irakatsi.
tradizioa
Tr. En suletino erakatsi es la única forma documentada. En la tradición bajo-navarra y labortana irakatsi es la forma usada por casi todos los autores; erakatsi, menos frecuente, aparece por primera vez en el Formulaire de Prône bajo-navarro (junto a irakhatsi ), y un siglo después en labortano; erakatsi alterna a menudo con irakatsi en los mismos textos; sólo algunos autores (más orientales) emplean exclusivamente erakatsi (Hiriart-Urruty, Laphitz, Xalbador). Al Sur aparece documentado ya en Lazarraga; la forma erakatsi sólo se encuentra en unos pocos textos. No es seguro que -s- en textos meridionales antiguos (Lazarraga, Betolaza, Capanaga) represente una fricativa. Hay formas verbales fuertes en Lazarraga y algunos autores modernos como Arriandiaga (Ezale 1898, 32a darakaskue ) y Orixe (Aitork 111 nerakastzien ). En DFrec hay 160 ejs. de irakatsi , todo ellos meridionales; 15 (9 septentrionales) de erakatsi y 24 de irakasi.
I.
(Vb.).
azpiadiera-1.1
1.
(V, G, L, BN; Añ, H; -kh- Volt 75, Urt III 73, Ht VocGr, Dv, H),
erakatsi
(V, G, L, BN, S; VocBN, Dv, H (+ -kh-)),
irakasi
(SP (-kh-), Mic, Lar, Añ, H),
erakasi
(Lar, Añ, Gèze, H),
irikatsi
(V-arr),
ireka(t)si
. Ref.: A (erakatsi, irakatsi , irikatsi); Lrq /eákaś).
Enseñar; instruir, educar. "Abezar, enseñar, irakasi" Mic 5r. "Enseñar, irakasi" Ib. 6v. "Docto, irakasia, jakiña" Lar. "Gaizki erakhatsia, mal appris" H. "Aurrak gaztetan ondo irakatsi behar dira" Ib. "Lanean erakhatsia naiz, j'ai été habitué au travail" Ib.
Tr. Ampliamente documentado en todos los dialectos. En guipuzcoano, aunque aparece ya en Miserere, es sensiblemente menos frecuente. Al Norte no lo emplean Dechepare, ni Axular. El uso del sust. vbal. en inesivo como complemento de irakatsi (egiten irakatsi, etc.) es muy frecuente (pero v. infra otros usos). Leiçarraga emplea el complemento de persona en caso absoluto (irakasten zituen bere diszipuluak (Mc 9, 31)); cuando irakatsi lleva un sust. vbal., el complemento de persona puede aparecer además en dativo: Irakats iezaguk othoitz egiten (Lc 11, 1), othoitz egiten irakasten gaitu (Ins E 4v). En Voltoire (271), Gasteluçar (215), Pouvreau (Phil 93) y Orixe (Aitork 301 irakas nazazu) hay ejs. aislados de complemento de persona en caso absoluto; el resto de los autores emplean el complemento de persona en caso dativo.
Parti baitzedin handik irakats eta predika lezanzat haién hirietan. Lç Mt 11, 1. Amoraduak zer bear daben / banago irakatsirik <-casi->. Lazarraga 1181v. Esaten irakastazu. Ib. 1169v. Enzuzu eta dirakatsudan / ezkonduaren dotea. Ib. 1196r. Laster batean oi lirakasket / beste mundura bidea. Ib. 1196v. Elizak erakasten derizkien gaitzen aithortzia. FPrS 2. Irakasteko eginbidean enplegatzen direnek distiratuko dutela. ES 125. Nik irakatsiko darotzut zeiñ den bide xuxena. Ch III 4, 3. Ruthen exenplu ederrak irakhatsten daroku ukho egiten burasoei. Lg I 246 (II 252 erakhatsi). Onelanguak, gero irakatsiko dogun legez, egin biar dabe [...]. Mg CO 13. Zelietako bidiaren / guri erakatstiagati / khürütze batetan gaiñen / hil izan da bolontariuski. Mustafa 178 (ap. DRA). Bazakien, aitak eta amak irakatsia, ezkarela lurraren gainean [...]. Jnn SBi 120. Ebanjelioaren erakastera Indietarat joanik. Ip Hil 108. [Jesukristok] bere bizitzako denboran irakasi zituan guziak zeruko irakusdean. Kortazar Serm 150. Katuba ta txakurra be, txikitatik irakatsi ezkero, alkarren aizkide ixaten dirala. Kk Ab I 50 (II 156 irekatsi). Ikastetxe, zeuen umiei / euzkera irakastekoak. Enb 43 (69 euzkeraz irakatsi). Gauza bat irakatsi ta beste bat egin. Eguzk GizAuz 108. Zuen soldadoak guduan irakasiak ziren. Lf Murtuts 51. Literatur historia irakasten ari direnak. MEIG I 214. [Batasun hori] euskara idatziari eta irakatsiari dagokiola. MEIG VIII 56.
v. tbn. (Autores labortanos y bajo-navarros): Mat 285. EZ Eliç 235. Harb 435 (-kh-). FPrBN pról. (-kh-; 6 erakhasten). Arg DevB 113. SP Phil 16. Gç 47. ES 383 (-kh-). He Gudu 89 (-kh-; 161 erakatsi). Mih 1. Brtc 210 (-kh-). Monho 40. Dh 75 (-kh-; 256 erakha-). MarIl 49 (-khasteko; 26 erakha-). Gy III (-kh-; VII erakhasten). Dv Lab 2 (-kh-). Elzb Po 199 (-kasten). Lap 12 (V 8; 9 (V 7) erakasten). Zby RIEV 1908, 769. Arb Igand 178 (-kh-; 5 erakatsi). CatJauf II (VII erakatsi). JE Bur 212 (Ber 66 erakatsi). Zerb IxtS 92 (112 erakatsi). Barb Sup 180 (Leg 24 erakatsi). Erakatsi: in CatLan 4. JesBih 442. Jaur 400 (107 -kh-). Laph 221. Erlijione 4 (ap. DRA). HU Zez 179. Larre in Xa Odol 19.
v. tbn. (Textos guipuzcoanos): Miserere 333 (-kasteko). OA 171. Lar DT XLIX (-kasten). A Ardi 99. Ir YKBiz 87. Or Eus 121 (-steko). Or Aitork 79. Zait Plat 125. Vill Jaink 69 (-steko). Ibiñ Virgil 103.
v. tbn. Erakatsi (en textos meridionales): CatBurg 14 y Lar Gram 385 (-sten). Mg PAb 55. VMg 25. CatBus 53. Osk Kurl 38. Alzola Atalak 131.
v. tbn. Irakasi: Bet 4. SP Phil 40 (-kh-). Cap 40. Monho 136. Arb Igand 71. Erakasi: Cb EBO 59. Irekasi: Añ EL1 135. Irikatsi: PasSant 8 (ap. A).
(Sust. vbal. como complemento en casos diferentes del inesivo).
Ezen hik Moysesen utzitera irakasten dituala. Lç Act 21, 21. Irakasi <-çy> ezduena[k] mundua minzatzera, nekez irakasiko <-çyko> du ixilik egoitia. Volt 271. Bere mintzairaz iseka egitea, lotsa izatea irakatsi diote. Mde Pr 283.
v. tbn. -t(z)ea irakatsi: SP Imit III 55, 3. Osk Kurl 137.
azpiadiera-1.2
2.
erakatsi
(VocBN). Mostrar. "Montrer, faire voir" VocBN. v. erakutsi.
Desiratzen dutenen aitzinera duha eta lehenik bere buria erakasten <-çazten> du.
AR 24.
[Arma] hura erakatsi zeron gardari. Gardak hartan juan ziren.
Const 32.
Borta erakatsi zeron Dominixeri.
Ib. 35.
Eakats ezadazüt bidia erhiareki.
(S, col. Lacombe).
DRA
.
v. tbn. Lrq Larraja RIEV 1935, 142 (eakasten).
azpiadiera-1.3
3.
"(Sal, R-vid), proclamar, anunciar matrimonios. Kemen nai ekuntu dei bi etsetakoek ezteiak egin, ordiara; eta irakatsiz gero eitzi dei bordalgiua"
A.
azpiadiera-1.3.1
"Anunciar no sólo matrimonios, sino cualquier noticia"
A Aezk 120.
"Pasar recado, dar aviso (Ae)"
A Apend.