OEH - Bilaketa

444 emaitza mutur bilaketarentzat

Sarrera buruan (114)


Sarrera osoan (330)

Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
mehar.
tradizioa
Tr. En la literatura septentrional sólo se documenta mehar . En la tradición guipuzcoana hay tanto mear (desde Lardizabal) como medar (desde Iztueta; tbn. en Azkue (BeinB 91), Orixe (Tormes 33) y Erkiaga) y, menos frecuente, melar ; hay bedar en Lazarraga, y en los vizcaínos Añibarro, Astarloa, Uriarte, Arrese Beitia, D. Agirre y Enbeita, y miar en un ej. de AzpPr . En DFrec hay 2 ejs. de mehar .
etimologikoa
Etim. Derivado de mehe .
Onom.: Euncemear. (Pamplona, 1406) ap. SHLV 434.
sense-1
1. (V-ger-m, G-to-nav, AN-egüés-ilzarb-olza, L, B, BN, Sal, S, R-uzt; Saug Voc , Ht VocGr 356, Lar, Lecl, VocBN , Gèze, H, VocB , Mdg 163, ZMoso 67, Zam Voc), medar (G, AN; H (V, G)), meiar (AN-gip), miar (AN-5vill-ulz), bedar (V; Añ, H (V)), berar (V; Aq), melar (G-azp-goi). Ref.: Bon-Ond 154; A (mear, medar, meiar, melar, bedar, berar); Iz Als, To, Ulz (miar), ArOñ (bedar), R 292; Etxba Eib (bedar); Izeta BHizt.
Estrecho, angosto; ajustado. "Bide meharra, chemin étroit. Ondoan zabal eta puntan mehar" SP. "Angosto" Aq 965. v. estu, hertsi.
Tr. Documentado en autores de todas las épocas y dialectos desde la primera mitad del s. XVII.
Leze aho meharrak. EZ Man I 102. Gida nazazue / har xidor meharrean. EZ Eliç 76. [Piramideak] ondoan zabal eta puntan mehar [ziren]. Ax 26 (V 15). Parabisura ioaiteko bidea, bide hertsia, meharra eta gaitza dela. Ib. 483s (V 312). Ioan behar duzu muillatzerat [...] lehenbiziko punta meharraren gerizerat. INav 135. [Igarenaren eta jitekoaren arteko] pundu eta momento bakoitz hura hanbat da labur, mehar eta ezdeus, non [...]. Tt Onsa 99. Presondegi estu, mear, illun [...]. Mb IArg I 254. Karzela guzis mear batera. FamInst 838. Zuste lengo romanoek baso batzuk, ondoak mear, punta zorrotz ta agoa lazki zabal. LE-Ir (s.v. ixuri). Estu-bedarra da zeruko atea. Añ EL1 55. Gure animak dauzka / igaro bearrak / zubi altu luzeak / eta txit melarrak. Izt Po 55. Baldin ordeka bazan medarra, deituko zioten ibarra. Izt C 22. Zulo onen ataka da medarra. Ib. 73. Aramako erria laburra ta medarra bada ere [...]. Ib. 79. Zeñ estua eta mearra dan bizitzara daraman bidea! Ur (G) Mt 7, 14 (Ur (V) estuba ta bedarra, Lard 385 estua eta mearra). Oh zer ersi da borta eta zer mear senda. Hual Mt 7, 14. Sarztie atari mearretik. Samper Mt 7, 13. Erdiko arrailadura edo erreka meharra du eta ez barna. Dv Lab 44. Beharra, gauza meharra. "Le besoin est chose deliée". Dv Prov REusk I 296 (v. tbn. bearra, gauza miarra (AN-5vill) Inza NaEsZarr 1733). Emakume bat aiñ ondo egiña / ez zabal, ez bedarra. AB AmaE 227. Utzi bide zabalak / eta artu medarrena. Auspoa 97, 65.
(s. XX). Etxe txikia, etxe medarra, mendipe añubean. Ag G 323 (Kr 19 bedar). Oñetako medarrez esiturik. Ib. 373. Zubi mehar batean. Barb Sup 149. Geienak dira eurak morrosko ederrak, / Txanka-me, praka-nasai, sorbalda-bedarrak. Enb 30. Erreka txar mehar barna bat nasaiki urez bethea. JE Ber 39. Zurezko mahain luxe mehar bat. Ib. 69. Lur-xerranga mehar batzu. Ib. 10. Karrika zahar eta mehar horiek. Zub 89. Ordoki luze eta mehar hura mendien artean. Ib. 119. Kokotza meharra eta aintzinatua, sudurrari urbildu nahia. Ib. 47. Bertze dorre bat, meharra eta guzietarik goorena bazen. Ib. 83. Mendiarteko lur-zati medarretan. TAg Uzt 266. Dupin mehar mainguño bat. Lf Murtuts 9. Ain leku estu medarrean. Erkiag Arran 37. Tenpeko arkaitz medarra zuten bidetxiorrik estuena beste errietara bidegiteko. Zait Plat 116. Aitz-zulo mear baten barruan. Vill Jaink 125. Ofizina mehar eta ilun batean. Arti Ipuin 35. Toki mear ontan ibilli bear onek eragozten dit gai oni ekitea. Ibiñ Virgil 110. Adabegian bertan alegia, ebaki mear bat egiten da. Ib. 84. Beti izan zun nere aitak gerri miarra. Auspoa 77-78, 20. Leio medar burdiñedunakaz. Onaind STeresa 69. Gaur Donostiko Atotxa / naiko melarra ta motxa, / nai zuten danak barrun sartzeko / tokiz ez da osa. Insausti 202. Zeru-zerrenda mehar bat. MIH 130. Eskual Herria bezalako eskualde mehar edo estu batean. MEIG IV 54. [Muga] mehar xamarrak. MEIG I 239. Sargori da [...] gela meihar hartan. Ib. 180.
v. tbn. FIr 169. Ir YKBiz 138. Ldi IL 44. Anab Usauri 124. Melar: JMB ELG 30.
Estricto, rígido; limitado.
Ai! Ala gatxaren guztiz fortitza! / Ala biziaren bizi bedarra! Lazarraga B15 1185v. Estimatzen duzu [Iainkoa] dela hertsi, mehar, eskas eta abazizios. Ax 149 (V 97). Bengantza zabal eta / kariñua melar. Afrika 94. Gure asabek munduari buruz zeukaten ideia mearra ta estua zan oso. Erkiña ta sinplista. Vill Jaink 42. Beste inor baino gogo-meharragoa. MIH 271. Lekuko gai hori lekuko ikuspegi meharrez tratatuko bagenu [...]. MEIG VIII 65.
Irri mehar tzar batekin jalitzen da. Larz Senper 66.
Hurrengo silabako bokal meharra zela medio. MEIG VI 191.
(Uso pred.).
Biderik zabalenak bedar dituzuzala. Astar II 122. Aldia, esan dugunez, aski mehar mugatua dagoelako. MEIG IV 135.
(Tras gen.). "Bide horren meharra, l'étroitesse de cette route" Lh.
[Euskal-literatura] bere mehar-murritzean ez dela guk uste genduen bezain urria. MIH 281.
sense-2
2. (B ap. Izeta BHizt2; SP, Urt I 122, Lar, Dv, H, Zam Voc), bedar (V-gip ap. Iz ArOñ), migar (V-ger? ap. A), melar (V-gip ap. Iz UrrAnz). Delgado; fino. "2. [...] Gerri meharra, taille mince. Neskatxa meharra, fille fluette; 3. aigu. Ezten moko meharra, alène à pointe aiguë" H. "Txarri-melárra, cerdo estrecho; bei melárra" Iz ArOñ. "Zein mearra den gizon oi" Izeta BHizt2.
Tr. Documentado en autores de todas las épocas y dialectos (salvo en vizcaíno) desde la segunda mitad del s. XVII.
Miguel Mearra (1366). Arzam 339.
[Eskua] hain xuri zein elhurra, / oina [...] / meharr' eta laburra. O Po 38 (v. tbn. 26). Zazpi ogiburu mehar. Urt Gen 41, 6 (Dv, BiblE mehar; Ur, Ol, Ker me(e)). Bei igar-mear berak beste gizen ederretara joan ta [...]. Mb IArg I 392. Indarrez ahul eta / gorphutzez meharra. Bordel 103 (tbn. en Ox 205). Bi platutxa mehar. Gy 30. [Haritzari] uzten zaizko zenbait adar mehar. Dv Lab 374. Ogia lodi den tokian, ondoa mehar, bihia txar eta guti. Ib. 55. Drain meharrek ur soberakina ekhartzen dute drain nausietara. Ib. 113. Altu, plaku, medar luze-luze bat zan gazte au. Aran SIgn 60. Oraiñ ogei bat urte / Udarregi zarrak / junturak ez zituen / oso miarrak. AzpPr 86. [Gizona] buru apal, kokat herdoil, zango mehar, higatu bat omen da. HU Aurp 130. Korpiz me bat edo mear bat sotanaz tapatruk. Mdg 142. Golko jori, esku legun, oin-lepo mehar [...] etzuen itxureaz deusen eskasik. JE Bur 95s. Amiamoko: / dena zangar, / luze, mehar / dena lepho / eta moko. Ox 125s. Sudur mehar luxe, kokots lirain [...]. JE Ber 46. Gizon bat zen lerdena, luze eta mear. FIr 131. Gizon koxkor bat zela / egiten zuten farra, / Luxian onduan zala / txiki ta mearra. Yanzi 208. Haren idun mehar zuria ere ferekatu zuen. Mde HaurB 16. Aurpegi polita [...], gerri meharra. Ib. 30. Beso medarrak. Etxde AlosT 54. Arbolik medarrena. Ib. 40. Medar eta zaintsu [zan Piarres]. Etxde JJ 9. Elgarretarik ez urrun, [gatuaren begien] bi argi luxe ta mehar. JEtchep 37. Iltze bat baiño melarragoa aiz eta! EgutAr 13-1-1963 (ap. DRA). Gorputz melarrak zeuzkaten baña / belaun-buruetan indar. Basarri 97. Oi gaupean kanposantua, / pinu melarraren gosea / ta zeru-min santua. Azurm HitzB 55. Lau orma iaso, tellatu mear batez estali. Ibiñ Virgil 113. Zangoa bai, batek oingainez konkorrago zuela eta besteak xabala, edo trapala edo meharra. Larre ArtzainE 99. v. tbn. Elzb Po 206. Iraola 116. Zub 105. Zerb BiGo 303. Lf Murtuts 47. Medar: Arrantz 110. Melar: Ayerb EEs 1912, 17. NEtx LBB 124. Uzt Sas 356. BasoM 63. Insausti 225.
(Uso predicativo).
[Beiak] belar jaten ta jaten hari ta ere, beti arkitzen zirala igar ta mear. Mb IArg I 392. Mari Joxepa beti melar. Peillo, berriz, alakotxe sabel zorroa erakusten. NEtx LBB 176.
Zinion --Axular-- / [...] Eskuara bazen txar, / meharra, / zela zuelakotz / eskualdunen indar / [...] beharra. Ox 85.
Débil.
Malkoz urturik gertatutzen zait, / ai!, nere biyotz medarra. Imaz in FrantzesB II 138.
Afilado.
Baso galduen erdian / kare-arrizko mendiak / gorri, aizto ta mutur, iparrak / melar zorroztu sarriak. 'Tenazmente afilados por el áspero norte'. Gand Elorri 38. Melarrak eta garratzak / bizi ditudan / arantzak. 'Agudas y amargas'. Ib. 194.
Euskal-idazleen familia mehar baina nabar xamarrean. MEIG I 234.
sense-3
3. (Lar), medar (Dv, que cita a Bil).
"Sutil" , "tenue" Lar.
Nere biyotza dago esperantza medar baten gañian. Bil 160. Ezin esan leike aize medar artan, otzak [...] bi lagunen biotzak zer zioten. JAIraz Bizia 49. Ai Zu, aize mea, nola zer aize mei ta medarra; nola ukitzen gaituzu ain mearo, Iainko-Seme itza. Or QA 182.
sense-4
4. (Sonido, ruido) agudo. "Agudo" Lar.
[Sugeek] xixtu mehar bat egiten zuten. JEtchep 18.
sense-5
5. Débil.
Giza-indarrak geientsuetan / gelditu oi dira melar. Insausti 34.
azpiadiera-5.1
Batzuek daudelako / gizabidez melar. Insausti 162.
sense-6
6. Nombre de un tipo de red de cazar palomas.
Sareak sei dira [...]. Bakoitzak bere izena badu: elutra, mearra, ustekabia, jortuna, kalamua ta munua. Anab Usauri 136.
azpisarrera-1
MEHAR-MANKA. Parte delgada del hilo. "Ariaren "miar-mankaak" edo "me-unaak"; andik biurtuezkero "tirt" eteten zan aria" Iz LinOñ 181.
mehar
<< 1 marro 0 / 0 mendi >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper