1.
(L, BN, S; SP, Urt V 227, Lar, Dv, H, Foix),
poda (V-gip; ArchVocGr, H(V, G)),
pora (V-gip)
Ref.:
A;
ElexpBerg(poda)
. Podadera; por ext., nombre dado a diversos utensilios de corte. "Serpe" SP y Dv. "Hacha de cortar", "segur", "podón", "podadera" Lar. "La serpette" Arch VocGr. "Hoz [...]. Algunos llaman también así al machete y otros a la podadera" A. "Couperet, puda" Foix (Lhande interpreta erróneamente ponda la grafía <pouda> del ms.). "Tenazas para podar" Elexp Berg. Puda hartu behar da eskuan gure konszienziatik obra hillen [...] ebakiteko. SPPhil 20 (He 19 puda; Echve Dev 32 itai).
Bideak ere ideki haiotz edo phudarik gabe. HbEgia 11.
Puda alzairatu. HerVal 188.
Bertze zonbaitek bazituzten pudak, zuharraren adarren ebakitzeko. ElsbFram 136.
Eman ditzagun mundu huntako aizkora guziak, burdin ala altzeiru, aihotz, belagoi ala puda. LfMurtuts 22.
Aspeltzeko seme bat, pudaz kolpatua. ZerbAzk 90.
sense-2
2.
(Añ),
poda (Añ). Poda. Loreak agertu ziran gure lurrean, pudaren era etorri da. "Tempus putationis" CantCS(S) 2, 12 (V podearen denporea; Dv ephai aro, Echn podako sasoin, Ker iñauskaldi).