1.
(V ap. A),
txirimiri (G ap. A, que cita a Izt). Bagatela, cosa sin importancia."Cosa baladía"A.
Zeintzubetan arrapatzen diran ugari zirlak, ostreak, otarrainak [...] eta beste asko oei darraizkiotenak; eta azaleko txiri miri oezaz gañera, nork asmatu zenbaterañoko ondasunak kentzen dizkaten arraintan Gipuzkoatarrak itsaso ezopeari?IztC 204.
azpiadiera-1.1
xirimiri (G-to ap. A). "Trabajillos de poca importancia"A.
Cf. zirimara.
sense-2
2.(V-ger-m-gip, G-azp, BN), xirimiri (G-azp),
sirimiri. Ref.: A; Iz ArOñ 158; Etxba Eib; Gte Erd 111; Elexp Berg; ZestErret. Llovizna, lluvia menuda."Llovizna, lluvia ligera"A.
"He oido hasta descompuesta esta palabra: Euri ziri, euri miri, atertu barik biñotzo (V-m)"Ib."
Egun guztian diardu zirimirixak
"Etxba Eib. Cf. Baraib 348: "Ciriña (Marquínez), llovizna o calabobos. [...] en Vitoria, por imitación de los bilbaínos, siri-miri". Cf. Echaide Orio 140 y 141: "Shirimiri, llovizna más fina que el sirimiri", "sirimiri, calabobos, llovizna". Cf. VocNav: "Sirimiri, llovizna, calabobos, lluvia muy menuda (Pamplona, Cuenca, Zona N. O. )". Firi firitxo dator / aixe zirimiria, / zizpuru bigunakaz / esnatzera orria. ABAmaE 383.
Xirimiri izan dugu goizean: eten gabe jantzi du Altzurain beltzuraz. TxillLet 60.
Elurra, euria, sirimiria. GandElorri 14.
Ta xirimirik, geldo ta geldi, / zer oker egin ez daki. Ib. 61.
Sirimiri tantaka batzuk. AlzolaAtalak 89.
Udazken amaierako eguntto bat zen, flakeziaz betea, xirimiriz hordi-hordi eginikako egun tentel horietakoa. LasaPoem 117.
Sirimiri pixka bat asten zuala. Albeniz 180.
sense-3
3.txirimiri (Sal ap. A). "Chiquillería, familia menuda y numerosa" A.
sense-4
4.txirimiri (R-uzt ap. A). "Forma parte de la siguiente fórmula: txirimiri, marabedi guziak niri [...], dicen los niños incitando al padrino a que les eche dinero" A.
sense-5
5.(Uso adv.).Moviéndose sin orden, de un lado a otro. Beren apurkinak (molekulak) ziri-miri beti igitzen dira. ZaitPlat 37.