(
H),
frutudun (
Añ),
frut-dun.
(Lo) que tiene fruto(s); (árbol) frutal.
"Frutuoso"
Añ.
v. fruitutsu.
Ortz gaistozko mamorroz bazter ereñi frut-dunak betetzen ditudan edo itxeak eriz betetzen ditudan aldian.
Mb IArg II 319s.
Solotik, ortutik edo arbola frutudunetik.
Añ MisE 211.
Arbola fruitudunek herria aberastuko dute.
Lf Murtuts 2.
azpiadiera-1.1
Fructífero, provechoso.
Egizuz oraziño, barau ta limosna batzuk, eta konfesiño general frutudun bat.
Añ MisE 234.
Onela gure errukia izango da frutuduna.
Ag Serm 180.