OEH - Bilaketa

17 emaitza idaztankera bilaketarentzat

Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
1 ihar.
tradizioa
Tr. La variante ihar aparece en Etcheberri de Ziburu, Axular, Pouvreau, Etcheberri de Sara, Chourio, Haraneder y Larreguy; desde fines del s. XVIII prácticamente sólo lo volvemos a encontrar en Duvoisin. Eihar aparece ya en Leiçarraga, Oihenart y Sauguis; en el s. XIX se documenta en Goyhetche, y en el s. XX en Leon, Mirande, J. Etchepare de Jaxu y Larzabal. Igar es la variante más empleada al Sur; hay iger, junto al más frecuente igar, al menos una vez en Arrese Beitia, y tbn. en varios autores vizcaínos del s. XX. Hay exar en un texto de BN-baig recogido en Eskualduna ; ear en Lizarraga de Elcano, aihar en Darthayet y en un texto de Herria (1959).
Onom.: Et usque in campo de Yarza. (1074) Arzam 271.
sense-1
1. (V-gip, L; SP, Urt II 286, Dv, H), igar (V, G, AN-5vill-erro; VP 37v, Lar, Aq 248, Añ, Dv (G), H (V, G)), eihar (L, BN, S; SP, Dv, H (BN, S)), exar (R; Dv (R)), eixar (R), ear (AN, Sal; Dv, H (AN)), aihar (BN-mix; H), inar (iñ- AN, B; Dv (B), VocB ), iger (H (V)) Ref.: A (belarrigar , ihar, igar, eihar, eixar, exar, ear, aihar, iñar); Lrq (eihar); Iz ArOñ y Elexp Berg (igar); Etxba Eib (igarra); Zubk Ond (sardiña).
(Ref. sobre todo a vegetales) seco, marchito (se encuentra tbn. referido a los campos y a los huesos); (ref. a miembros del cuerpo) yerto. "Egur iharra, bois sec" SP. "Eiarra <ey->, sec, aride, eiharra. Esku eiarra, manus arida" Ib. "Silva arens, oihan ihárra" Urt II 286. "Tuero, egur igarra" Lar (tbn. s.v. seco). "Quien espera, desespera, beti bigar, beti bigar, ezten onela bizi bear: gere zaiñak egin dira, basoan zotzak bezein igar" Aq 248. "Verdiseco, (c.) erdi igarra" Añ (tbn. s.v. seco). "Mort, se dit du bois. Adar iharra, branche seche" Dv. "1. sec, desséché, qui a perdu son humidité, sa séve (il se dit proprement des plantes, arbres, fleurs). [...] 2. desseché, frappé de desséchement, en parlant d'un membre du corps" H. "Iñar (AN), seca (mano)" A, que cita Echn Mt 12, 10 (donde no hay iñar sino iñartu). "Se dit seulement pour un membre du corps de l'homme ou de l'animal ou pour un végétal" Lrq. "Egur igarra sutarako" Etxba Eib. "Egur igarrak, heziak baiño hobeto eitten dau su" Elexp Berg. Cf. IC II 327: "Solar de Sagarigar, que quiere decir [...] 'manzano seco'". Cf. gainigar. Tr. Bien documentado en toponimia y antroponimia (cf. ApV 304), aparece en autores septentrionales antiguos; al Sur no se encuentra en los textos hasta mediados del s. XVIII. Desde el s. XIX es mucho más frecuente que al Norte, donde se echan en falta sobre todo ejs. suletinos (compárese su uso, en general, con el del part. en función de adj. ihartu ).
Gizon bat eskua eihar zuenik. Lç Mt 12, 10 (He elkortua, TB eihartua, EvL sekatua, SalabBN eihartia, HeH ihartua, Ur (V) sikaturik, Ur (G) legortua, Ip eihartürik, Hual exartruk, Samper eartrik, Echn iñartua, Or esku-igarra, Ker igartuta, IBk ihartua). Sukhill iharra. EZ Man II 71. Batzuei den okhasinorik ttipienean, sua lotzen zaie: zeren sukhoi baitira, ihar baitira. Ax 286 (V 191). Zurzai orok adar eihar. "Branche sèche" . O Pr 535 (recogido, con variantes, por Saug 56 (eihar) y Darthayet Manuel 105 (aihar; ap. DRA)). Egur ihar bat sukoz baizen on eztena. Ch III 55, 6 (SP ihar, Echve 373, Ol igar, Pi iger, Leon eihar; Mst, Ip idor). Ezen baldinetariak egur hezeari hau egiten badiote, zer ez zaio eginen iharrari? He Lc 23, 31. Infernuko sugai igarrak [dira munduko gauzak] . Mb IArg I 223. Arbola ihar eta fruiturik gabe denari. Lg II 278. Azurrok bere denporaz igar jarriko dozak. AB AmaE 174 (250 iger). Ostikopean zapalduten zituan orri igarren kirri-karrea. Ag AL 114. Elhorri iharrezko hesi hazkar bat. Prop 1904, 28. [Egur] orotarik baderamazu, heze eta exar. Eskual 14-2-1908, 3. Eskale arrotz zirpiltsuak, anka ta beso igarrak erakutsiaz. Ag G 179. Etzan agiri an ez biztanlerik, ez abererik, ez zugatzik ez ezer, lur igerra baño. Kk Ab I 81. Kristau asko [...] aul dira, txaspar dira, erdi eze erdi igar dirudite. JBDei 1919, 366. Alorrak igar daude. Or Eus 246. Esi-ondoan astoak erne, / zintzilik belar igarra. Ib. 320. Sagarraren adarraren / igarraren punttaren punttan. (Canc. pop. in Or Eus 169 ). Bultzada indartsuz lurrera jaurti zun zotz igarra bezela. TAg Uzt 167. Bedarra erdi eze erdi igar. Erkiag Arran 121. Kastilla aldeko eremu aiharren ondotik orai bazterrak berdatzen ari baitira. Herr 24-12-1959, 4. Aide nabarrean / bedar igarren usaiña. Gand Elorri 123. Anpor zatiak, mukur estuak, arbazta eta zabar erdi igarrak. Erkiag BatB 118. Mortuan dizdiraz / lehoi akabatuaren / hezur igar eta goria. Azurm HitzB 55. Zapelaitz aundi bat dago aritz igarrean. Ataño TxanKan 192. Garo igar kizkurrak. AZink 66. [Ipuiak] bizirik daude egilearen irudimen hezean ez ezik, baita paper iharrean ere. MEIG II 131.
v. tbn. Berron Kijote 98. Igar: Cb Bast 55. Mg PAb 150. Añ EL1 194. VMg 15. AA I 602. JJMg BasEsc 43. Jauregui 239. Izt C 129. Bil 66. Arr GB 46. Zab Gabon 33. Bv AsL 169. Echta Jos 158. Etxeg EEs 1916, 117. GMant Goi 38. Inza Azalp 110. Mok 21. Jaukol Biozk 46. MendaroTx 128. Yanzi 46. Ldi BB 56. Ir YKBiz 498. Munita 75. Vill in Gand Elorri 17. BEnb NereA 54. Ibiñ Virgil 83. NEtx LBB 155. EZBB I 25. Insausti 190. Eihar: Mde Po 77. JEtchep 21. Iger: Laux BBa 94. Egieder Usk 19 (ap. DRA).
azpiadiera-1.1
Neure igarrian / saiatzen naiz ni lanian.Lasarte in Uzt Noiz 117. Ebétan zégo kantidáde andi bát eri, itsu, maingu, eár, etxidéten. LE Io 5, 3 (Dv alderdi ihardun).
azpiadiera-1.2
(Como segundo miembro de comp.). " Azpi-igar dagoz ideak (V), los helechos están ya secos por debajo" DRA .
Esku eiharra sendatu. Lc 6, tít. (v. tbn. esku-igar Ol Mt 12, 10, Ir YKBiz 113, Or Mc 3, 1). Jesusek gizon beso-iharrari esan zion: [...]. IBk Mc 3, 3 (v. tbn. beso-iger Arriand Mc 3, 3).
azpiadiera-1.2.1
( ihardun ).
Esku eiharduna sendatu. Mt 12, tí. Eri, itsu, maingu, alderdi ihardun hainitz. Dv Io 5, 3 (Lç menbro eihardun).
azpiadiera-1.3
(Otros usos). "Arenque, sardiña igarra" Lar (v. tbn. Izt C 207 y Zubk Ond). "Pilonga, castaña, (c.) gaztaña igarra" Añ (V-oroz ap. A, s.v. igar).
azpiadiera-1.4
(Ref. a otras cosas, no habituales).
Malkoak isuri geratu / artean begiok igar. AB AmaE 151. Aide igarrean, krazlari, / erroi mikatzak egarri. Gand Elorri 96.
azpiadiera-1.5
Disecado.
Bele, miru, zapelaitz ta arrano igarrak sapaian bera zinzilik. Ag EEs 1917, 170.
sense-2
2. (V-gip, ier G-azp; Dv, H), igar (V-gip ap. Elexp Berg; Lar).
(Ref. a personas y, menos frec., animales, o a partes del cuerpo).Flaco, enjuto. "Seco, aplicado al hombre" Lar. "(Fig.), gizon iharra, homme d'un corps très sec" Dv. "(Au fig.) amaigri d'une façon considérable. Zenbatetan erosi duzu xahal, bildots, ollasko ihar hau? [...] Hau da haur iharra! " H. "Delgado (tratándose de personas). Eztozu ezautzen? Sur-luze igar bat da " Elexp Berg.
[Eskualdunak] eztira hain iharrak eta meheak nola eguerdi-aldekoak, ezeta ere hain haragitsuak nola northekoak. ES 121. [Beiak] belar jaten ta jaten hari ta ere, beti arkitzen zirala igar ta mear. Mb IArg I 392. Ganaru elbarrak / juntura igarrak; / burruntziya diruri / aren bizkarrak. Xe 298. Erdue Gaztel-lau igarrak, / agortu errekak, lurtu itxasuak, / agur, euskeldun ibarrak. AB AmaE 8. Zartu ta ajiatu, / masaillak igarrak. AzpPr 86. Txakur gosea beziñ maiskar ta igar. Ag G 255. Gizenegi daudela, igerregi daudela. EEs 1919, 205. Titi gabeko mutur igar bat. Tx B II 37 (se refiere a una mujer). Masalla-ezurrak igar, / zimurra okotza. MendaroTx 290. Gizon aragoetar bat, baltz igerra. Kk Ab II 176 (14 baltz iger; AB AmaE 236 baltz igar). Gizaseme aundi sendo igar bizar-beltz bat. Ldi IL 40. Amaigabeko samintasunak zimeldutako agure igarra zen. Etxde JJ 274. Kokota, igarra ta ximela eukan. SM Zirik 88. Lepua lodia du, / ez dago igarra. Uzt Sas 192. Bere aurpegi iarra. Berron Kijote 45 (31 igar). Agintaria karabinero igar, xaar, alu bat izan genduan. AZink 93.
v. tbn. Igar: Or Eus 422. EA OlBe 95. Zait Plat 154. Zendoia 91.
azpiadiera-2.1
Baduket seguratua / oillo eihar baten trunkoa. "Un vieux coq." Gy 281.
azpiadiera-2.2
" Agura igar txiki bat, un arrugado viejecito" Etxba Eib.
sense-3
3. Seco, serio, adusto, hosco.
Hirurgarren menbro hori, Kaifas ihar iduri. Prot 69. Bi gizon, elatzean zintzilika dagoan abarka baña igarragoak. Apaol 66. Uri gizon igar bat. Ag G 211. Ene iratxoetan iharrenak enekin neramazkin. Lasa Poem 66.
azpiadiera-3.1
Seco, árido, falto de gracia.
Edea baino zailagoa zan aren idaztankera ta gelatsuko abarkak baino igarragoa. Zait Plat 44.
sense-4
4. (Uso sust.).
Noz aretxari igarra bada noz sartu jako? / Arrik, zerenik ta sitsik bere, noz barrura? AB AmaE 66.
sense-5
5. " Igar (V-m), marea baja" A Apend.
azpisarrera-1
HEZE ETA IHAR. "Heze eta ihar erasten du, il parle à tort et à travers" Dv.
azpisarrera-2
IHAR-IHAR.
Totalmente seco, marchito.
Argidirian laztan artean / yaio dan lora samur, eder, / eta arratsean bizitza barik / gelditzen dana iger-iger. GMant Goi 38.
azpisarrera-3
IHARRAK ETA HEZEAK, HEZEAK ETA IHARRAK. Todo, todas las cosas (ref. gralmente. a bienes, comida, etc.). "Ezeak eta igarrak yan ditu orrek (G), ése se ha comido todo cuanto tenía" A EY III 301.
Argatik eman nai dizokatet / nere urre ta zillarrak, / ta nere mende arkitzen diran / ezeak eta igarrak. Auspoa 287, 168. Bizi-modua galdu diote / ugaldiaren indarrak: / etxe barrengo gauzak eraman, / gurdiyak eta belarrak, / itxaso aldera bajatu dira / ezeak eta igarrak. Auspoa 74-75, 208. Gure taxista onek jan ditu / igarrak eta ezeak / goiz-goizetik jaten asita / egin dituan aseak! Auspoa 107, 82. Antxe barrura sartzen genitun / igarrak eta eziak. Auspoa 190, 148. Ezeak eta igarrak gastatzen zituan seme bat omen zeukan soldadu, eta or abixatu dio: "Ama, gastadore ipiñi naute". Insausti 42.
azpisarrerakoSense-3.1
Pasatutzen zituen / igar ta ezeak, / [...] agertu orduko zeuzkan / tripara paseak.Bil 124. Emengo eze-igarrak guk manejatuko dizkiagu. TxGarm Auspoa 188, 25. Ari ordaintzen sufritu bear / gero eze ta igarrak. Insausti 63.
azpisarrera-4
IHARRIK (Estar, etc.) seco.
Dakuselako Arbola zarra / igarrik. AB AmaE 80.
ihar
<< 1 hede 0 / 0 ilun >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper