1.
(SP→Dv(ambos citan a Lç)),
ñuku (L-ain ap. A
; Dv, H),
nuku (L, BN, S ap. Lh) . (Adj.)."
Nokhua edo hebaina, zenbeit menbroz impotenta"Lç Decl ã 7v (explicación de voces no usuales en suletino)."Sorte de niais, lent, sans énergie"Dv.
"Niais, maladroit"Lh.
"
Esku ñukhuak, mains qui lâchent aisement les objets. Neskato ñukhua, servante qui saisit mal, tient sans assurance ce qu'elle a aux mains"H.
Laguna, Detxart (pilotaria), beso ñukuagoa du, gure begietan ez du Behastegik bezanbat hitzemaiten. Herr 19-2-1959, 2.
sense-2
2.(BN, S; -kh- VocBN, Dv (BN, S), H), ñoku, nuku (-kh- H), ñuku (-kh- H). Ref.: A (nokhu); Lrq (nokü).(Sust.).Defecto."Défaut matériel"VocBN.
"
Ñukhua, dim. de nukhua, nokhua. On a voulu faire un substantif de ce forme, et on lui donne le signification vague de défaut matériel"H.
"Defecto físico"A.
"Tare, défaut physique"Lrq.
Zahartürik zelakoz eta nokiak jiten ari. SGrat 8.
Sant Anbrosik erraiten dü Mariak eztiala ükhen ez bekhatü orijinalaren ez bekhatü aktüalaren nokürik. IpHil 16.
Ama Birjina Maria nokügabe konzebitiari. Ib. V.
Nokügabe, gaixtoentako / güzia sakrifikatzen. UNLilia 18.Aita ta amek maithatü üskara nokü gabe heltü da gütara. AlthBot 93 (ap. A).
Borthako ttipi eta handi, batere nokürik gabe ekharri dütükie merkhatialat. Eskual 14-1-1910, 3.
Pagano hauk halaber ez lukete nahi gorphutzeko nokhu edo errateko zerbeit lukeen haurrik. Prop 1912, 93.
(ap. DRA)Kutsu aunen ñokua gizakume guziengana yetxi da. OlImit III 55, 2 (SP, Ch, Mst pena, Leon ondorio gaixtoa).
v. tbn. Gazt MusIx 139.