OEH - Bilaketa

983 emaitza falta bilaketarentzat

Sarrera buruan (11)


Sarrera osoan (498)

Emaitza kopurua 500 elementura mugatua
Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
hatu.
etimologikoa
Etim. Préstamo románico. Cf. gasc. hàtou "habit, manteau, houppelande [...]. En As. [= Vallée d'Aspe], chiffon, morceau d'étoffe usé" Palay. v. DCECH s.v. hato .
sense-1
1. (L-ain, BN, S, R-vid; O-SP, SP, Dv, H), hautu (Ht VocGr), ato (A (que cita a Ast)) Ref.: A (hatu); Lrq .
(Uso pl.). Bagajes; efectos, ropa, etc. "Hatuak, hardes ou le bagage" O-SP 229. "Hardes, hautuak, trasteak " Ht VocGr 370. "Atado de ropas" Ast Disc 587 ( A). "Effets mobiliers, bagages (BN, S)" Dv. " Hatua (L), hatia (S), hathia (BN, S), (au plur.), effets d'habillement à l'usage de quelqu'un, hardes" H (de donde Lhande parece deducir erróneamente los temas hati y hathe). "Bagaje" A. " Hatü, (et non pas hate, hati ou hathe, que Lh et A attribuent à tort au Souletin), effets de toute nature (mobilier, habits, linge, etc.)" Lrq. Azkue añade un supuesto uso vbal. : "(BN-mix), amontonarse. Dena hatu duzu, todo se ha amontonado"; parece tratarse más bien de hatu izan 'estar hecho un montón, un fardo'.
Eta zenbeit egunen buruan gure hatuak harturik igan gentezen Ierusalemera. "Hardes" . Act 21, 15 (IBk, IBe biderakoak). Idukitzak ere ezertan hek gauza ukituak / Nahiz tresnak diren nahiz gainerako hatuak. EZ Man I 28. Seint Ignazio, eta haren zunbait lagun, nork bere hathiak bizkarrian, bathu zutela laborari bat. AR 145. Uhaitz bat igaraiten zialarik, haren hatiak huriala erori(ri)k. Egiat 271. Hanitz jende ithorik, berziak bagekila borrokan, hütxa ta ürrestadiak ta Indietako aberatstarzünak igerikan han, bere hatiekila. Ib. 157. Nur daite sar azkarraren etxian, eta haren hatiak nurk ditzake eraman? Ip Mt 12, 29 (Lç ostillamendua, He, Or, IBk gauzak, TB onthasuna, Hual ontarzunak, Dv, Leon puskak, Ol atuxak). Doña Isabelen ahoz Jainkoa bera mintzatu balitzaio bezala, Iñazio lasterrez juan zen untzirat bere hatuen bilha. Laph 54. Karro heien muthurrean nolazpeit kokatuak, mila haturen erdian etzanak. Barb Piar II 24. Erran zuen ezkon-gabeak, bere hatuak biltzen konpartimendua utzi baino lehen. Mde Pr 94.
azpiadiera-1.1
Ropa (que se lleva puesta).
Jende zaharrak lastoan hatü txarrez estalirik. Egiat 267. Primisaus, laborantzatik printzetürik begiratzen zütien bere hatü zaharrak ta ahatz elezan nor zen ohi, ardüra maneatzen zütian. Ib. 262. Ez dadin ibiltzen den bezala ibil, eskale baten hatu guziekin, mundu guziaren irriegingarri... Laph 126. Nago hatik, hatu horien pean, aitoren-seme bat othe den. Ib. 142.
azpiadiera-1.2
Equipamiento, instrumento.
Egia da edireiten direla uskal-herriko skoletan hitz batzu uskaraz eta franzesez, Franziako konjugazioniareki. Hatu haieki dute oraiartino ikhasi behar ukhen franzesa Etxeparen, Oihenarten, Spondaren [...] herritarrek. "Attirail" . Arch Fab 13.
azpiadiera-1.3
(BN-mix, S) Ref.: A (hate); Lrq .
(Uso sing.). Riquezas; dinero. " Hate (BN-mix, Sc), medio, recurso. Hatea badu horrek lur horren erosteko " A, que deduce erróneamente un tema hate, a partir de formas como det. hatia, etc. "Moyens, richesse" Lrq.
Hala agitzen dira besteren hun edo hatü zer nahi gure desira phitz erazten dienak. Medit 40 (ap. DRA ). Eni benjatzez junik, ikusten hatia / igortiak egiten eneti yatia / haren suportatzeko, behar pazenzia. "Ma fortune" . Etch 188. Zahartu gieneko / Begia [= begira] hatia / Azken egunentako / Segurta bizia. Xikito 13. Bethi falta hatia eztaki zentako / Gaisto da bai gabia ontsa bizitzeko. Ib. 4. Nik badiat hau, nik badiat hura. Begeik gure etxaltian lodi dela, lodi, hatia. P. Chibero GAlm 1931, 42. Idek eta ez ezar, hatia [Azkue escribe hatëa] badoa. (S). A EY III 133.
azpiadiera-1.4
(Gèze).
Mueble. " Hatiak, meubles, équipements" Gèze.
Lan hori egin ondoan, heda arazten ditu bere etxearen inguruan zonbeit ahur irris eta philda puska batzu, eta barnean ere hatuak azpiz-gaiñ itzulirik ezartzen. Prop 1885, 191. Etxeko hatu edo mubletan. Elsb LehE 97. Erregek etxiak / Dütie bethiak / Hatü ederrez: / Jesus barrükian, / Bai laston gañian, / Dago nigarrez. UNLilia 8. Lurra sakon-sakon aztertu eragin eta erromarren aldiko ta lenagoko tresna ta atu, iskilo ta lanabas, metaka azaldu ebazan. A EEs 1916, 111.
azpiadiera-1.4.1
(L-ain, BN, S, R-vid) Ref.: A (hatu, hate); Lrq .
(Uso sing.). Mobiliario. " Etxe hortan baduzu hatia, en esa casa hay abundante mobiliario" A.
azpiadiera-1.5
"(Par extens.), provision de bouche. Ian ginezake, balin baginu hati [sic], nous mangerions, si nous avions de quoi" H.
sense-2
2. (BN, S ap. A ; Lar, VocBN ), ato (V-m ap. A ; Ast Disc).
"Hato, rebaño, es del vascuence labortano hatua " Lar. "Rebaño unido y amontonado" Ast Disc 587. " Hatu, harde" VocBN . " Atu (BN, S), rebaño" A.
azpiadiera-2.1
" Ato (V-ger), grupo (el vb. en pl.). Emakume-atoa koñatuarenean batuten giñean " A.
Beste lapur ato aundijen bat dalakoan. (V-ger). JMB Mund II 153.
azpisarrera-1
HATUA ONDU. Escaparse.
Ikhus bezañ laster arrañak hatia huntzen dü untzitik haren sakola zolala lerratzen. J.B. Mazèris GH 1927, 516. Béna Phetillúk hatía húntü ziá, Tatxetéok begík ara zabáltü zütínekoz. "Phetillon s'était 'trotté'" . Lrq Larraja RIEV 1935, 143. Enthelegátü ziá Anglés handík eta hatía húntü. "Et prit la poudre d'escampette" . Ib. 1931,238.
azpisarrera-2
HATU-KARREATZAILE. Porteador.
Ethorri nintzen, ene hatu kharreatzaile hirur gizon gazte eta bertze lagun hautuko batzuekin. Prop 1896, 155.
azpisarrera-3
HATU-MATU (Pl.). Bagajes, efectos.
Hogoi eta hamar bat libera xoiletan, biderantak bere hatu-matu guziekin bizkarka bezeramatzaten. Prop 1900, 218. (ap. DRA)
hatu
<< hats 0 / 0 haustu >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper