1.
(H, Lh),
mundoil (H; -ollGèze→Dv, H),
munddulu (BN-baig),
munttulu (BN-baig)
Ref.:
A(munddulu);
SatrVocP(munjulu)
. Montón."
Belharra mondoiletan, se dit quand on le ramasse [le foin] définitivement en meule"Lh(s.v. nai).
"Pequeños montones en que se apila la hierba para la noche"SatrVocP.
v. montoi, BELAR-MONTOIN. Eta erraiten günian ogiek, sarthü aitzinian mundolletan egon behar diela alhorrian. ArmUs 1893, 27.
Eta orruaz ützülika abiatü ziren hur mondoillek, erabilten zien jadanik galüpa xarra intzaor küxkü bat bezala. Eskual 29-1-1909, 3.
Mahitan bederen ezarriko ginuen belarra bildurik, eta duda zelarik, mahietarik metetan, edo mundoiletan.LarreArtzainE 49.
azpiadiera-1.1
"
Munddulu (BN-baig), cerro"A.
sense-2
2."Petit homme mal fagoté (BN)"Lander (ap.DRA).
azpiadiera-2.1
Deforme, feo. Irakasten dü hartza, goraki trüfatzez! / Nur da agradatüko gaizo mondoill horrez!ZiberoGH 1931, 113.