OEH - Bilaketa

444 emaitza mutur bilaketarentzat

Sarrera buruan (114)


Sarrera osoan (330)

Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
kate.
tradizioa
Tr. De uso general en todas las épocas y dialectos. La forma general al Sur es kate(a) . Hay ejs. de kate no ambiguo en la mayoría de los autores meridionales desde Mendiburu (tbn. en un ej. de Etcheberri de Ziburu (Eliç 28), junto con el más frecuente gathe ), y testimonios no ambiguos de katea , con -a constitutiva, en Lazarraga, en OrorbSerm 94, Cardaberaz, Xarlem 922, Añibarro (EL 89), V. Moguel (45), Aguirre de Asteasu, Arrese Beitia (AmaE 79), Iturzaeta y Gerrikagoitia y, junto a kate , en Moguel, D. Aguirre y Lizardi. Hay katai en Erkiaga (junto a kate ), kataia (det.) en Azkue (BeinB 53) y Monzon (Urrundik 149) y kataian en Gerrikagoitia. Hay katee en Moguel (CO 255) y J.J. Moguel (BasEsc 125). Gamiz emplea la forma katena . Al Norte gat(h)e se documenta en autores labortanos y, algo menos, en bajo-navarros (sin aspiración en Voltoire, Monho (94), Landerretche (EEs 1916, 61), Mattin (54) y Lafitte; cf. gate ya en Landucci); hay gate (bekatuen gatez amarratua ) en un sermón baztanes de finales del s. XVIII (BaztSerm1 353); hay kate(a) en los suletinos Xarlem y Constantin (35, katea det.) y en Etcheberri de Ziburu (kate ). La forma kadena la emplean Leiçarraga y Eguiateguy (237), y con oclusiva aspirada Joannateguy y Arbelbide (en este último tbn. gathe (Igand 9)). Hay k(h)atiña en los bajo-navarros Echehandi (Mozkortzetik 19 (ap. DRA )) y Lopez, y gatina en Herval (266), Etchahun, Arradoy (SFran 176) y Xalbador. Según DRA , Archu da las formas gathila y gathilitan egoitia citando a J. Etchepare; también según DRA, y salvo errata, en la pastoral de Saint Julien (111) se encuentra la forma khatxina . En DFrec hay 52 ejs. de kate(a), 2 de katei, 1 de katen, todos ellos meridionales, y 1 de gate(a), septentrional.
sense-1
1. (V, G, AN-5vill-egüés-ilzarb-olza, B, Sal, kh- S; Mic 6r, Lar, Añ, H (V, G; s.v. gathea), VocB ), gate (G-nav; Lcc, Volt 60; -th- SP, Deen I 484, Urt I 51, Ht VocGr 338, Arch VocGr, Dv, H, A), katee (V-gip), katae (V-gip, B), katei (V-gip), katai (V-gip), kadena (BN-arb; SP, H (+ kh-)), kade ( kh- H, s.v. gathea ), katena, kadina (-iña BN-mix; VocBN (kh-), H (-iña, + kh-)), katia ( kh- Chaho, Gèze), katina (khatiña S; H (S; s.v. kadena)), katxina, gatin (-th- BN-baig) Ref.: A (kate, katae, kadiña, katiña, gathin); Bon-Ond 160; Lrq (khatiña) Urkia EEs 1930, 29; SM EiTec1; Ond Bac e Iz Als (gate); Iz UrrAnz (kateia), ArOñ (katia), To; Etxba Eib; Elexp Berg (katae); Gte Erd 23.
Cadena. "Desencadenar, gateak kendu" Lcc. "Eslabón de la cadena, gatean eslaboia" Ib. "Chaîne" SP. "Gathearen erhastuna, boucle de chaîne" Ib. "Camal, cadena para esclavos fugitivos, burnizko katea" Lar. "Abereak ikulluan lotzeko tresna (V-gip)" Urkia EEs 1930, 29. "Etengabeko sokoa da hau (G-azp), etengabeko katea (G-azp), [...], azkenik eztaukan korapilla, kateia da hori (V-gip) Gte Erd 310. Leiçarraga (Decl ã 7v) da kathina como equivalente suletino de kadená; podría tratarse de un error, pues el suletino moderno tiene khatiña. AxN explica treilla (87) por kate.
Piarris bi jendarmesen artean, bi kadenaz estekatua. Act 12, 6 (He, Dv gathe, Ol, Ker, IBk kate, BiblE katea). Denpora baten lotu ninduzun / katea fortitz batekin. Lazarraga A14, 1181r. Burdin gathea duela zango eta eskuan. EZ Man I 94 (v. tbn. en contexto similar Gç 177 burdiña-gathe, Hb Esk 69 gathe burdin, Jnn SBi 85 burdin gathe edo khadena, Arb Igand 80 burdin-khadena, Lf Murtuts 47 burdin gathe). Martirak, iustuak, gartzelean, trabailluetan eta gathean [hartzen du atsegin] . Ax 502 (V 324). Katena orrekin nauko / ongi loturik. Gamiz 203. Presondegiko kateak. Mb IArg I 108. Beste ainbeste katea eta grilluz beterik. Cb Eg I 79. Darama karzelara, ezarten diztez kateak. Mg CC 147. Alanbrezko katea bat. AA III 615. Datoz konfesetara kate bategaz loturik legez. Astar II 226. Txakur bat pozturik / kate bagarik. Zav Fab, RIEV 1907, 543. Katibuturik egon diranak / kate burnizkoz lotuak. Echag 218. Agenerat nündien prauberik igorri / khatiña <-li-> bat lephoti jandarmak thirari. Etch 182. Etzezatela pensatu, kate aiekin bazekusten ere, gaitzgilleren bat zala. Lard 531. Yainkoak ezagutzen ditu munduko gathen buru guziak; hark daki zenbat erreztun dituen gatheak. Hb Egia 43 (cf. infra KATE-MUTUR). Katea gogorrakaz, gizonik [...] txarrena balitz legez. Itz Azald 34. Urrezko katedun gizona. Ag Kr 123. Urre samar geratu zan ontzia, bere ankilla-kateakaz lotuta. Echta Jos 186. Katea apurtu nairik / zaunga-zaunga zakurra. Jaukol Biozk 15. Ez banau iñork lotzen / grilluz edo katez. Tx B II 28. Kate dardara azkenean ixildu [zen] . Mde Pr 114 (Po 99 gathe). Nere erioaren kate-otsak sogortu nindun. Or Aitork 38. Kataiez loturik eta arrankillea jota egozan untziak. Erkiag Arran 163. Kate batekin lotu zazute / idi beltzaren onduan. Uzt LEG II 75. Kate-burnien karraska. "Hierros y cadenas" . Berron Kijote 215. Paretan sartzen zuten burni luze bat. Ari, kate bat zintzilika. Laratza deitzen zitzaion. BBarand 78. Zirku-gizon arlotea, kate haustailea besterik ezinean. MEIG I 173. Ohitura burdinazko katea baino lokarri etengaitzagoa baita. MIH 36. (115 gatea, det.)
v. tbn. Lar SermAzc 51. Bil 53. Aran SIgn 61. Xe 375. Otag in FrantzesB II 134. Bv AsL 194. Azc PB 26. Ill Pill 23. Inza Azalp 151. Ir YKBiz 189. Laux AB 100. SMitx Aranz 146. Bilbao IpuiB 241. Ugalde Iltz 45. MAtx Gazt 63. Gazt MusIx 133. NEtx LBB 337. Olea 278. Ataño TxanKan 163. TxGarm BordaB 67. Katea (det.): Ber Trat 114r. Urqz 22. LE Prog 120. Gco I 385. It Fab 262. Izt C 189. Ur BulaAl 17. Ud 143. Zab Gabon 49. Arrantz 60. AzpPr 130. Azc PB 25. Lh Yol 37. Ldi BB 102. Anab Poli 25. Arti MaldanB 205. And AUzta 117. Osk Kurl 112. Salav 12. Ayesta 62. Gathe: SP Phil 295. Gç 84. Brtc 257. Dh 186. Laph 150. Zby RIEV 1909, 399. Lap 73 (V 37). JE Ber 24.
azpiadiera-1.1
Cadena de cuello (joya); cadena de reloj.
Diamantak, rubiak, esmeraudak, urrozko <orro-> gateak. Volt 247. Korbata, erlojua kate andiarekiñ, gerriko sedazkua. Urruz Urz 32. Erlojoak eundaka ta kate apañ dizdizariak millaka. Ag Kr 190. Papar zabalean urrezko katea [zuan] . Ag G 166. Zidarrezko estuntzea (katia). Onen urrengo pipa andija. Altuna 59. Iru reloju, iruna kate. Tx B III 62. Gero kate gorri bat zintzillik, / ezpañetan bigotia, / patrikan txeke aundi batekiñ / Europa aldera trotia. Yanzi 131. Sarita Montielen lepoko katiak zenbat perla [ditu] . SM Zirik 85. Urre katia eta medella neuk dodaz. Balad 60. Erloju-katearen muturra agiri zan. NEtx Antz 148. Kate bat urre-kolorekoa erosi, bere Ama Birjin Karmengoaren medallarekin. JAzpiroz 167.
v. tbn. Katea (det.): Goñi 27. Or Eus 335. Uzt LEG II 265. Ataño TxanKan 108. TxGarm BordaB 103. MEIG VI 70. Katia (det.): MendaroTx 59. Katai: A BeinB 91. Gatina: Ardoy Kat 62.
azpiadiera-1.2
Cadena (de bicicleta).
Kataiak urten eutsan [...] txirringutsari. Erkiag BatB 86.
azpiadiera-1.3
(Uso fig.). "(V-gip), esclavitud. Gerra itzala izan zan, Afrikako baltzeri katiak kentzeko " Etxba Eib.
Bekatuaren kate gaiztoa. Mb IArg I 199. Zunbait Seinduk erraiten dizie otoitza khatiña bat dela. AR 99. Arimeko katea gogor astunak. EL1 95. Ezkonza da burnizko katea. AA I 569. Bizia pekatuzko kate luze bat izan da. Arr May 22. Geure erruen / guztiz kate astunak. Azc PB 26. Poz-oñaze-kateak / emen dik etena. Ldi BB 92. Maitasun-katez lotuak eta zorionez beteak. NEtx Nola 33. Norbaitek eten bear du gorroto-kate ori. NEtx Antz 46. Errespetuzko kate guziak / [...] puskatu. Basarri 121. Gizon urten-zale, / gizon bakez-gosetu, / gizon katez-bete... Gand Elorri 157.
v. tbn. Mg CO 117. JJMg BasEsc 125. fB Ic III 326. Ud 67. Azc PB 211. Jaukol Biozk 90. Alz Ram 128. Etxde JJ 269. NEtx LBB 52. Or in Gazt MusIx 18. Balad 235. Onaind STeresa 16. Katai: Erkiag Arran 154. Gathe: Mat 241. EZ Eliç 365. SP Phil 308. Arg DevB 160. Gç 158 (55 gate). Ch III 4, 3. He Gudu 161. Lg I 188. Dv LEd 131. Gatina: Xa Odol 295.
azpiadiera-1.4
Cadena, serie, sucesión.
Cannes, Niza, Monaco [...] agertzen dira gure begien aurrean erri-kate luze baten gartza loratsuak legez. Ag Ioan 181. Gizonaren bizitzak geiena beti aurrera begira izan biar dabela esan oi da; iñoz eteten ez dan katea luze bat. Gerrika 139. Geldiunerik ez duen olatu-katea. "Cadena de ondas ininterrumpida" . MEIG IX 136 (en colab. con NEtx).
azpiadiera-1.5
Cadena (de personas).
Mutiko, bildotx, Apez ta neskaren bilkura [...] / Okiña atzetik asten da katea bereizten. Or Eus 52.
sense-2
2. (Lar, , H), gate (-th- H).
"Viga que atraviesa de pared a pared" Lar, . "Jácena (x->, viga que sostiene a las otras menores" Ib. "Tirant, barre de fer ou pièce de bois qui arrête l'écartement d'un mur, d'un échafaudage" H.
sense-3
3. kadina (-iña H (+ kh- L, BN)), gatin (-th- L-côte, BN-baig-lab ap. A). "Fil de fer. Kadiña signifie soit le fil d'archal travaillé en chaîne, soit le fil d'archal simplement" H. "Alambre que envuelve los potes" A. v. katinari.
sense-4
4. Aduana. "Alcabala. [...]. Olerriako katia errematian artu eban, tomó en licitación la alcabala de Olarriaga" Etxba Eib.
Ezkondu ta arrats-deian / edaten ardaoa / senar ta lagunakaz / kateara doa. (Interpr?). Azc PB 237. Ezautu gendun Abadiñoko axe mutilla Kortezubiko katian [...]. Bera zan ango katezaña. Kk Ab II 48.
sense-5
5. (V-gip ap. Etxba Eib ).
Tributo, portazgo. " Ardauak pagatzen eban kate gogorra, el vino pagaba una fuerte alcabala" Etxba Eib.
sense-6
6. gate. Cadena (de televisión).
Baionan nintzen [...] frantses telebixtako hirugarren gateak gomitaturik. Herr 28-11-1996, 1.
azpisarrera-1
BEHI-GATINA, ESKU-KATE. v. behi, esku.
azpisarrera-2
KATEAK IPINI. "Encadenar, gateak ifiñi" Lcc.
azpisarrera-3
KATEAN LOTU, KATEAN JARRI, KATEAN AMARRATU (etc.). Atar con cadena. "Txakur amorratua agertu da errixan eta alkate jaunak aiñdu dau txakur guztiak katian lotzeko" Etxba Eib (s.v. txakur amorratua).
Ua, Migel, zer duan zakur orrek, eta ezarri ezak katean norbaiti ozkaren bat egin ez dezaion. Zab Gabon 36. Deitu zion zakurrari eta jarri zuan katean. Ib. 36. Ez dizute ezer egingo, lotu det katean. Ib. 36. Gobernatzeko [beia] jarri omen du / amarraturik katian. Ud 67. Gorrotorik ez artu / alkarren artian, / egon nai ezpadegu / loturik katian. Arrantz 38. Kulpa gabeko jende umillak / lotu gaituzte katian. Tx B I 97. Eskerrak katean lotuta egoten zala. Salav 12. Ikusi izan ditut / ataiko atian / zakur batzuk daudela / lotuta katian. Uzt Sas 114. Kataian [txakur] bat eta ogetamar solte. Gerrika 179.
v. tbn. EZBB II 116. Katian: MendaroTx 90. Auspoa 39, 92.
azpisarrera-4
KATE-AR. "(Vc), el macho de la cadena" A.
azpisarrera-5
KATE-BOLA. "Mangual, instrumento o arma con cadenillas y bolas de hierro" Lar.
azpisarrera-6
KATE-EME. "(Vc), la hembra de la cadena" A.
azpisarrera-7
KATE-ERAZTUN. Anilla de la cadena. v. katemaila.
Gatina eraztun bat. HerVal 230.
azpisarrera-8
KATEKO. "Kateeko, paso a nivel. Pipar-Antoniñeko kateekoan (G-goi)" Gketx Loiola.
azpisarrera-9
KATEKO LANGINTZA. Producción en cadena.
Lantegietako tresnak, kadenako langintza, beribil mota guzietako gidamenduak dira eskuinentzat muntatuak eta hekientzat bakarrik. Larz GH 1974, 367.
azpisarrera-10
KATE-LOTU (V-gip ap. Iz ArOñ; katanlotu, katenlotu V-gip ap. Elexp Berg). Encadenado (ref. a la rueda de un carro). "Katelotu jarteko gurdixa" Iz ArOñ (s.v. lurkateia). "Atar las ruedas del carro para que éstas no giren, y poder bajar cuestas pronunciadas arrastrando las ruedas" Elexp Berg. v. KATE-LOTUAN.
azpisarrera-11
KATE-LOTUAN (V-gip ap. Iz ArOñ y Elexp Berg). "Katelutuan [sic] dao, está encadenado (el carro); en las cuestas grandes se ataba con cadena la rueda por un orificio suyo a la limonera" Iz ArOñ. "Burdi-garauakin katelotuan jatxi giñuan aldapa-zar aura" Elexp Berg.
azpisarrera-12
KATE-MAILA. v. katemaila.
azpisarrera-13
KATE-MOTZEAN LOTU.
"Norbait oso gertutik zaindu; hau da, askatasun gehiegi eman gabe eduki. Horrek gizona kate motzian lotuta daka " ZestErret.
azpisarrera-14
KATE-MUTUR. Cabo de la cadena.
Kate-muturra eskutik askatu zitzaion. NEtx Antz 144.
azpisarrera-15
KATEPE ((En casos locales de decl. sin.). (Estar, etc.) encadenado, preso.
Katepean dagon Barkoxeko bertsolari [ospetsua] . Etxde JJ 182. Kateperakoak, akabatzekoak eta aurrerako utzi bear ginduztenok berezi samartu ginduzten. AZink 92.
azpisarrera-16
KATE-POLEA. Polea.
Kate polearekin / zitzaigun etorri [errotariya] . Tx B III 125.
azpisarrera-17
KATETAN.
azpisarrerakoSense-17.1
a) (Tener, estar, caer...) encadenado, prisionero.
Othoitz egiten darotzuet, bada, nik Jauna gatik gathetan naizenak, arren ibil zaitezten zuen deiari eta bokazioneari dagokon bezala. He Eph 4, 1 (Dv burdinetan ). Moroek bazituzten tresor handienak. [...] / Kanpetako inguru fortea gathetan [...] // Gathez egin hesia Santxok ezeztatu. Hb Esk 68. Nigarra egin dute bortz yaun handik larri: / zeren egia zuten gathetan ezarri. Ib. 202. Zure burua gathetan ezartzen duzu, Erroma izanen da zure nausia. Hb Egia 118. Zenbat libro uste ta diren gathetan. Zav Fab RIEV 1909, 228. [Nork] anima katetan / erbeste daukanaz ez eten-gura? Gazt MusIx 109. Esan dit, / (katetan zegoen) [...], / "Munduan malerusik / hanitx ba girade". Azurm HitzB 34.
azpisarrerakoSense-17.2
b) (H). (Precedido de gen.). "Chaîne, servitude, esclavage. Bere ohitura gaixtoen katetan dagoena, qui est engagé dans les chaînes de ses mauvaises habitudes" H.
Erortzen da etsai gaixtoaren gathetan. Lg I 236. Etzedin izan debrubaren gathetan. Mih 4. Munduak bere gathetan beitzaukan. MarIl 99.
azpisarrera-18
KATETIK ERABILI. Llevar encadenado.
Auntza bear bada, erabilli dezala katetik sasi edo baztarretan landare gazterik galduko ez duan tokian. Munita 131. Neretzat auntza beti katetik erabilli bear dan aberea da. Ib. 132.
azpisarrera-19
KATE-TXAKUR. Perro guardián, encadenado a la entrada de la casa.
Eiz-txakur bi edo iru eta beste kate-txakur bat edo bi. Salav 27.
azpisarrera-20
KATE-ZIRI. "Katanziri. Gurpilak mugitu ez daitezen gurpil-zuloan sartzen den ziria" Elexp Berg.
azpisarrera-21
MENDI-KATE. Cordillera, cadena montañosa. v. mendilerro.
Bizkargittik Barrikarantz zabaltzen dan mendi-estuntza edo kateko ganera. AG 1487. Asi da agertzen / ingurûn mendi-katea. / Guratz, Arrite [...]. Or Eus 298 (v. tbn. 302).
azpisarrera-22
MENDI-KATE. v. mendi.
azpisarrera-23
SEKULAKO KATE. Cadena perpetua.
Kondenatu balin bada sekulako gathera. EZ Man I 58.
kate
<< kale 0 / 0 kirten >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper