texto alto-navarro del s. XVII. En Dechepare aparece diraustazu, que podría corresponder al participio erautsi (sg. Lfn Syst 277, a erausi ), como tbn. darautsatenak de Etcheberri de Sara (363), si no se trata de una errata; en Arbelbide encontramos darontzala . Los vizcaínos usan generalmente formas en -irau(t)s-, correspondientes al participio irautsi; irauntsi (cf. infra usado como sust. por Moguel) lo encontramos en la forma zirauntsan que aparece en J.J. Moguel (cf. irauntse en un texto suletino moderno); erautsi se encuentra en el ms. de Oñate y en Arrese Beitia; darauntso de Zavala parece ser el único ej. vizcaíno de erauntsi . En GavS aparece darauntza (ej. no seguro, por la habitual confusión de sibilantes en esta obra); Uriarte usa zirauntzan . En DFrec hay 2 ejs. de erauntsi, meridionales.
sense-1
I. (Vb.).
azpiadiera-1.1
1. (Lar ( -ns- ), H, A), erauntzi (BN-baig ap. A ), erautsi, irautsi, irauntsi, irauntzi .
(Aux. trans. tripersonal). Golpear; atacar, acometer. "Arremeter", "asaltar", "atacar al enemigo", "acometer" Lar. v. jo, 1 eraso. Tr. Documentado en textos de autores septentrionales de los ss. XVI-XVII, vizcaínos del XIX y en algún autor meridional moderno.
Biotzian diraustazu ['(el dolor) me golpea', forma alocutiva] gertuz, ama eztia, / zure orduko doloriak eta bihotz zauriak. E 31. Eta bazeraunsaten haren buruari kanabera batez. Mc 15, 19. Hala bataillatzen naiz, ez aireari baneraunsa bezala. 1 Cor 9, 26. Burreu kruelek erauntsi / bazioten indarrez. EZ Noel 96. Harri bati, edo sentimendurik eztuen bertze gauza bati kolpeka darauntsanak. Ax 297 (V 198). Baina iarriko da belhauniko bere bulharrari erauntsteko. SP Imit III 50, 2 (Ch io, Mst zaflatu, Leon jo ). Tris traska [linuari] dirautsagu / Erruki bagarik, / Isten ez deutsagula / Guk azur osorik. Mg PAb 145. Beti zirauntsan Sokratesi asmau alako esakunerik deungeenakaz. JJMg BasEsc 185. Gizon bat plazien erdijan gustijak arrika dirautsela. Astar II 192. Ontzitxoari berriz itsasoaren erdian bazirauntzen bagak. Ur Mt 14, 24 (He, Dv zehatua, SalabBN yoiten ). Alako etxea ibaiak oldarrez erauntsiarren. Ol Lc 6, 48. Aize-osiñ beltz batek / erauntsiz. "Acometido" . Gazt MusIx 115.
azpiadiera-1.1.1
Soplar (el viento). Azkue, a partir de la forma alocutiva (haizeak) diraunsak (Lç Io 3, 8) deduce erróneamente el participio irauntsi.
Eraunsi ukhan dute haizek, eta io ukhan dute etxearen kontra. Mt 7, 25 (Ol erauntsi; He altxatu, TB, Ip buhatu, Dv jauzi ). Hegoak draunsanean. Lc 12, 55. Izpirituak nahi duen tokirat darauntsa. "Spirat" . He Io 3, 8 (Dv jotzen du ). Aizeak erauntsi ta etxe arri eraso zioten. Ir YKBiz 141. Aize-bolada berberak oraindiño darauntsa. Zait Sof 187.
azpiadiera-1.1.2
" Perpaus hari erauntsi diot, j'ai rebatu ce propos" SP.
azpiadiera-1.1.3
" Erauntzi (BN-baig), insolentarse. Anitz erauntzi dako, se le ha insolentado mucho" A.
azpiadiera-1.2
2. (BN ap. A ; SP, Urt Gram, Urt, H), erautsi, erauntzi.
Sonar. " Tronpetak erauntsiren du " SP. " Orenak baziarauntsan " Urt Gram 475. " Gudurako alarmak eraunstea " Urt III 287. Azkue incluye aquí atheak atheari darauntsanean ('golpea', Ax 46 (V 29)), traduciendo "hace resonar".
Trunpetak erauntsiren du izigarri kantuan. EZ Man I 81. Orenak deraunsanean. Harb 23. Zeinuak deraunsano. O Pr 433. Zure juieamenduek ihurziriak bezala darauntsate ene gainean. "Intonas" . SP Imit III 14, 1. Ihortziriaz darontsala / Jainkoak ene gaiñean. 161. Kanpaeak badarauntza ia, gabon egiteko, gure deiez. GavS 8. Begiraturik ete derautsan edo ez koniurorako kanpaiak. msOñ 98v. Berauntsa ater gabe, / Salinas, doñu orretxek neregan. Gazt MusIx 85.
azpiadiera-1.2.1
Oi, bepetan lehoinak erauntsi orroa! Ox 130.
azpiadiera-1.3
3. Tender a, dirigirse a.
Haren gana darauntsagu nola uhiñak kostara. EZ Man I 44. Erresumek darauntsaten gida gaitzan fiñera. EZ Man II 105. Ene desira darautsan gidazazu fiñera. Ib. 131. Gure nekeek diote oren huni erauntsi. (Interpr?). EZ Man II 139. Zertarat darontsate gure gogoeta, hurrats eta nahi guziek? Atseginetarat. Lg I 326. Hortarat darontsate haren bihotzeko nahiek. Dh 275.
azpiadiera-1.4
4. (L, BN, S; Ht VocGr, VocBN , Dv, H), erautsi (V-och-gip, BN-mix), irautsi (V-m), eauntsi (S, BN-mix, S), irauntse Ref.: A ( eauntsi, erauntsi, erautsi, irautsi ); Lh; Lrq ( eauntsi, erauntsi ) .
Ocuparse de, dedicarse a; jugar a. "Traiter, eraunstea. On traite l'accomodement, ongiaz eraunsten dute " Ht VocGr 433. "Agir, travailler" VocBN . " Erauntsi dizut pilotan (BN-mix), he jugado a la pelota. Erauntsi dizit lanean, he trabajado" A. " Erauntsi dizie eijerki, ils ont joué joliment" Lh. "Ce verbe n'a pas d'infinitif futur ni de subst. verbal, ni, par suite, les temps formés de ces derniers" Lrq.
Herioaladrano ofizio hortan erauntsi direnetarik. Egiat 190. Gaua oro harekin borroka eraauntsi onduan. AR 211. Mortal ala benial diren pizatzen erauntsi gabe. Ib. 438. Izpirituen harrotzera eta bihotzen asaldatzera darontsaketenak. Gy X. Erretxiñolak pozik / Kantetan erautsan. AB AmaE 339. Zortzi egun onetan / gure andrak derautse, Monona, / koipeak urketan. Noe 82. Dántzan éauntsi ziénetáik. Lrq Larraja, RIEV 1931, 237. Mezperetarik landa, Lerdou-Bédécarrax-ek, blekan, irauntse die Biscay-Espel-en kuntre. Herr 28-8-1958, 3.
azpiadiera-1.4.1
Referirse a; relacionarse con.
Bi izen sustantibo gauza diferentetara daronsatenak. ES 372. Guztiak dira azkuntza eta usantza onetara darontsatenak [gauzak] . Ib. 147. Zure arimari darauntsoten gauzetan. He 3 Io 1, 2. Salbamenduari daronsaten grazia preziatuez. Lg II 295. Jainkoari darontsoten gauzen aldean. Dh 276. Eta berexte horri darontzala, Kalbarioko orhoitzapena gure aldaretako sakrifizioari datxeiko. Arb Igand 99.
azpiadiera-1.5
5. (S; SP, VocBN , H; -ns- Lar, ), erautsi (V-gip, B) Ref.: A ( erautsi ); Lh; Gte Erd 111 .
Llover (nevar, etc.). (Usado sin expresar el fenómeno o expresando éste por un complemento en caso dativo). " Uriari darauntsa " SP. "Dar en llover, nevar, &c., euriari, elurrari [...] eraunsi dio " Lar. "Nevar" . "Ce mot est aussi le participe passé du verbe ari, qui signifie être en action. Euria ari dea? pleut-il? Ez orai, bena erauntsi du oraxtean, non actuellement, mais il a plu tantôt" VocBN . " Erauntsi dizü zinez " Lh. " Eurixei derautso (V-gip), eurixei erautsen (V-gip)" Gte Erd 111.
Othoi sainduari, deraunsano ekaitzari. O Pr 662. Ala nola elur-lumak erortzen baitire anitz drauntsalaik. (343). LE-Ir (s.v. elur ).
azpiadiera-1.5.1
(Con aux. intrans.).
Düründa ta ekaitzak haiñ harrigarri erauntsi ziradian. Egiat 157. Neri buruz gaitz ekaitzak erauntsi ziran. Zait Sof 122.
azpiadiera-1.5.2
Hacer caer (lluvia, nieve; pero tbn. maná, etc.).
Israeldarrak mantenitu zitue bidean janari erauntsitzen zioten bateki zerutik goizoro. LE-Fag. Jangoikoak etziote eraunsten jaiean mana gura. (74). LE-Ir. Alegratzen da erauns dezan uria ta elurra arren gañean. (361). Ib. (s.v. ortzi ). Uste dut zeru zuzenak, / Ikhusirik gure obenak, / Zigorrada hau duela / Erauntsi gure gaiñera. Gy 158. Yainkoak zerutik sua erauntsi ta kixkali zituen. Ir YKBiz 196. Yainkoek orrelako ekaitza erauntsi oi dutenean. Zait Sof 148.
azpiadiera-1.6
6. (V ap. A ; (V), Dv, H), irauntsi (V-ger ap. A ; (V)).
"Parlar", "hablar mucho" . "Parler, bavarder, murmurer" Dv. v. 1 erasi, 1 erausi.
Agotak bezala beti bar, bar, bar drainsatela. (Olagüe, 1615). ReinEusk 130s. Yakiterat egiak othe ziren bada Salomonez zarauntsaten guziak. Lg I 334. Bazarontsan bere buruarekin. Ib. 234.
azpiadiera-1.6.1
(Con complemento en dativo).
Sakramentuben gañian erautsi deutsadanian esanik itzi dodan legez. msOñ 229v. Ikazkiñak [...] erausten deuste gure Fede Santuko misterio andi eta ezkutau onei. Ib. 35v.
azpiadiera-1.6.2
+irauntsi (V-ger ap. A ), irautsi.
" Irauntsi, asestar de palabra. Dirauntsat, asesto de ..." Mg PAb 38. " Dirauntsat, se lo digo (PAb 38). Eztiraust besterik, no me dice otra cosa (Añ EL 61). Dirautsuet (V, Ur Apoc 2, 26)" A. Tr. Documentado en autores vizcaínos desde principios del s. XIX, tbn. encontramos algún ej. en Arrue y Orixe. Aparte de darauntso de Zavala sólo hallamos formas en -irau(t)s- .
Jesu Kristok fariseo dongai zirautsena. Mg CO 63. San Pablok badirausku. LoraS 136. Zirautsala: itxi egijozu bakian. JJMg BasEsc 181. Badirautsube. Astar II 4. Dirautsa gaistoz makalari. Zav Fab, RIEV 1907, 95. Ai ze polita!, darauntso amari / neskatxi orrek urturik. Ib. 94. Dirautsu samurtasunik andijenagaz. Ur MarIl 115. Hitz gozo eta amorezko batekin zirautseen. Arr GB 135. Peru tristeak dirautso. AB AmaE 201. Jakitunak dirauskuenez. Itz Azald 162. Bazirautsan bere artean. Ag Kr 137. Diraustazun guztia. Echta Jos 41. Nere buruari nirautsan. A Ardi 49. Mutillak dirautso. Kk Ab I 88. Agur dirautzut barriro. Altuna 81. Jaunak zirautsan Sabini. Enb 34. Artez ziraustan. Otx 28. Biotzak diraust bein ere ez dala / Erri maite au galduko. Or Eus 257. Ziñez dirautzuket. Zait Sof 64. Gizona!, zirautsan agireka sutsuan. Bilbao IpuiB 212. Maitasunaren azkena zer dan / azalduteko dirauste. BEnb NereA 121. Euren arimeari aldarrika lez daragoioe, dirautsiela: Lur au aita zureak atxurtue da. Akes Ipiñ 22. Urliak auxe ziraustan. Zait Plat 1. Batak besteari badirautsa. Erkiag BatB 123. Onek Proteuri galdetzeko dirautso. Ibiñ Virgil 107. Ez da errez --dirausku aurrera jarraituz-- ortan daukan osotasuna osorik margoztea. Onaind STeresa 12.
v. tbn. Laux AB 88.
azpiadiera-1.7
7. Fluir, manar. Cf. Lar s.v. lluvia nota: "Los verbos eraunsi, iñotsi significan primitivamente estar manando, y derramando algún líquido [...] v.g. hitzontziari txorakeria daraunsa, al hablador le manan boberías". Cf. erauskunde.
Debozioneko balsamu gozoa eraunsten da batzuen bihotzetarik bertzen bihotzetarat. He Phil 295 (SP 294 iarieten ).
sense-2
II. (Sust.). Tr. Además de erauntsi, la forma más general, hay ejs. seguros de erauntsia, con -a constitutiva, en Pouvreau, MarIl y Larre, de irauntsi en Moguel, de erauntzi en Arriandiaga (Mt 7, 25) y Erkiaga y de erautsi en Azkue. Hallamos además erantsi (tal vez errata) en Imaz.
azpiadiera-2.1
1. (G-azp-nav, AN, L, Ae, S, Sal, R; Lar, VocBN , Gèze, Dv, H, Foix; -ns- B; Ht VocGr 393, Lar, VocB ), erauntsia, erauntzi (G, AN-egüés, B; -nz- Aq, Lecl, Izt C 235), erautsi (Dv), eauntsi (S) Ref.: VocPir 72; Bon-Ond 137; A ( eraunsi, erauntsi, erauntzi ); A Apend; Lrq ( eauntsi, erauntsi ); Iz To ( erauntzi ); Iz Ulz; Izeta BHizt; Gte Erd 87, 96, 111 .
Tormenta, tempestad (de viento, lluvia, nieve, etc.); chaparrón. "Aguacero", "borrasca" Lar. "Batida de agua, zaparrada, txaparrada (G), er]r[aunzia (AN)" Aq 346. "Averse" Foix. " Erauntzi bat, erauntsi bat, un golpe de lluvia, nieve, etc." Iz To. v. 1 eraso (II, 2). Tr. Documentado en autores septentrionales desde mediados del s. XVII; al Sur, antes del s. XX, en que su uso aumenta considerablemente, sólo lo encontramos en Mendiburu, Lizarraga de Elcano y Mendigacha.
Erauntsia izigarrizko haren erdian. SP Phil 438. Emazü zure mania aizer eta erauntsier. Mst III 23, 4. Aize ta eraunsi gaiztoetatik gordetzeko. Mb IArg I 310. Tenpestaren erauntsietara. Egiat 237. Zerúko giltza, soltátzeko erauntsiak. LE Matr2 87. Erauntsiko errekak ethorri dire. TB Mt 7, 25. Erauntsia eta zori gaitz publikoetan. MarIl 89. Erauntsia juan züzün, odeiak barreiatü, zohardia ützüli. SGrat 20. Euri erauntsiak. Ip Mt 7, 25. Uri er]r[auntsi bat. Prop 1884, 140. Erauntsiaren beldurrez. HU Zez 94. Erauntsi gaixtoen artetik. ArmUs 1896, 121. Erori zitzaikugun arri erauntsi andi bat. Mdg 142. Bahazuzaren erauntsi idorra. JE Bur 76. Zer erauntsia, Xoane! Barb Sup 98. Bidia elur erauntsi baten ondoa iduri. Zub 75. Uri-erauntsi izigarriak. Etcham 122. Erauntsiak eraso-ta. Ldi UO 15. Su ta sufre-erauntsia erori zan zerutik. Ir YKBiz 339. Arri-erauntsiaren bildur zanean. JMB ELG 85. Bi tximist oiek ekarko dute erauntsi amorratua. Or Eus 182. Sei egunez elhur erauntsien azpian. Zerb Gerlan 58. Billatzen zuen aterpea ustegabeko erauntsi-garaian. TAg Uzt 153. Ipar naiz ego, aize-erauntsiak / nai zutenean etorri. SMitx Aranz 93. Erauntsi gogorrai indarra kendu. Munita 141. Aurreneko erauntsiak jo orduko. Etxde JJ 162. Harri-erauntsietan. Mde Pr 337. Motzegi izan zait erauntsia. Txill Let 50. Izotz, euri ta erauntsi. Erkiag Arran 78 (169 erauntzi ). Ikaragarriko erauntsiak hasten omen ditun. JEtchep 44. Euri eta kazkarabar erauntsiekin. Izeta DirG 103. Etxalar aldetik eldu den goibel beltz-beltz orrek bota dik erauntsia! Auspoa 97, 15. Karakoilak euri erauntsi baten ondotik bezala. Ardoy SFran 198. Izan eguzki xuria ala elur erauntsia. Xa Odol 97. Erauntsia ari dik. BasoM 98. Laiño-alditxoren bat? Bai. Baiña erauntsi gabekoa. Beti alkarrekin paketsu. JAzpiroz 226. Jazko harri erauntsia harek ainitz makur egin zuela mahatsean. Larre ArtzainE 65. Haize-erauntsia. MEIG I 145.
v. tbn. Jnn SBi 177. Zait Plat 41. Ibiñ Virgil 88. Erauntzi: GMant Goi 37.
azpiadiera-2.1.1
(Fig.).
Meza sanduaren ondasunen erauntsia. (78). LE-Ir. 'Orage de coups' . Etsai beltzak saietsean zartako-erauntsi aundiz erantzuten die. Or Mi 79. Obusa erauntsi bat ederra. Zerb Gerlan 73. Txanpaz jo ta jo apar-erauntsi / arraunkada bakoitzean. JMB ELG 76. Beste norbaitzuk lur erauntsiak / bere azpian artuak. Basarri 106. Errusoen kontrako tiro-erauntsietarat joan beharrak zirela. Larre ArtzainE 137. Azken aldiko erauntsiak urratuxe ditu dagoeneko tradizioaren bitartez jaso genituen egiturak. MEIG VIII 118.
azpiadiera-2.2
2. erauntsia (Dv ( A ), H), erauntzi (L ap. A ), irauntsi (V ap. A Apend ).
Habladuría, murmuración. "Bavardage, murmure [...]. Erauntsia gaixtoak ez dire sinhesteko, il ne faut pas croire les méchants propos [...]. Erauntsiari eman zitzaizkon (Lg), ils s'abandonnèrent aux murmures" Dv. " Irauntsia, locuacidad, habladuría (V, msOch)" A Apend. v. erasia.
Erauntsien ixil-araztea. Lg I 204. Utzten ditugu gure buruak eraunsietarat, aserradurarat eta mendekurat iduritzen zaikunean ez garela aski ohoratuak. Lg II 260. Mundukuen irauntsi ta iraun emote guztijak gaiti. Mg CO 288 ( CC 191 erausi ta berriketak ).
azpiadiera-2.2.1
irauntsi (V ap. A ), erautsi.
Discurso; conversación.
Gizon nasai mundubaren bandari edo defensoriak milla irauntsi ta siñugaz ikaratu gura gaitubenak. CrIc 133. Erdaldunak gaztelarren artian irauntsi luziak biar ditube berba joko oneetan daguana esateko. Mg PAb 200. Irauntsi, jardun ta ekin guztiakaz leena geratuko da, ta igituko ez da ezertara. Ib. 203 (VersBasc 8 erausi ). Ona nik entzuniko erautsia edo autua. A Txirrist 67. Emakume aien erautsiyan belarriyak tente-tente. Inzag RIEV 1923, 503. Erderaz dakarren erautsia irakurtzen. Ib. 412. (Beste mutikoak eldu dira, erauntsi gogorrean). --Zaozte ixillik astoak! TP Kattalin 193.
azpiadiera-2.3
3. (-ns- Lar), erantsi.
"Arremetida", "asalto", "ataque, embestida" Lar.
Miñik aundina izandu zuten / aurreneko erantsiyan [por eraun-?] . Imaz ( in FrantzesB II 140 ). Berrizale geralako gizagaxook makina bat erauntsi artu diagu. Ldi IL 108. Beldurgarriak izaten ziran / "Keixetaren" erauntsiak. Basarri 76. Usoen erauntsia / antxe nuen jasan. Zendoia 138.
azpiadiera-2.3.1
Invasión.
Erauntsi aiek indoeuropatarrenak ziran. JMB ELG 75.
azpisarrera-1
ERAUNTSI-ADAR.
" Erauntsi-adar (Sal), tromba de una borrasca" A.
azpisarrera-2
ERAUNTSIAN.
Hablando; murmurando. " Asko erauntsian egoten dire (Mih), plusieurs conversent" Dv. v. erauntsiaka.
Bertze hamar apostoluek gaitzetsi zuten bere bi lagunen galdea: abiatu ere ziren erauntsian. Lg II 213. Asko beldurrik gabe eta maizegi erauntsian egoten dire Aingeruak ez diren presunekin. Mih 25.
erauntsi
<< baratu 0 / 0 haragi >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper