OEH - Bilaketa

805 emaitza hamar bilaketarentzat

Sarrera buruan (27)


Sarrera osoan (499)

Emaitza kopurua 500 elementura mugatua
Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
libera.
sense-1
1. (S; SP, Urt II 475, Dv, H (L, BN, S)), libra (V-gip, G-azp; Lcc, Lar, , Izt 29r, H (V, G)) Ref.: Lrq; Etxba Eib (libria); Elexp Berg (libra); ZestErret (libra) .
Libra (unidad de peso). "Libra, medio kilo. Plazako saldu-erosixetan libria izaten zan neurri " Etxba Eib. "Libra batek amasei ontza izaten ditu" BasoM 46. Tr. Documentado en todas las épocas y dialectos. Libra es la variante meridional y libera la septentrional (en un texto alto-navarro de Cildoz hay libra y libera en una misma frase).
Libera bat ungentu. Io 12, 3 (He, TB, Dv, EvS, Leon libera, LE, Ol libra; BiblE kilo erdi). Zazpi librako tremes andia. Lazarraga A24, 1196r. Iakinik unza huts batek humiltasunaz geiago balio duela, milla liberek ohoreaz baino. SP Phil 227 (He 228 libera). Batek jan baleza bi libera ostia konsagratuak elizake sustentako? El 74. Eramanen dut kongregazioko argirako bi librako argizagi bat. Mb IArg I 328. Pisu arriak dirade sei librakoa eta iru librakoa eta bi liberakoa eta liberakoa. (Cildoz, 1773). (In AIr RIEV 1932, 566 ). Agian ezarriren die / artua hirurna libera. AstLas 34. Sei librako kandelarekin dijoanak. Mg CC 230. Bere armaak piseetan ebeen berreun ta irurogeta amabi libra sendo. JJMg BasEsc 176. Aragi ta ezurrak pisatu omen zuten amazazpi erralde eta lau libra. Izt C 192. Zure aita eri da, igorri diot xokolat libera bat. Arch Gram 142. Ontza bat gatz gaztai libra bakotxa gaitik. Ur Dial 88 (It libra, Dv, Ip libera). Makilla luze, amasei libra eta erdiko eztena erpiñean zuena zerabillen. (1 Sam 17, 7) 'Sexcentos siclos' . Lard 164 (Dv sei ehun siklo, BiblE sei kilo baino gehiago). Ehun laurden uretan urtharazten duzu libera bat menaslora berde. Dv Lab 160. Eman dezagun ororen artean phisu dutela hamar libera. Ib. 76. Libera bat amanda. ECocin 37. Zortzitik amaseira / libra dan palenka. EusJok II 32. Eserita jan ditu / libra ta erdi ogi. Xe 207. Errekesuna saltan dei bira errial libra. Mdg 136. Libra bana baziren / aren letagiñak. Noe 120. Eun libra ukendu. Inza Azalp 71. Amak igortzen du libera bat gatzen bilha. Barb Leg 145. Zazpi errialian / libra legatza. MendaroTx 190. Ogiz lau libra, iru pinta ardo. Or Eus 416. Lau liberako haurño bat. Lf Murtuts 52. Harria galtzarrean bere tokirat ereman, bi liberako ogi bat bezen aise! Zerb Azk 103. Noizean bein eramaten zioten libra bat txokolate mesede orren ordez. And AUzta 48. Lau librako ogia eramaten zala. BAyerbe 118.
v. tbn. Libra: Acto 209. Añ LoraS 169. AA II 108. JanEd I 103. Zab Gabon 75. Sor Gabon 31. Ud 40. Urruz Urz 25. Azc PB 263. Iraola 120. Ag G 85. Enb 165. Ir YKBiz 511. Basarri 80. SM Zirik 41. Garm EskL I 72. Uzt Sas 340.
azpiadiera-1.1
(Sin determinantes, usado como cuantificador; el sust. al que acompaña aparece det.).
Emaitzu taza erdi bat ur libera sukriarentzat eta egosten dira guziak elgarrekin. ECocin 50. Ogei ta milla duroko "libra txokolatea". Munita 70 (se explica que llaman "chocolate" al pinar por la forma en que está cuadriculado).
sense-2
2. (S ap. Lrq; Gèze, H), libra (H), liera. Libra (antigua moneda francesa); franco. "Franc (monnaie), à partir de 3L. On ne dit pas libera bat, ni bi libera, mais bien hogoi sos, berrogoi sos (20 sous, 40 sous), à moins qu'on ne soit passé aux dizaines, comme dans hogoi eta bi libera, 22L" Dv. Tr. Documentado únicamente en textos septentrionales (cf. infra libra, 'libra (esterlina)' en D. Agirre y EEs ). Libera es casi la única variante empleada salvo un ej. de lebera , quizá errata, en Voltoire (junto a libera ) y otro de libra en PierKat (57, junto a libera 55). Hay tbn. liera en Arbelbide y un ej. de Herria . En DFrec hay 40 ejs. de libera, 30 de ellos septentrionales.
[Talenta] gehién balio zuena zen sei milla drakmatako, baitirade Franziako kontura hamekatan ehun liberaren ingurua. Decl ã 6v. Izanen duzu laurhogoi libera pieza agatik. Volt 258 (255 lebera). Muble horietaz izan gare komenituak berrogoi eta hamabi libera eta erdirentzat. (1771). SenperEus 81. Hogoi eta hamar diru peza, erran nahi da berrogoi eta hamar libera. Lg II 251. Jauna, nik behar dit / egunian hogei libera. AstLas 13. Diharü ederretan ehün libera. Etch 274. Etxeko yaun bakhotxak hamabortz libera ematearekin, etxe berria izanen da. Dv Dial 67 (Ip libera; It, Ur irurogei erreal). Galdetzen diotzate hogoi mila libera. Hb Egia 18. Eiarako iziak liberak 35. HerVal 256. Urthean hamar mila libera. Elsb Fram 145. Ostatuan burua beroazi-eta zortzi milaliera maileatu zazkoten. Arb Igand 133. --Bortz libera bortz liberaren! --Hogoi libera hamarren! JE Bur 27. Lau hogoi libera ez dire ez, gero, piko baten azpian atxemaiten! Barb Sup 155. Berrogoi'ta hamar liberako galtzerdi-sedak zangoetan. Ib. VII. Saran berrogoi-ta hamar liberaz emendatu zioten urtheko paga. Ox 192. Zortzi ehun liberaz goiti balio dik ba. Zub 41. Berrehun libera zen markatua eta hiru ehun galdatu dauku. JEtchep 96. Nigarrez hartu zituela Xaberriko andereak mendiz bestaldetik heldu zitzazkon 791 liberako horiek. Ardoy SFran 75s. 15 edo 14 liberetan. Herr 20-8-1970, 1. Zazpi ehün mila liera. Herr 23-12-1971, 6. Aitak [behia] saldu zuen ehun liberarendako. Etchebarne 26. Orduan ikusten ziren pinturak Parisen. [...] Sisley-renak, esate baterako, 2000 liberan bakoitza. MIH 130. Nobel-saria eman eta 4000 libera ez gastatu nahi Sueziara joateko. Ib. 130.
v. tbn. In CatLav pról. (V 1). Prop 1876-77, 97. Zby RIEV 1908, 767. HU Zez 204. UNLilia 1. LuzKant 77. Etcham 79. Lf Murtuts 50. Zerb Azk 21. Larre ArtzainE 92.
azpiadiera-2.1
Esan zaukon eta enpruntatu hirur hogei libera urhe paubrer emaiteko.Tt Arima 118. Aditu dukek nola Etats-Unisetako bankoak hetsi diren eta ehun libera paperrendako ez ditaken hor hogoi ta bortz libera urre baizik eskura. JE Bur 116.
azpiadiera-2.1.1
libra.
Libra (esterlina).
--Bat erakutsi ta asko gorde, asko; ontzurreak eta librak, Ana Josepa. [...] --Ori al dek libra bat? --Bai, libra esterlina. --Eskerliña, eskerliña... Ori, mutill, eun errealekoa dek Oñatiñ. --Baña libra esaten zaio. Ag G 263s. Inglaterrako Bazkun batek erosi zuan Etxenaren lanik bikañena, milla libra esterlinaz (bost milla durotan). EEs 1915, 279.
sense-3
3. libra.
Libra (constelación).
Iguzkia Libran. Cal a, 7r. Aztagak (Librak) lo-aldi eta esna-aldiak berdindu ditukenean eta lurbira argi ta itzalen artean erdibi egin dukenean. Ibiñ Virgil 74.
azpisarrera-1
HAMAR LIBERAKO. Moneda de diez francos.
Xerriari beharrian egiten dio hamar liberakoaren heineko xilo bat. Barb Leg 144. Goizean igorri baitautzut bere hamar liberakoarekin. Ib. 144.
azpisarrerakoSense-1.1
Berrogoita hamar liberakoño bat eta zapata pare bat.Barb Leg 142.
azpisarrera-2
BERROGEITA HAMAR-LIBERAKO.
Billete de cicuenta francos.
[Mugazainek] oro ikusten dituzte eta oro sartzerat uzten zenbeit sosetan truk [...]. Harritzeko da gurekin ginuen katalan batek zenbat seda sartu zuen berrogoita hamar liberako batean. Zerb Metsiko 187.
azpisarrera-3
BOST-LIBERAKO. Moneda de cinco francos.
Hartako ere behar, nola gastutako, / Nor nahik hirriskatu bi bortz liberako. Hb Esk 214. Egundaino nehork ez du serioski erran plomuzko edo ezteinuzko bost liberakoak balio duela zilharrezkoa. Elsb Fram 158. Agerrek egun guziez bortz liberakoa garbi atheratzen du... Agerreko anderiak bortz liberako ederrik bazien sakelan. JE Bur 59. Bideko dirua doidoi bildua dakote etxekoek, bizpalau bortz-liberakok baitaukate soberakin guzia. Ib. 207. Tori bideko bortz liberako au. Zerb Ipuinak 285.
azpisarrera-4
EHUN LIBERAKO. Moneda (billete) de cien francos.
Atxemaiten badiozu / estakuru mikorik, / hiru ehun liberako / derauzkitzut beretik. Etcham 67. Pierris, prestatzen diat / ehun liberakua. PierKat 55. Hire ehun librakua / eztuk ez galduren. Ib. 56.
azpisarrerakoSense-4.1
Ze, hain fite bete dituka sakelak, Ameriketako ehun liberako hetaz? Zub 49.
azpisarrerakoSense-4.2
Ehün liberako ürhe bat / ezariko dük erroz gora. Casve SGrazi 44.
azpisarrera-5
HIRU LIBERA-ERDIKO.
" Hiru liberdiko, zazpirehun eta berrogeita hamar gramo" ZestErret .
azpisarrera-6
LIBERA-EGUZKI. Nombre de una antigua moneda (fr. écu soleil).
335 libera-iguzki xahutu zituzten Roxelan, orotarat heldu baita: oraiko 10.000 libera berri, frantses dirutan. Lf ELit 110.
azpisarrera-7
LIBERA-ERDI, LIBRA-ERDI.
azpisarrerakoSense-7.1
a) (Lcc; G-azp; liberdi V-gip, G-azp). Ref.: Etxba Eib; Elexp Berg; ZestErret. Media libra. " Liberdiko ogixa jaten dau armozutan " Elexp Berg. " Gizonak egunian liberdi okela janberko luke " ZestErret.
Argi gutxiago atera edo artuko du librerdiko kandela batekin dijoanak baño. Mg CC 230. Urtharazten da libera erdi bat burra kasola batian. ECocin 46. Liberdi bat gora bera etzaio ajolik. Sor Bar 89. Liberdi bat manteka urtua. Cocinan 49. Beste liberdi bat almendra. Ib. 50.
azpiadiera-1.1
(Sin determinantes, usado como cuantificador). " Liberdi kafe ekarrizu dendatik " Elexp Berg.
Andiek emoteko / liberdi propiñe. EusJok 28.
azpisarrerakoSense-7.2
b) Pesa de media libra.
Pisu arriak dirade [...] bi liberakoa eta liberakoa eta libera erdia eta kuartrona. (Cildoz, 1773). AIr RIEV 1932, 566.
azpisarrera-8
LIBERA-ERDIKO.
" Liberdiko, libra erdiko ogia [...]. Liberdio bat erosi zazu " ZestErret.
azpisarrera-9
LIBRA-LAURDEN (liberlaun V-gip ap. Etxba Eib). Cuarto de libra.
Ahotan hartzen dituzun gaiak, berriz, ez dira ez metroz ez kanaz neurtzen, ez kiloz ez libralaurdenez pisatzen. MIH 215.
azpisarrerakoSense-9.1
(Sin determinantes, usado como cuantificador).
Apaiteko libelauren gibel ekarteko diruba ixan ezik, etxeko gustijok or daroazuz. Kk Ab I 64.
azpisarrera-10
LIBRA-SAGAR (V-gip, G-azp). Ref.: Elexp Berg; ZestErret. Cierta clase de manzana. "Kolore berdeko sagar handia. Zaporez, geza, eta sagardoa egiteko erabili ohi da" ZestErret.
Udare-sagarra, errege-sagarra, elgieta, libra-sagarra (aundiya, deitzen diote're mandaburua). Sor Bar 30.
azpisarrera-11
HOGEI LIBERAKO. Moneda de veinte francos.
To, huna hogoi liberako bat. Barb Leg 144.
azpisarrera-12
HOGEI LIBERAKO URRE. Napoleón de oro.
Lau hogoi liberako urhe sakelatik atheratu zituen prefetak. Barb Sup 177.
azpisarrera-13
SEI LIBERAKO. Moneda de seis francos.
Sei liberako bat ebatsi banu, obligatua ninteke haren bihurtzerat. Dh 231. Airea: bi sei liberako. Hb Esk 16. Haren begithartea konparatuz zilhar sei liberako batean zen potretari. Elsb Fram 91. Ez ordian enetako / bi sei liberako. Balad 215.
libera
<< HAMAR-HOGEIREN BAT 0 / 0 HAMAR MILA >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper