(
AN, BN-mix, S; SP <hatz->, Dv, H),
hasbahitu (
L, BN),
hats-bahutu (
Foix),
aspaitu (
AN-larr)
Ref.:
A (hasbahitu, hatsbahitü);
A Apend (asbaitu);
Asp Leiz (aspaitu)
.
Perder el aliento.
"S'essouffler au point de ne pouvoir respirer"
Dv.
"S'essouffler, perdre haleine"
H.
"Desalentarse, rendirse de fatiga"
A.
"(BN-mix, S), jadear"
A.
"Essouffler, hatsbahützia
"
Foix.
"Cansarse de llorar"
Asp Leiz.
v. hatsantu.
Nihon hats bahitu gabe Iuiamendu larria / Aipha dezadan xehero zuk emanik grazia.
EZ Man I 60.
Iongoikoa oraingoan osoki dut etsitzen / Hats bahituren naizela, ez banauzu laguntzen.
Ib. 90.
Gauza arruntera da Iainkoaren serbitzatzen hasten diren guzientzat [...] argi eder hura eskasten zaienean, berehala hats bahitzea.
SP Phil 493s.
Berehala hatsbahitzen dire.
He Phil 501.
Hats bahiturik heldu da komentuko muthil bat, Aita Iñazio berheala nahi lukela ikhusi.
Laph 242.
Ni nere balota bizkarrean, izerdi zurrutan, hats bahi hurran, bidez bide, mendiz mendi.
HU Zez 138.
azpiadiera-1.1
(Part. en función de adj.).
"
Asbaitu, jadeante"
A Apend.
"
Aur ori dena aspaitua dago
"
Asp Leiz.
Argirik ez gidarik gabe, zoratuak eta hatsbahituak, badohazi desesparazionez hondatuak izaitera.
Jaur AndreB 126 (ap. DRA).
Eta ni, erhoa, atsegin hekien ondotik hats-bahitua nindabilen!
Dv LEd 227.
Maiz hats-bahitua nago / patarra ezin iganez.
Etcham 164.
azpiadiera-1.2
(S),
hasbahitu (S).
"Hacerse asmático"
A.
"
Hasbahitü, devenir asthmatique ou emphysémateux"
Lrq.