OEH - Bilaketa

269 emaitza itun bilaketarentzat

Sarrera buruan (12)


Sarrera osoan (257)

Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
ikusi.
tradizioa
Tr. La forma ekusi sólo la hallamos al Norte en Dechepare (ekhusi, alternando con ikhusi (7)), en CartEsp (donde suelen aparecer rasgos más occidentales), y en la pastoral StJul (ekhusi 18r, 19r, 20v, etc.; ekusi ib. 43v; cf. algún ej. aislado de ikhusi, ib. 18v). Al Sur es la más usual en los textos de los ss. XVI y XVII: sólo se encuentra ikusi en Capanaga (128; cf. tbn. 105 ekusi ) y en los navarros Juan de Amendux (8) y Beriain. Lazarraga usa generalmente ekusi, en alguna ocasión (A9 1175r, B21 1198r) ikusi; en Betolaza (22), CancVizc (367), OrrAmaB (9), RomBasc (23), Micoleta (13r) y VJ (7) hay ekusi. A partir del s. XVIII, en los vizcaínos sólo se documenta en Barrutia (145), Olaechea (111), msOñ (103r) y CatLlo (15); aunque es la única forma empleada por Mendiburu y Aguirre de Asteasu, y la más usual en Ubillos, su frecuencia en los autores guipuzcoanos y navarros disminuye claramente desde principios del s. XIX. Ekutsi, que aparece en CatCeg (26), podría reflejar un hecho de pronunciación, o bien tratarse de una mera var. gráfica. Hay algunos pocos ejs. de kusi: en ErroSerm 272), en unos versos de Echalar de finales de dicho siglo (Auspoa 97, 27), en CatUlz (52), Etchamendi (182), Barbier (Leg 142) y Xalbador (EzinB 126). Inkusi, que recogen en sus diccs. Harriet y Azkue, procede de una repetida errata en la ed. de Michel de las poesías de Oihenart: así p.ej., inkusiz (123), ikusiz en la ed. original (15); aparece tbn. inkus- en CatLan (24), seguramente tbn. errata. Hay algunos pocos ejs. de la forma de futuro ikusko, en Lizarraga (Prog 102), CatAe (68), Enbeita (129), Orixe (Eus 249), Yanzi (100) y Olea (90). En cuanto a las formas sintéticas de conjugación, su frecuencia al Norte disminuye desde el s. XVIII, hasta hacerse muy escasa en el XX; entre los guipuzcoanos, aunque hay ejs. de todas las épocas, son menos usuales que entre los vizcaínos. La raíz (exceptuando las formas de objeto pl. y los modos no indicativos) es generalmente -kusa- en los septentrionales y algunos meridionales modernos como Orixe --aunque hay algún ej. guipuzcoano más antiguo, p.ej. dakusa en Larramendi (Gram 395)--. En las formas en que entran en contacto dos sibilantes, hay dakusu en Lardizabal; dakuszu - en fray Bartolomé (Olg 5), Inza (Azalp 138), Iraizoz (YKBiz 158) y Gaztelu (MusIx 101); dakutsu- en Cardaberaz (Eg III 340), Moguel (PAb 204), V. Moguel (56), Añibarro (LoraS 145), Aguirre de Asteasu (II 124), Uriarte (MarIl 75), Lardizabal (415), Arrese Beitia (AmaE 230), Aguirre (AL 145) y Kirikiño (Ab II 10); dakutszu en fray Bartolomé (Ic I 88); dakutzu en Añibarro (LoraS 96), Astarloa (II 177), Uriarte (MarIl 27) y Bilbao (IpuiB 233), y dakuzu en Zaitegi (Sof 66). Seguramente habría que interpretar como africada <dacusu-> que aparece en Lazarraga (A 1143r, A 1152r, A 1154v, etc.). En DFrec hay 2187 ejs. de ikusi y 2 de kusi .
sense-1
I. (Vb.).
azpiadiera-1.1
1. (gral.; Volt 120, SP, VP 39v, Lar, Añ, Dv, H, VocB ; -kh- L, BN, S; Deen II 202, Urt II 427, Ht VocGr , VocS 144, Arch VocGr , VocBN , Gèze, H), ekusi (V-oroz, G, AN-gip-larr-araq, R; H; -kh- S; Dv, H), ekosi (V-oroz), kusi (AN-ulz-erro-gulina, B, BN-ciz-baig; kh- BN-baig), ukusi (V-ger, G-nav; -kh- Dv) Ref.: Bon-Ond 160; A (ikusi, ekosi, ekusi, kusi, ukusi); AtSac 39; Iz ArOñ , Als (aurtén), R 395; Etxba Eib ; Holmer ApuntV ; EAEL 17 y 240; Elexp Berg ; Gte Erd 107, 64, 139, 160, 162, 255, 262; ZestErret .
Ver; entender, darse cuenta, comprobar. "Veo, bakúst " (Voc. de Marineo Sículo, 1533). TAV 3.2.4. "Probar, experimentar" . " Ekusu (V-arr; Mic), véalo V." A. Tr. General en todas las épocas y dialectos. Frente al gral. elkar ikusi, 'verse', encontramos algunos pocos ejs. de ikusi con aux. intrans. (Lard 77, Arr GB 8, Ag AL ). Cf. A Morf 645: "Traducciones inversas, no tan inosentes como la citada, se oyen mucho en nuestros días, tales como arratsaldean ikusiko gara, nos veremos a la tarde, en vez del castizo arratsaldean alkar ikusiko dugu ".
Begiez nola zenakusan zure iabe handia. E 31. Hanbat bada seinale andi zeruan dakusaguna. Henri 4. Ezen orain mirail batez ikhusten dugu ilhunki. 1 Cor 13, 12. Eta dakuskezun gauzagaiti ez begiok espilurean kendu. Lazarraga A, 1153v. Arean da zeure begiokaz ekusi dozun artean. Ib. A, 1152v. Silvero bere aurrean ekusen orduan. Ib. A, 1152r. Beste gauza enzunik ta ekusirik ilgo gara. RS 212. Ikusi dut ya nola dakizun. Ber Doc 127r. Guztiak dakuski, guztiak dakizki. Ax 111 (V 74). Gloriaren argia ikhusiren diela. Bp I 145. Itsunzik izandu ezpalu bezain garbiro ekusten. Mb IArg I 220. Aoa idikitzen [...] ikusi zuen. Cb Just 100. Hori ikhusirik, erregek manatu zuen [...] hiltzeaz. Lg I 284. Omore onak / haur inozentetan / ikusten denak. Monho 84. Geu gaiti illten zakustazanian. fB Olg 4. Egizak emen: ta ezertzat / artuko aut ikusian ['una vez visto'] . Zav Fab, RIEV 1907, 535. Ikus dezagun beraz zer izanen den hura. Dv LEd 270. Gaizki datzanen bat ikustera joatea. Arr May 12. Asko ikusi ta asko ikasi dot. Ag Kr 185. Izkirio xehe doidoia ikus ditaken batez. JE Bur 160. Ikusi zion Eskribauari eraztun eder bat. Urruz Zer 126. Zeruan elkar ikusteko asmoan. Or Mi 136. Badakuskit, ala ere, euzkotar multzo batzuek. TP EuskOl 1931, 84. Ori egia dala edonok dakus. Eguzk GizAuz 44. Ikusten dut enoatzen hasia zirela. JEtchep 95. Aurreko kapituluan ikusi dugunez. Vill Jaink 30. Ikusten zitzaion begietan odol-egarria. NEtx LBB 40. Ze ikusi, ura ikasi. (G-nav). Inza NaEsZarr 97. Ikusi ta urrutx! (AN-5vill) 'Deusetarako ez dena' . Ib. 1759. Film bat ikustea. MEIG I 178.
azpiadiera-1.1.1
" Ikusten eztaben begiak, gatxik ez (Vc), el ojo que no ve, no (hace) daño" A. " Ikusi ta itsu, entzun da gor, egiten dabe orrelangoak (V-ger)" Ib.
azpiadiera-1.1.2
V-arr-gip, G, AN-gip-5vill, B, S). Ref.: Gte Erd 47; ZestErret. (Precedido de ongi, begi onez, etc., o gaizki, begi txarrez, etc.). Ver, considerar bien o mal; ver con buenos o malos ojos. " Gauza hoiek eztaude ondo ikusita " ZestErret.
Ikusazu zure laguna bihotz eta begi onez. SP Phil 326. Bekatu loien zikinkeria da Jesusek bein badere begi onez ekusten ez duena. Mb IArg I 128. Eman zien zuana umeai, ongi ekusi naiez. AA II 67. Etzaukaten etsaiek gozo ikusirik. Hb Esk 30. Munduan gorrotatua eta gaizki ikusia izateko. Lard 50. Zalako danak ondo ikusia. AB AmaE 320. Arimen hunagatik egin ditit zük gaizki ikhusiak oro. Ip Hil 158. Xakurra hobeki ikusia zen etxean. Barb Sup 97s. Badakigu etxe ontan ez zela ain ongi ikusia. Ala ere, Kattalinek errarik ez du iñoendako. TP Kattalin 197. Errian gaizki ikusia. Zait Plat 98. Erregeaz ontsa ikusia. Ardoy SFran 38. Berak egiten zituen salakuntzak guk eta beste askok ondo ikusten giñuzela. Gerrika 191. Beti begi onez ikusten zuten [...] erretoraren bisita. Larre ArtzainE 243. Nagusiak ere oso ondo ikusten niñuten. Albeniz 221.
v. tbn. Zby RIEV 1908, 85. HU Aurp 138. CatJauf 25. Ag Kr 94. JE Bur 70. Alz Ram 81. ArgiDL 165. Zerb IxtS 73. MIH 293.
azpiadiera-1.1.3
(Lar in Aq 1476, Añ, H (-kh-)).
Visitar.
Zu ekustera etortearren. Lazarraga A3, 1164v. Joan gura dot ekustera / nik on deretxadanari. [sic, con dat., forzado tal vez por la rima] . Ib. A3, 1164v. Nere bi anaia eta kusin bat ekustera etorririk. CartEsp 459. Gaxo nentzan eta ikusi ninduzuten. (Mt 25, 36). Lard 435 (Ur ikusi; Lç, He, Ur (V) bisitatu, TB ikhuskatu, Dv, Ip, IBk ikustera etorri o var., IBe ikustatu). Anai biak etorri ziran [...] Cáceres-en egoan aitaren arreba monjia be ikusiaz. Gerrika 112. Bost urteren buruan jin zen Narbaitz jauna berriz ene ikusterat. Larre ArtzainE 260.
azpiadiera-1.1.4
"(V arc, G-azp-bet), ver (en vez de oír), hablando de la misa. Mezea ikusi, asistir a misa" A (pero no lo encontramos en textos vizcaínos antiguos).
azpiadiera-1.1.5
" Erlíak ikusittun, hemos sacado la miel" Iz ArOñ.
azpiadiera-1.1.6
(Con aux. intrans.). Verse (en una situación, en un momento, etc.). Cf. ejs. de (bere) burua ikusi (ekusi, etc.) en EZ Man I 113, Cap 23, Cb Eg II 96, Gco II 28, AA II 49, Dh 61, Lard 158, Dv LEd 64, Laph 87, Arr May 23, A BeinB 78, Azc PB 196, Echta Jos 47, Mok 5, Altuna 11, Or Mi 60, Zait Sof 134, Etxba Ibilt 67, Berron Kijote 179.
Aingeru ta Santuakin zeruan laster ikusiko zera. Cb Eg II 179. Peligruen baten ikusten gareanean. Oe 123. Eriotzako orduan ikusiko dira gurari onez beterik. EL1 75. Bereala perillik gabetanik ikusi zan. Aran SIgn 11. Orduan osagille gaztea ikusi zan bere barruko gauza isilekoa agertuteko premiñan. Itz Azald 173. Bere izaera aserrekorraz, toki guztietan ikusten zan oker. Echta Jos 105. Asi dira niri ausikika, eta or ikusi nintzen bizkarra, lepua ta ezpañak denak aundituk. Auspoa 77-78, 27. Orregatikan sarri ikusten naiz / neu morroi ta neu neskame. Olea 287.
v. tbn. Lard 450. Arr GB 48.
azpiadiera-1.2
2. (gral.; Añ, Dv, H (-kh-)) Ref.: A; A EY III 288; Etxba Eib (gorrixak i.); Iz ArOñ (elórrixo); Etxabu Ond 107; JMB At (gorriak i.); Gte Erd 25; Elexp Berg; ZestErret .
Sufrir. "Padecer" . " Neureak ikusita nago, yo he sufrido mucho" A. " Zazpi debru ikusi ditutzu [...] (BN-lab)" A EY III 339. " Elórrixo ikusi zuan; ikusita ñaok ni, vió las negras; se usa sin artículo" Iz ArOñ. Tr. En expresiones como gorriak ikusi, beltzak ikusi, senper ikusi, etc., es sobre todo frecuente en el s. XX.
Gaitz ekhusi eztuienak hona zer den eztaki. E 241. Gaitz asko ikusi bear dezu. Cb Just 73. Ikusiko dituzu elorrijokuak. Mg PAb 79. Kristau gaistoetatik ekusi dituan txarkeri ta bidegabeak. AA III 470. Itsasoz dabiltzanek asko pena ikhusten dute. Dh 200. Min-ala ikaragarriak ikusi bear izan zituzan. EL2 221. Zer nahi ikusten nere minarekin. HU Aurp 185. Zerbeit ikusi eta pairaturik. JE Bur 206. Oso abaildua dago, latzak eta beltzak ikusten bizi da errukarriau. A Ardi 99s. Ogipeko sartu zan. An, gorriak ikusiz [...]. Or Tormes 11. Senper ikusteko zaudete. Or QA 85. Ondo irteteko, ez zituen ba ixtillu gorriak ikusi! Loidi 190. Ok beltzak ikusi bearrak ziren, gizajoak. Izeta DirG 95. Bizirik hainbeste ikusia zuenak, hil ondoan ere bakerik ez. Ardoy SFran 268. Egueldi gorri-gorriak ikusi zitun. (AN-larr) 'Estura ta ekaitz larrietan ibillia da' . Inza NaEsZarr 380. Senper gaiztoa ikusi bearra aiz. (AN-larr) 'Gorriak ikusi bearra aiz' . Ib. 519. Senperrak ikusi ditu. (AN-larr). Ib. 520. Ezin uka daikegu, baiña, bereak ikusi bear izan ditula an gorde orduko. Onaind STeresa 75s. Askotan bai ederki / nekatu gerriak / ikusi bêr izaten / giñuzen gorriak. Uzt Sas 96. Bera ere gorriak ikusia zala, baña orain etzuala damurik. TxGarm BordaB 144. Egundokoak ikusi nituan piñu arte aietan. AZink 158. Baiña bera gaur illa da minbizi edo gaitz bildurgarri orrekin, bereak eta bi miñez ikusita. Insausti 253.
v. tbn. Lard 458. Xe 337. Prop 1887, 187. Ill Testim 8. Arrantz 106. Muj PAm 39. Tx B II 127. FIr 137. Ldi IL 167. Ir YKBiz 239. TAg Uzt 168. Etxde JJ 255. Zait Plat 5. And AUzta 60. Erkiag BatB 52. Berron Kijote 169. Ataño TxanKan 39.
azpiadiera-1.3
3. (V-gip, G-azp ap. Gte Erd 156 ) .
(Usado como interj.). ¡Hombre!
azpiadiera-1.4
4. (Radical verbal, empleado como equivalente de "suspenso (en un examen)").
Fedea behar da esaminetan sinesteko: oraindik ere gelditzen da noski, "ikus" batez apaindurik agertu zitzaion zenbait ikasle zorigaiztoko. MEIG VIII 54.
sense-2
II. (Sust.).
azpiadiera-2.1
1. (H, A).
Visita; entrevista.
Lenengo ikusi au Santiago eta besteai emanda. Lard 522. Zer pena ikusi onetan Amak eta Semeak izango zuten. Ib. 457. Geure zugatzai bear neutsela / ikusi bat eiñ orduan. AB AmaE 463. Ikusi bat ematera natorkizu. Urruz Urz 42. Zure arrebari ikusi batzuk egin dizkiot. Or SCruz 56.
v. tbn. Moc Damu 34.
azpiadiera-2.2
2. Experiencia.
Sarritako ikusiak irakasten dau Jubileoko edo Parkadoaiñeko denporea izaten dala guztiz ugaria. Itz Azald 151. Eguneroko ikusiyak eta jazoereak irakasten. Ib. 93. Ikusiz eta ikasiz inoiz baino aberatsago. MEIG VIII 51.
azpiadiera-2.3
3. Ojeada, vistazo. " Ikusi bat eman (G), dar una ojeada" A. " Jun giñan Izarraitz horta ta egurrai ikusi bat eman giñun " ZestErret.
Osagilleak goitik berañoko ikusiya ematen diyo emakume orri-ta. IArt Itzald II 57. Baztarrai ikusi bat emanez. Mok 13. Erosketa batzuk egiñez uri aundi orri ikusi bat emotera. Gerrika 206. Paper oiei ikusi bat emon eutsen. Ib. 235.
sense-3
III . (Part. en función de adj.).
azpiadiera-3.1
1. (G-azp, AN-5vill ap. Gte Erd 49 ; Lar, , Dv, H (+ -kh-)) .
(Casi siempre en las expresiones ikusia da, ikusia dago ). Claro, evidente, manifiesto.
Ikusia dago onlakoak eztuela eskatzen sines. Ber Trat 92r. Ikhusia da atsekabeak ez direla batere maitagarriak. Lg II 213. Sinisten ere gaitzak diranak, egia ekusiak ezbalira. Mg CC 113. Gorputzaren alimentuaren bearra ikusia dago. Gco I 428. Ikusia da eztitekela gure baithan prestugune handirik. Dh 69. Gauza ikusia da bikaña ona bada guria ona izango dala. It Dial 81 (Dv, Ip ikhusia; Ur ziurra). Eman dituzten pausuak / dirade ikusiyak. Yanzi 147. Jai-egunakin berdin dijoala ikusia dago. JMB ELG 79. Ikusia zegoen giro artan zer sortu zitekean. NEtx LBB 119.
v. tbn. Gy 208. Urruz Urz 107. Apaol 50. Arb Igand 147. ABar Goi 64. JAIraz Bizia 94. Anab Poli 91. Basarri 139. Uzt Sas 248. MEIG VI 180. Ekusi: AA III 618.
azpiadiera-3.2
2. "Cauto, item, begiratua, oartua, ondo ikusia " Lar ( in Aq 1339 ).
azpiadiera-3.3
3. (Precedido de un cuantificador). Experimentado.
Txori asko-ekusiaren esanak. VMg 71. Itsas-gizon aitua ta asko ikusia. Izt C 476. Guti ikhusia eta haiñ guti ikasia. Gy 97. Ezagun du zerbait ikusia dala munduan. Mok 4. Mendi-basoetan asko ikusiak esan du. Munita 145. Artarako asko ikusia ta asko jakiña bear zuan izan. BAyerbe 29.
v. tbn. Ag G 212. StPierre 12.
azpiadiera-3.4
4. " Gizon ikusi, homme qui sait vivre, homme poli" Hb.
azpiadiera-3.5
5. " Gizon ikusia, homme considéré, bien vu" Dv.
azpiadiera-3.6
6. Acabado.
Gerra au ikusia zegok eta goazemak gurekin Frantzira. Alkain 84.
azpisarrera-1
EZ IKUSI EGIN (V, G-azp, L, BN; Añ), EZ IKUSIA EGIN, EZ IKUSIARENA EGIN ( -ana Sal, -arna R, -ren L, BN). Ref.: A (ezikusi); Gketx Loiola; Elexp Berg. Fingir no ver. "Desentender" Añ. "Ezikusi [...], despreciar" A (seguramente por ezikusi egin). "Simular, fingir no haber visto. Biok alkarri ez-ikusi egin diogu" Gketx Loiola. Cf. ezikusi.
Ez ikhusi eta ez aditu egiten duela. Mat 32s. Gañerako guziei ez-ekusi egin zien Jesus maitagarriak. Mb OtGai III 14. Ekusiari ez ekusi egiten diozula. AA II 123. Bertzeer aiher da, edo bederen ez ikusiarena egiten deie. JE Bur 55. Baña besterik eziñean, ez ikusi egiten eben. Eguzk GizAuz 131. Haren mogimendua ez ikusirik edo ezikusia eginik. Mde Pr 154. Bertan ez ikusia egingo ziteken, baña etxean artuko itun ordañak. Ataño TxanKan 86. Izkutuan lehenbizikoz, erdi-agirian gero (ez ikusia egiten zieten [ikastolei] hartan. MEIG IX 29.
v. tbn. Lard 91. Otx 63. Munita 26. Etxde JJ 266. Txill Let 44. Anab Aprika 76. Lab SuEm 178. Berron Kijote 17. -rena egin: Barb Leg 61. Zait Sof 33. Mde HaurB 75.
azpisarrerakoSense-1.1
Atheak ere maiz, ez ikhusi iduri eginik, hertsten zaiztela. Ax 43 (V 27). Agonia asko ta asko ez ikusi iduri egiten dituela. Vill Jaink 119.
v. tbn. SP Phil 345. ES 180.
azpisarrerakoSense-1.2
" Alegia ezikusi (AN, L-sar)" A.
Alegia eta ez ikusi egin zuen berehala. Barb Sup 168.
azpisarrera-2
EZ IKUSI IBILI. Fingir no ver.
Nere burua apal erakutsiz, arrokeri-kutsurik oartu ez lizaidaketen, aiek ni ez-ikusi nenbillela. Anab Aprika 72.
azpisarrera-3
EZIN IKUSI. v. infra IKUSI EZIN.
azpisarrera-4
EZIN IKUSIZKO (-kh- Dv). Invisible.
Bere ezin ikusizko eskuaz. SP Phil 393. Eziñ-ikusizko aurpegi baten bildurrak. Or QA 58.
v. tbn. Dv He 4, 13.
azpisarrerakoSense-4.1
Ezin kasik ikusizkoa.SP Phil 354.
azpisarrerakoSense-4.2
Orai ezin ikhusizko goratasunetarat. Arb Igand 153.
azpisarrera-5
IKUS-AHALA GUZIAN (Con begiek, -ak). En toda la extensión de la vista. Cf. Gco I 470: Ikusi-alguzia ('todo cuanto se puede ver').
Ez dakusa zabaldi neurribage bat baño, begiek ikus-ala guzian. Or Mi 118. Begiak ikus-ala guzian / zetorren euskal-Fedea. SMitx Aranz 62.
azpisarrera-6
IKUS-AHALA URRUN. Tan lejos como llega la vista.
Sartzen gira ikhus ahala urhun hedatzen den zelhai batean. Prop 1876-77, 93. Elizatik eta ikus ahala urrun karrikari goiti. HU Zez 132.
azpisarrerakoSense-6.1
Begiz ikus ahal urrun hedatzen zen zelhaia. JE Bur 9. Begiek ikus ahala urrun. Lf Murtuts 7.
v. tbn. Barb Sup 141.
azpisarrera-7
IKUS ETA MIKUS. Mirando, fijándose. v. ikusi-makusi (2).
Holako giro-jauziekin, beti ikus eta mikus, iker eta miker, ari behar du Elizak ere. Larre ArtzainE 320.
azpisarrera-8
IKUSIA IKUSIRIK. Visto lo visto.
Zeintzuek deadar egiten zuten, ikusia ikusirik, lur artzaz jabetzea ezin zezaketen lana zala. Lard 90s.
azpisarrera-9
IKUSIAK IKUSI (Dv). Visto lo visto. "Ikusiak ikusi, ez naiz berriz hasterat abian" Dv.
Gure buruari, / ikusiak ikusi, / fia gauz ori. It Fab 214. Azkenean, ikusiak ikusi, ezagutu zuen hobe zukela kargua utzi. Othoizlari 1969 (3), 5.
azpisarrerakoSense-9.1
Eta ikusiak ikusi ondoren, jaun laiko oien bildurrak etzirela txorakeriak aitortu bear. Vill Jaink 96.
azpisarrera-10
IKUSIAK IKUSIRIK.
Visto lo visto.
Ikusiak iusirik, badakizue zer erraten dutan orai? Nahi duenak nahi duena erran dezala hemendik goiti, nik ehunetarik bat ez dutala sinhetsiko hango ixtorioetan. Zerb Metsiko 344.
azpisarrera-11
IKUSIAN (Precedido de gen.). En comparación (con).
Errezago egin aal dabe, leenagokoen ikusian. Erkiag Arran 77. Zer ekien Ezekiel gizaisoak emengoen ikusian? Erkiag BatB 173.
azpisarrera-12
IKUSIARENA EGIN. Fingir ver.
Ikusi ala ez ikusi, ikusiarena egin dute hetarik askok. GH 1921, 268.
azpisarrera-13
IKUSIAREN BEHEAN, IKUSIREN BISTAN. Por lo visto. "Ikusixan beian, ez da egixa arek esan ebana" Etxba Eib. "Ikusixan bistan, arek esan ebana guzurra" Ib.
azpisarrera-14
IKUSIAREN IKUSIZ. De tanto ver, a fuerza de ver.
Egia da ikusian-ikusiaz oitutzen zijoala. Anab Poli 43.
azpisarrera-15
IKUSI ARTE (V, G, AN, L-côte-sar, artian V-ple, artio AN-ulz-erro-burg, BN-baig, R; -us arte L, BN, -us artio BN, -us artian BN-baig ap. EAEL 234). Hasta la vista (fórmula de despedida). "Ikhus artino, artio, arte, jusqu'au revoir" H.
Milesker eta ikus artio. HU Aurp 186. Adios, ondo ibilli, ikusi arte! Moc Damu 8. Ikusi artian, ba, Bertoldin. Otx 132. Ikus arte, laguna. Xa Odol 128 (144 ikusi arte).
v. tbn. Ag G 119. Tx B II 146. Enb 120. Salav 67. Ikus arte: Zerb Ipuinak 285. Barb Sup 155. Ikus artio: Mattin 82.
azpisarrerakoSense-15.1
Agur, umetxo, ikusi arte ortxe zeruan. AB AmaE 137. Laster ikusarte. Mde Pr 55. Berriz ikus arte! Xa Odol 103. Ala partitu ziran, Azpeitira zijoaztela eta "berriz ikusi arte" esanda. BBarand 103.
v. tbn. Etxde JJ 278.
azpisarrera-16
IKUSI BAKARRIK EGIN.
"Zerbait oso axaletik egina edo erabilia dagoela adierazten du; oso axaletik edota osagairen bat falta edo urri duela" ZestErret.
azpisarrera-17
IKUSI EGIN BEHAR IZAN .
(En oraciones exclamativas o ponderativas). " Ikusi inbertzan + enuntziatua/izen sintagma. Harridurazko esaldia osatzen du eta ezaugarri edo balio zehatzen bat enfatizatzeko baliagarri gertatzen da. Ikusi inbertzan ze erropajekin etorri zan " ZestErret.
Baña ikusi egin bear zan / an bildu zan jende-pilla, / nere iritziz izango ziran / gutxienekoz lau milla. Uzt Sas 270.
azpisarrera-18
IKUSI ERAGIN.
azpisarrerakoSense-18.1
Mostrar.
Ekusi eragin zien. QA 35. Gogait egingo ezpazendu, ikusi eragingo neuskezuz. Mg PAb 139. Ikusteragiten diodalarik bedorri, txit pisu gutxi [...] ez duela izan bear. Izt Carta a JJMg 5. Ikusi eragiteko zelako ondorenak dakazan azikera gaiztuak. Kk Ab I 40.
v. tbn. Gco II 21. Ag AL 117. Erkiag BatB 161. Etxba Ibilt 459.
Hacer ver.
Eztiran gauzak ikusi eragin deutsaz bildurrak. Ag AL 157. Zaplada bi, txinpartak ikusi eragittekoak. Echta Jos 65. Ikusi eragiten digun argi au. Or QA 202.
b) Hacer sufrir.
Burua larrutu [...] edo beste onelako ziper ikusi eragiten zienean. Zait Plat 101.
azpisarrera-19
IKUSI EZIN (gral.), EZIN IKUSI (B, BN-baig; VP, Lar, Añ). Ref.: A; Etxba Eib; Satr VocP; Gte Erd 249; ZestErret. No poder ver, aborrecer. "Iñork ezin ikusi duena, malquisto" VP 40r. "(No poder verle) pintado, aborrecerle, ezin begiz ikusi" Lar y Añ. "Elgar ezin ikusi, odiarse" Satr VocP. "Beti alkar ikusi ezinda ta beti alarrekin" ZestErret (s.v. alkar). Cf. ikusiezin, ikusezin, ezin-ikusi.
Eta alere begiz ezin ikusi nazu. Cb Just 103. Inoren adiskidetasuna ikusi ezin dabeelako enbidijaz. fB Ic II 211. Batak bestea ikusi ezin zebalako. Izt C 3. Liburuak [...] ezin ikhus zitzazken. Laph 69. Berak ez bezala bertzeak bizi ezin ikusiz. HU Zez 99. Iñoren ona ezin du ikusi. Ag G 332. Maite zuten Lizarraga, ta eziñ ikusi Santa Kruz. Or SCruz 89. Alkar ikusi eziñik gabiltzak. SM Zirik 22. Bista ona iduki, eta elkar ezin ikusi. (AN-larr) 'Gorrotoan bizi direnak' . Inza NaEsZarr 359.
v. tbn. Gco II 24. JJMg BasEsc 162. Astar II 25. Etch 478. Ur MarIl 55. Lard 420. Arr GB 73. Bv AsL 40. AB AmaE 325. AzpPr 120. Echta Jos 66. EusJok II 74. Muj PAm 59. FIr 159. Tx B II 127. ABar Goi 24. MIH 238. Ekusi: Mb IArg I 128. Ub 83. Mg CC 123. AA I 598. VMg 15. Goñi 95.
azpisarrera-20
IKUSI-GABE. Extraordinario, inaudito.
Asmatu litekean itxurarik politena ta ikusi-gabea ba zan uraxe. "Extraña" . Berron Kijote 47.
azpisarrerakoSense-20.1
( i. gabeko ).
Onen izugarrizko ta ikusi-gabeko burrukan sartzeko gogoa eman didan Jainkoak. Berron Kijote 217.
azpisarrera-21
IKUSI-NAHI. v. ikusnahi.
azpisarrera-22
IKUSI-PASADA. "Vistazo rápido. Liburuari ikusi-pasara eman diot" Gketx Loiola s.v. pasara artu.
azpisarrera-23
IKUSITAKOAK IKUSITA. Visto lo visto. v. IKUSIAK IKUSI.
Mattinen alde egon bear unan ba ikusitakoak ikusita. Etxde JJ 30. Ikusitakoak ikusi eta. Vill Jaink 177.
azpisarrera-24
IKUSIZ. De vista. "Ikusiz bakarrik ezagutzen det (G-azp)" Gte Erd 113.
azpisarrera-25
IKUSTEKE. Sin ver.
Biar-biarreko gauzak ikusteka igazten zaizkigula. Zink Crit 7. Arpegi ura iñoiz ikusteke. Etxde JJ 241.
v. tbn. Erkiag Arran 190. NEtx LBB 121. Berron Kijote 41.
azpisarrera-26
IKUSTEKO (Lar, Dv, A Apend). Digno de verse, admirable; asombroso. "(Es de) ver, está de ver, ikustekoa da, y dago" Lar. Cf. ikusteko.
Adats ikustekoa, / aztaleranokoa. O Po 26. Gauzaren ekustekoa! Mb OtGai III 317. Ikustekua da [...] zelan dendatuten dirian. Mg PAb 110. Munduko gauzarik ekustekoenak. AA III 548. Mutiltxoaren [...] modestia ikustekoa zan. Arr May 136. Ikustekoa zen egun hartan Donibaneko hiria. HU Aurp 86. Arpegi guzitik izerdia zeriela, ikustekoak ziran langile bikaiñak! Lh Yol 11. Ta ikustekoak dira neskak, igandetan, plazan agertzen direla: soñeko izigarri politta, sedazko galtzerdiak, oñetako xuriak. TP Kattalin 187. Gizarte barri ori ikustekoa izango ei-da. Eguzk GizAuz 80. Ikustekoak ziren haren inguruan uliak bezala metatuak [haurrak] . Ardoy SFran 163. Ikusteko gauza izango da. Berron Kijote 133. Amairu urtetarako laian ta segan ikustekoa uan ura. Ataño TxanKan 167. Ikustekoa zen orduan ene ama eta aitaren nigarra. Etchebarne 19. Ikustekoa zan gure plaza / eta jendetza andia. FEtxeb 94.
v. tbn. Mih 70. DurPl 63. It Fab 28. Hb Esk 123. Sor Bar 67. AB AmaE 350. Zby RIEV 1908, 90. Ag Kr 134. Iraola 133. A Ardi 11. Alz Txib 84. Arrantz 107. Barb Sup 14. Mok 12. Or Mi 42. Zub 46. Anab Usauri 111. Kk Ab II 163. JE Ber 88. Lf Murtuts 34. Munita 84. Zerb Azk 47. Lek SClar 134. Txill Let 87. Erkiag Arran 118. Bilbao IpuiB 236. BEnb NereA 162. Akes Ipiñ 34. Zait Plat 20. Vill Jaink 25. NEtx LBB 39. Larre Artzain 243. MIH 173. Ekusteko: DurPl 87. Mg CC 209.
azpisarrera-27
IKUSTEKO IZAN (AN-5vill, BN, S ap. Gte Erd; Dv, -kh- H). Tener parte; tener que ver, tener relación. (Empleado sobre todo en frases negativas e interrogativas). "Badute elgarrekin zerbait ikustekorik (BN-arb)" Gte Erd 308 (v. tbn. 163 y 206). v. IKUSKIZUN IZAN.
Korrupzioneak hura baithan ikhustekorik batre ez luenzat. Ins C, 4r. Gizon andi berarekin baizik ekustekorik ez duten honrak. Mb IArg I 327. Hemendik aintzina lurreko justiziarekin ere ikhusteko badukete. Dv Lab 310. Ez eman demonioari nigan ikustekorik izateko lekurik. Arr May 90. Mera dohakabearen hutsetan ikustekorik ez duena. HU Aurp 127. Horra nun lerratu garen laborantzarekin guti ikusteko duken zerbeitetarat: loreetarat. Zerb Metsiko 327. [Sinesterik ez dutenek] zer ikusteko dute / hango katiximetan? Etcham 50. Erausian ari direla, eleketan sartzen banaiz, "ik ez dun emen ikustekorik" esanez ao zabalik uzten naute. TP Kattalin 186. Zer ikusteko dut nik zurekin? Ir YKBiz 57. Ez dugula ikustekorik Indiako erresumarekin. Zerb Azk 14. Lau milloien gañean etzuten deus ikustekorik. Izeta DirG 125. Hunek haatik ez du deus ikustekorik horrekin. Larre ArtzainE 91. Peru Abarka-rekin ikusteko gutxi duten eraskinak. MIH 169.
v. tbn. Jnn SBi 105. Iraola 99. Alz Txib 89. Lh Yol 35. FIr 167. Or QA 105. Mde Pr 267. Zait Plat 60. Lf ib. XVII. Vill Jaink 37. Larz Senper 82. Ardoy SFran 41. Etchebarne 81.
azpisarrera-28
IKUSTEN DENEAN. Por lo visto, a lo que parece. "(I)kusten denean, gizon ona da (B)" Gte Erd 234.
azpisarrera-29
IKUSTEN DENEZ. Por lo visto, a lo que parece. "Ikusten denez, neskatxa zintzoa da (AN-gip)" Gte Erd 234.
Orra ekusten danez / gure suertea. It Fab 251. Zuk, ikusten danez, ezkondu egiñ nai dezu. Moc Damu 22. Baña ikusten danez, ezta ezer aurreratu. Altuna 83. Ikusten denez, eskola biak gauza bera egiten dute. Vill Jaink 100. Ikusten danez nere bertso bat / oraiñ entzun nai zenduke. Olea 288. Pluralak izateak ez du, ikusten denez, deus aldatzen. MEIG VI 141.
v. tbn. Iraola 127. Ag G 229. Alz Ram 43. Lab EEguna 74. EA OlBe 46. Zait Sof 109. Lek SClar 109. SM Zirik 100. BEnb NereA 187. Basarri 187. Anab Aprika 42. Salav 49. Alzola Atalak 139. MMant 146. Insausti 22.
azpisarrera-30
IKUSTERA EMAN (-rat eman Dv). Mostrar.
Horrek berak ez othe dauku ikustera emaiten ez daitekela gizona bizi Erlijionea gabe? Lap 14 (V 9). Hamar lan ikustera ematen ditu berak bakarrik egindako erakusketan. MEIG IX 144. (en colab. con NEtx)
azpisarrera-31
IKUSTERA UTZI (-rat Dv). "Laisser percer, apercevoir" Dv.
azpisarrera-32
ZER IKUS. "Batetik bertzera badute zer ikus, il y a de l'un à l'autre une belle différence" Dv.
azpisarrera-33
ZER-IKUSI. v. zerikusi.
ikusi
<< ikazkin 0 / 0 ikuskantz >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper