OEH - Bilaketa

1734 emaitza euskal bilaketarentzat

Sarrera buruan (12)


Sarrera osoan (500)

Emaitza kopurua 500 elementura mugatua
Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
1 ateri.
sense-1
I. (Sust.).
azpiadiera-1.1
1. (V-gip, G, AN, B, BN, Sal, R; Lar, , H; -th- BN-mix, S; VocBN , Gèze, Dv, H), aterri (V; Lar, , H; -th- L; H) Ref.: A (ateri, aterri); Lh; Premoena 11; Lrq; Asp Leiz2 ; Etxba Eib (aterri); Iz To , Ulz , ArOñ (aterri); ZMoso 59; Gte Erd 110, 28; Elexp Berg (aterri).
(Empleado generalmente sin determinantes ni sufijos). Tiempo sereno, sin lluvia, escampado. "Serenidad de tiempo, sin lluvia" y "sereno, tiempo sin lluvia" Lar. "(Ya escampa, y) llueven guijarros, ateri dala, ta arria daraunsa" Ib. "Atheri (sust.), temps qui ne laisse point tomber d'eau. Atheri badugu egun, ilhuneko gure ogiak emanen ditugu atherbean" VocBN. "Une assez longue éclaircie" H. "Atheri dugu, il ne pleut pas" Ib. "Tiempo seco" y "tiempo de escampada" A. "Atheri dizügü, nous avons une éclaircie" Lh. "Temps où il ne pleut pas" Lrq. "Ateri (ateri dago), escampo, cuando llueve de temporal" Asp Leiz. "Aterri bat, una escampada" Iz ArOñ. "Ateri dao, no llueve" Iz To. "Orai atéri dagó, ahora no llueve" Iz Ulz s.v. atértu. "Ateri dago, está escampado" ZMoso 59. "Guazen aterri dauan bittartian" Elexp Berg.
Hain iratzartzen, non esperantza hunekin, neguak uda, gauak egun, uriak atheri, minak gozo, trabailluak aisia eta atsekabeak ere, atsegintasun eta plazentzia iduritzen baitzaizkigu. Ax 493 (V 319). Ateri dago. Izt C 235. Herbi batek atherian iguzkitan zatzala, / Erremarkatzen du bere beharrien itzala. Gy 68. Eskalduna bethi uri eske, edo atheri eske dago zeruari. Dv Lab 20. Orduan meta barraiatuko da, atheri delarik ahal bada. Ib. 126. Eta gois guztietan entzuten meza bi, / kanpora urteteko begoan aterri. AB AmaE 252. Naiz euri naiz ateri dala, edurtzetan bezela eguzki bero galdatan. Ag Serm 419. Halako batean eman ditut Eguberriko nere hirur mezak: beharrik atheria baitzen. Prop 1900, 219. Bat edo bati gogora zaio / sortu lezaken euria; / ateri onak ematen badu, / goiz bil dezakete eultzia. Or Eus 341. Nagusia leiora, goiak zer aurpegi / goibel dagola, baiña oraindik ateri. Ib. 130. Andre Garazi ongilleari / eskerren eman, eskera. / Euria bear, ateri bear, / ara du Uitzik joera. "Si necesitan lluvia o escampado" . Ib. 226s. Uleak ondo orraztuta, bizarra egunero mozturik eta aterri ba egoan egon, burutsik. Erkiag Arran 27. Kandelarioz euria, laixterka udaberria, Kandelarioz ateri, negua dator atzeti. EgutAr. (ap. DRA) Aterri zegoen, beiñepein, eta gau batekoa nolabait egingo zuala, pentsatu zuan berekiko. NEtx LBB 28. Uriaren ondotik heldu ateria. EZBB II 125. Euri-zaparraren ondorenean, ateri. TxGarm BordaB 106. Atzoko euria eta egungo ateria. Larre ArtzainE 296. Besta egiten hasten zirelarik euri ala ateri. Ib. 56.
azpiadiera-1.2
2. ( -th- Ht VocGr, Arch UFH, H).
Techo, sotechado; lugar cubierto. "À l'abri, maldan, estalgunan, atherian " Ht VocGr. "Lieu couvert, à l'abri de la pluie. Id. leorra, leihorra. Uria da, zatozte atherira, atherbera, leihorrera " H. " Atheriko eskelea, pauvre qui demeure dans le préau couvert" Arch UFH. " Eztut merexi ene atherian sar zaitezin, [...] dans ma maison" Ib. v. aterpe.
Bertzetan, otsoak derro: zer duket egiteko? / Orak dio deusik kasik: / Kasatzeko atheritik / Yende bastoi dun harroak / Eta eskaille zarpill-dunak. Gy 33.
sense-2
II . (Adj., uso pred.).
azpiadiera-2.1
1. Escampado, sin lluvia. " Atheri (adj.), qualification du temps où il ne tombe pas d'eau" VocBN . (que no cita ejs.; podría tratarse de atheri da o similar)
Andik etxera, goiak ateri; / etxera sartuz ostotsa. Or Eus 266.
azpiadiera-2.2
2. Gure inguru lurra lurrun-yario, / urre urtuzko yasak baitaragio. / Euri gori ortaz basoa aterri. "Mas de esa lluvia achicharrante está el bosque a salvo". Ldi BB 122.
azpiadiera-2.3
3. Parado, detenido. Cf. atertu (2).
Zuri begira zoratzen zeuden / agintari eta erri. / Begi-biotzak malko-lausotan; / mingaiñak, berriz, aterri. NEtx LBB 276.
azpiadiera-2.3.1
(Tras sust.).
Ixil! Bildurrak lên antzo arnas-ateri nauko. "El miedo me tiene como antes sin aliento" . Or Poem 543.
sense-3
III . (Vb.).
azpiadiera-3.1
Para su posible empleo antiguo o residual como participio, sólo hay algunos testimonios --no seguros-- de lexicógrafos. " Uria atheri da, la pluie a cessé" SP. "Escampar, ateri, aterri, atertu " Lar. "Escampar, atertu, aterri " . Cf. A Apend: "(B) secar".
azpisarrera-1
ATERI EGIN (aterri e. H, que cita a Zav). Estar escampado, no llover.
Aterri egingo baleu. Zav Verbo 20. Baña egin behar genduen bidea igaro arte ateri egingo zuelakoan, guretzat ordu gaiztoan irten giñan. Arr EE 1882a, 97. Laño illunak dagozan arren / egiten dausku aterri, / euskal usaiñak txoko ontara / ainbeste gaitu ekarri. BEnb NereA 234.
azpisarrera-2
ATERIK, ATERRIK (V-gip). Ref.: Etxba Eib; Elexp Berg. "Aterrik, escampado. Aterrik dago eta urten gainke, ha escampado y podemos salir" Etxba Eib.
Basaburuko erriburuan zortzitako meza entzuteko asmotan atera zen Allande, Jainkoari bearrik aterik eta illargi ederrarekin. Etxde JJ 38.
azpisarrera-3
ATERIK GABE, ATERRIK GABE. Sin cesar, sin interrupción. v. atergabe.
Ez egon behar ni aterrik bage erne, / Iainko onaz beterik esnai ta lo ere! "Atento sin distracción" . Or BM 132. Gauzkion zantzuan, aterrik bage erne. "Sin interrupción" . Ib. 138.
azpisarrera-4
ATERITAKO, ATERRITAKO. "Aterritako aizea daukazu, ¡ca!, ¡no tiene usted mala!; litm.: tiene usted viento de tiempo escampado (V-m)" A EY III 255.
azpisarrera-5
EURI ETA ATERI ( euri ta aterri V-gip; H), EURI ALA ATERI, EURI NAHI ATERI, ZEIN EURI ZEIN ATERI. Llueva o haga buen tiempo. "Euri ta aterri an dabil (V-gip)" Gte Erd 111.
Barriz gure neskatilla, euri ta aterri, eguraldi on edo txar, ortozik edo abarka zulatubakaz dabiltzanak, zein desbardinak besteetatik? Mg PAb 59. Gau ta egun, euri ta aterri. fB (ap. H). Eta handik aintzina han zagon, izan zadiela, uri ala atheri, uda ala negu, gau ta egun. Jnn SBi 86. Uda ta negu, zein euri zein aterri, nai eguzki galdatan nai lei-antziarra buruan dabela. A BGuzur 107. Nere burua ezkutatzera jo nuen biderik-bide, euri ta ateri, uda ta negu. NEtx Antz 83. Ez neban uts bat be egin, illuntze guztietan ontzikada esnie Iruzubietara eroan barik [...], euri nai aterri, edur nai txingor. Gerrika 35s.
azpisarrerakoSense-5.1
Zein euritan zein aterritan.A BeinB 86.
ateri
<< aterakari 0 / 0 aterpetu >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper