OEH - Bilaketa

833 emaitza adiskide bilaketarentzat

Sarrera buruan (14)


Sarrera osoan (498)

Emaitza kopurua 500 elementura mugatua
Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
mamitu.
tradizioa
Tr. Documentado en Moguel, Duhalde y en en textos meridionales del s. XX. La forma mamitu es propia de los textos guipuzcoanos (tbn. Duhalde), y mamindu de los vizcaínos. En DFrec hay 34 ejs. de mamitu y 1 de mamindu .
sense-1
1. (B ap. Izeta BHizt2 ; SP (sin trad.), H), mamindu.
Engordar, adquirir carne, pulpa. "Acquérir de la chair, de la pulpe, il est peu usité en ce sens" H. "Engordar el fruto. Artoak ai dire mamitzen " Izeta BHizt2.
Zuk atia idiki, ni sartu / Onelan gara alkartuko, / Mamindu, bizkortu ta mardotuko. Mg ( in Ur PoBasc 58 ).
sense-2
2. (H).
Hacer migas, destrozar. " Hezurrak mamituko diozkat, je lui rendrai les os chair, locution pour dire, je le rouerai, le battrai violemment" H. v. MAMI-MAMI EGIN, mamikatu.
Berriz martir seinduek asko thormenta dorphe jasan behar izan dute; hezurrak mamitzea, burdinazko orrazez haragiak kharrakatzea ta jauz-araztea. Dh 403s.
sense-3
3. (Hacer) tomar cuerpo, materializar(se), realizar(se), cuajar (una idea, un plan...).
Kristautasuna ta euskera elkar-bildurik, ia-ia soin bakar batean mamiturik omen-dira. Ldi IL 52. Eusko-gogoa mamitu bait-dizu olerkiz. Markiegi ( in Ldi IL 8 ). Elburua mamitu al izan dezaten, Batzorde baten mendean izan bitez Kai-Idazkolak. EAEg 15-1-1937, 809. Ainbeste ipui ta eleberri mamitu dizkigun Arturo Campion. Etxde JJ 4. Nere bizitza mamitu ta piztu duen oroitzapen orrek, ez du nigan, izan ere, isla aratzik. Txill Let 37. Berriro bere errira zanean, betiko ametsa mamitu al izan zuen. Zait Plat 20 (v. tbn. ametsa mamitu en NEtx LBB 229 y MEIG III 61). Errian zeintzuk alderdi atondu, mamindu ta gorpuztu zituen. Erkiag BatB 80. Aintxe lur-gaiña, / zeruak landuz, txori kantuz ta / egurats argiz mamindutean. Gand Elorri 133. Itsu-itsuan, berez eta oarkabean mamitu den ordena baten oiartzuna. Vill Jaink 94. Ideal bizia eta mamitua Jainko litzake, noski. Ib. 147. Barruan borbor ebilkion asmoa mamindu nairik. or lenengo ibillaldiak. Onaind STeresa 84. Ez da amets hutsa, behin bederen mamitu baita. MIH 175. Susmo dudan egoera sekula mamitu ez bada ere erabat. MEIG IX 150. Azkenean era mamitzen da. "Se fija" . MEIG IX 118. (en colab. con NEtx)
v. tbn. Or Aitork 310. EG 1957 (7-8), 53. Arti Tobera 267. Gazt MusIx 61. Mamindu: Bilbao IpuiB 277.
azpiadiera-3.1
(Part. en función de adj.).
Dirudia / amets eder mamitu / ortzian geldia. 'Que haya tomado cuerpo' . Ldi BB 158. Herri baten arnasa eta izate mamitua den ondadea bildu eta jaso zuen. MEIG VIII 92.
sense-4
4. (BN ap. A ; Dv (BN)).
"Rouer de coups" Dv. "Golpear" A.
sense-5
5. (vEysA (L), H).
Cuajarse.
Gatzatu ta mamitutako esnea. Zait RIEV 1933, 64. Esnea egosi ondoren [...], epeltzean, gatzagia nasten diote, mamituta geldituaz. ZArg 1958, 174.
azpiadiera-5.1
(No ref. a la leche).
Batitzen dira arraultza zuringoak [...]: ziatzen edo mamitzen danean [...] ematen zaio platera batean torretxo baten itxura. Cocinan 52. Zure aberastasunak elurra izotz-gainean bezelaxe, gogortu ta mamitu aldira. A Ardi 33. Amona asi da besoz odolak iraultzen, / ez ditezen mamitu odolki baiño lên. "Coagule" . Or Eus 136.
sense-6
6. "(L-ain, B), labrar bien (la tierra)" A.
Artoa ereiteko lurra mamintzen erabiltzen dan lankaiari, [...] bostortza deritxo. Onaind EEs 1930, 198.
sense-7
7. (G-goi), mamindu (V-gip) Ref.: A (mamitu, mamindu); Iz ArOñ (maminddu) .
"Acedarse (la leche)" A. "Cortarse la leche" Iz ArOñ.
azpisarrera-1
ADISKIDE MAMITU. v. adiskide-mamitu.
azpisarrera-2
MAMI-MAMI EGIN. Desmigajar, hacer migas.
Ogi gustijak apur-apur egin dodaz eta urmaelera jaurti mamin-mamin egindda. Otx 141.
azpisarrera-3
MAMITZEKE. Sin materializarse.
"Elkar-zorion" ori etzan soindun ume, / lur kiskali lurruna bezain mamitzeke. Ldi UO 54.
mamitu
<< ADISKIDE MAMITU 0 / 0 ADISKIDE MIN >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper