1.
(
Ht VocGr,
Lar,
Añ;
-rs- Lar,
Añ),
ertxitu.
Apretar, estrechar, ceñir.
"Étraindre [= étreindre]"
Ht VocGr 356.
"Comprimir",
"estrechar",
"(meter en) prensa"
Lar.
En AxN se explica erlasten (426) por ertxitzen. v. herstu,
hertsi
(I, 2).
Ertxitzendueláik [aurra] / bere besoetán.
LE Kop 36.
Guzis ertxiturik / kate sokaéki.
Ib. 89.
Inguratukozaitúten zure etsáiek, ta ertxitúko alde guzietáik.
LE Urt (ms.) 98v.
Ceñirse, estrecharse.
Bear da ertxitu neurri gontara.
(345).
LE-Ir.
(AN, L, BN, S ap. A
; Dv).
Estrechar(se), hacer(se) más estrecho.
"Étrécir, rétrécir"
Dv.
"Estrechar, encoger"
A.
Harana hertsitzen da, errekatzeraino.
JE Ber 10.
Ilhezko soka [...] tiratzen duten ber, amor emaiten du, hertsitzen eta luzatzen da.
Lf Murtuts 20.
Uste dute [Azkuek] hertsitu duela bere behakoa bethi bera bere hartarik ariz.
Lf ELit 301.
2.
(
Añ).
Cerrar.
Agi daike ertxitzea plázoa.
LE Ong 19v.
Ertxitzen zaigu zeruko bidea.
(Larrainzar, 1905).
FLV
1988, 280.
Sorgin bat il-orduan eskua ertsitzen ari bada.
A EY I 377.
Egiñaren baranoan esi-atea eraiki ta ertsitzen duk.
Zait Sof 167s.
Zorion-egarriari bideak ertsitzera.
Vill Jaink 119.
Bide ta zulo irikiegiak ertsitzea.
Ibiñ Virgil 71.
(AN, -rs- R ap. A).
Encerrar; cercar; sitiar.
"Cercar"
A.
Erortzen da tristeziarik handienean; guzia iraungia, izialduraz hertsitua da.
JesBih 208.
Gibraltar ertsitua egondu zan denpora guztian.
Izt C 490.
Iberian hersitu lehen baratzeak.
Hb Esk 15.
Erria ertsitu edo setiatu zuen.
Lard 203.
Ertsitu (cercar o sitiar) zuten Marmora: / agudo juan zan Okendo ernea / irriskutik libratzera.
REusk III 308 (Dv cita erróneamente hertsitu
).
3.
(
-rs- AN, R ap. A; Lar, Añ).
"Urgir"
Lar, Añ.
"
Ersitu [...] (msLond), urgir"
A.
v. hertsatu.
Graziak hertsitzen gaitu haren ganat bihurtzera.
Jaur 125.
4.
(
-rs- Lar, Añ ( A)).
"Afligir"
Lar, Añ.
"Matarse, apurarse por algo"
Añ.
"
Ersitu [...] (AN, Añ), afligir, apurar"
A.