I.
(Sust.).
1.
(V, S; SP, Gèze, Dv (S), H (L, S)),
aharrosi (BN; VocBN
, Dv (BN), H (BN)),
aharrosia,
arraulsi (AN-ulz),
arrause (Aq 481 (G)),
arrausi (V, G, AN-erro, Sal; Lcc (<ara->), Mic 5v),
arrausin (AN-5vill; Aq 481 (G)),
arrautzi (H (AN)),
arrauzi (V; Lar, H),
arrauzin (V, G),
arrosi,
arrosin (V-m-gip, BN-baig; h- L, BN, S; Dv),
arrosoin (B),
arrosti (Ae),
arroxin (AN-5vill),
agorrosin (V-gip),
errausin (AN-5vill, L),
errosin (AN-5vill; Lar, Añ→A, H)
Ref.:
A ();
(
aarrausi, arrausi, arrauzi, arrosin, arrosoin, agorrosin, errausin
);
A Apend (
arrosti
);
A Aezk 289;
EI
381;
Lrq (/ãhã'Rauśi/);
Iz ArOñ (
arrósiñ
);
Iz Ulz (
arrausi
);
Etxba Eib (
arrauziña
);
Echaide Nav 174
.
Bostezo.
"Bocezo"
Lcc.
"
Batan arrausiñak, bestieri guria ekartzen detsa
"
Etxba Eib.
v. ahozabal
(2).
Arrausi luzea, loa edo gosea.
RS 276.
Aharrausi usua, gose edo lo-mezua.
O Pr 11.
Aharrausia ahotik ahora.
O PrASJU 267.
Jasan zatzue halaber aho-zabal edo aharrosirik gabe nere atseginak.
Prop 1911, 14 (ap. DRA
).
Aharrosia, loa edo gosia.
(BN).
Lander Eusk
1925 (IV) 43.
Bat-batean ikusten dut ene otomobil-gidaria aharrosi handi batekin besoak goititzen.
JE Ber 36.
Olango azalbenen aurrean lasterra dik, orraatik, erriak arrausia.
TAg GaGo 80.
Arrostia merke du gorrek (Ae), arrosia merke du horrek (BN-baig)
.
A EY III 254 ("se dice de los haraganes").
Arrausia agorik ago, katamixarra pagorik pago.
(V-gip).
Ib. 102.
Begiak igurtzi naia, ezpaiñetan arrausi, / gorputzaren ezaldia iñolaz ezin ausi.
Or Poem 541.
Arrausi luzea entzun bedi.
NEtx LBB 186.
Esan zuen Mrs. Sappletonek, ahoa azken mementoan arrausin ordez hitz egitera behartuz.
Mde Pr 99.
[Begiak] beste aldera dudaka itzul eta bira bi aharrosia neke ahoa zabalka, oraino lo-gaitzari ezin gaina hartuz.
Larre ArtzainE 64.
2.
Suspiro.
Arrausi andi batzukaz begiak Zerura irulten.
Añ GGero 151 (Ax 207 (V 139) hats-beherapen
).
3.
arrosoin (B),
errosin (B),
erransin (AN-5vill)
Ref.: VocB
(
arrosoin
);
A (
errosin
);
A Apend (
erransin
)
.
Estornudo.
v. usin, arkusin.