OEH - Bilaketa

61 emaitza titi bilaketarentzat

Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
1 titi.
tradizioa
Tr. Documentado desde Dechepare (dithia eman ). Diti --gralmte. con aspiración (dithi )-- se encuentra en textos labortanos y bajo-navarros (pero titi en J. Etchepare); titi en los autores meridionales y suletinos (éstos emplean thiti ). En DFrec hay 2 ejs. de titi y 2 de diti, todos ellos meridionales.
sense-1
1. (V, G, AN, L-côte, BN, Ae, Sal, S, R; Deen I 392, Mic 9v, VP 89r, , VocBN , Gèze, H, VocB ; th- BN-lab, S; Gèze, Dv (S)), diti (V-arrig; Lcc, Lar; -th- L, BN; Volt 93, SP, Urt I 27, Ht VocGr 286, Lecl, VocBN , Dv, H) Ref.: VocPir 266; Bon-Ond 140; A (dithi, titi); Iz Als, To, ArOñ, R 300 y 396; ContR 522; Lrq (thiti); Etxba Eib (titixa); EAEL 281, 282; Elexp Berg ; Gte Erd 286 .
Teta, mama; pezón. "Mama" Lcc. "Teta" , "pezón del pecho" Lar y Añ. " Bei orrek errape txarra du baiño titi larriak (B), esa vaca tiene la ubre pequeña, pero las tetas crecidas" A. " Titixak agirixan dabiz ondartzan " Etxba Eib . "Itxasoko izurdiak be, titixak dittu" Ib. En EAEL 281 hay 'mama' en V, G, AN, L-côte, BN-ad-lab, S, y en EAEL 282 'pezón' en V-ger-m, G-goi-nav, AN-5vill-ulz-erro, L-sar, BN-lab-baig-ad, S. VocBN diferencia entre "dithi, teton, mamelle" y "titi, mot en usage parlant aux enfants, et signifiant 'teton, mamelle'".
Ezen doi doia ahotik / utzi zuten dithia. EZ Noel 74. Bai, bizi da [...] ta behar du titia. Mb IArg II 322. Deboziozko gure Ama guziz santaren marka onekin jaio, ta titi edo bular gozo onekin azitzen dira. Cb Eg III 354. Erakhutsi zereioan dithietarik bata, minbiziaz erdi janik. Egiat 219. Amak idor bihotza bai eta thitia. Etch 172. Nor bere amaren titira. Izt C 17. Txerri eme onak ez ditu izan bear amabi titi baizik. "Pezones; (fr.) mamelles" . It Dial 96 (Dv dithi, Ur titi, Ip thiti). Jenobebak bere aurra titian ipiñi. Arr GB 44. Landako hirur behiak / esnez hanpatu ditiak. Elzb Po 196. Udabarrian / dago titian, / udan da gazte zoroa [urtea] . Azc PB 292. Dakizun bezala, [ahuntxamak] bi titu ditu... eta hirur ume. Zerb Artho 43. Itsasoak bere bular aserrea adiskidetzen du ta arnas biguin dario titi guzietatik. Or Mi 41. [Behien] titietan beretan ere izan ditake gaitza. JE Med 122. Beti titirako pronto, or zegok apurtxoena. Ldi IL 18. Amargarrena or izango diagu titi-eske. NEtx Nola 22. Txarri-eme batek amabi ume eukazan, eta amaika titi besterik ez. Bilbao IpuiB 71. Hango amen ditietan, / esnea baitzen urri. Arti MaldanB 233. Ea eskaini behar dion [Ama Birjinak Jesusi] insensua ala ditia. Lf ELit 130. Nik zaitudala naiago, / aur txiki batek amaren / titia baiño geiago. Ayesta 98. Bere bildotx sortu-berriarekin hantxetan zagoela meeka xokoan, umea oraino titia ezin hatxemanez. Larre ArtzainE 44.
v. tbn. Mdg 163. Muj PAm 39.
azpiadiera-1.1
(Ref. al pecho de los hombres).
Konpas baten phünta thitin gainen iruskiten dialarik [aperendiz geiak] . Ip EgErr 402.
azpiadiera-1.2
(V, G, AN, Sal), diti (-th- L, BN; Lcc; -th- Urt) Ref.: A (dithi; titi); Etxba Eib (titixa) .
(Ref. a la leche materna). " Titia eran, mamar" VP 90r. "Mamar, diti edan " Lcc. "Colustra, lehen esnea, lehen dithia " Urt V 388. "Leche materna (voc. puer.)" A. " Norberan titixagaz umiak aztia, ixa aztu dan gauzia, criar los niños con su propia leche [...]" Etxba Eib. .
Baldin ugatzean dithiarekin edan zuen hitzkuntzaz bertzerik ezbadaki. ES 391. Gogoz edan debana zedorren titia. Izt C 23. Amai edaten gero ikustea / umeak erdal titia. AB AmaE 424. Edan neban titia / bular bakarreti. Azc PB 339. Berbera amonengandik datorren ugatza (titia, esnea). Or Eus 104.
sense-2
2. Montículo.
Puntaren gaiñean badire hirur dithi. INav 116.
sense-3
3. (B ap. A), diti. Grano, bulto. "Cabeza de un divieso" A.
Bainuen haren aldean bigarren diti bat, anitzez ttipiagoa, hura hemen nuen gelditua oraino; eta horra nun ere osoki ezeztatzen zautan. HU Aurp 185.
sense-4
4. (V-ple-arr, S), diti (H) Ref.: A; A EY IV 239.
" Dithia, nœud qui se forme sur le tronc d'un arbre ou autre renflement semblable" H. "Verruga o tumor de árboles" A.
sense-5
5. " Titi (AN?), úvula, campanilla de la garganta" A.
azpisarrera-1
TITIA HARTU (V-gip ap. Elexp Berg; Lar, H). "Mamar, edoski, titia artu" Lar.
Bular edo titia artzen daudenetik ardora oitutzen dituzte. Cb Eg III 362. Ala umiak hortik! Joan amagañe titixa hartzen! Osk Kurl 184.
azpisarrera-2
TITIA EMAN ( VP 89r, Lar, Añ, H; t. man AN-ulz; t. emon V-gip), TITI EMAN (R-is). Ref.: ContR 522; Iz Ulz (titie man); Etxba Eib y Elexp Berg (titixa emon). "Amamantar, titia eman" Lar. "(Dar el) pecho o de mamar al niño" Añ. "Emák títi, dale pecho" ContR 522. "Ez diar emoiten arropa xuan artio berriz titiaren emóitra aurrari (R-uzt)" Ib. 527. "Gollibarko andra gazte batek emon zetsan titixa, bere aman ordez" Etxba Eib.
Emazteak hari eman dithia. E 117. Amak haurrari dithiaren emaitea. Ax 232 (V 156). Aurtxo txikia / negarrez dago; / ama, emazu titia. Izt Po 121. Besarkatu ta titi emonik / lo amak aurra altzoan. Ayesta 137. Naiz aitak ainbat izerdi atera / ta amak eman titia. Insausti 311.
azpisarrera-3
TITIA ERAGOTZI.
"Destetar" VP 89v.
azpisarrera-4
TITIA KENDU (V-gip, R-uzt; VP 89v, Lar, Añ, VocZeg 287, H; ditia Lcc). Ref.: ContR 527; Etxba Eib. "Destetar" Lcc, Lar y Añ. "Egon naz Bidankozen, mázte báten áurrari titiaren géntan (R-uzt)" ContR 527. "Kostata iru urtera titixa kendu gentsan bigarrenari" Etxba Eib.
Sarak bere bularrean azi zuen, titia kendu zion artean. Lard 23. Azi zan bada umea, eta titia kendua izan zitzaion. Ur Gen 21, 8 (Urt bulharretik khendu, Dv y Bibl higuindu, Ol ugatza kendu, Ker y BiblE bularra kendu). Titia kendu ala, askotxok amarenganatzea eragozten die antxumeai. Ibiñ Virgil 102.
azpisarrera-5
TITI-ANAIA. "Titi-anai (G-nav, AN), hermano de leche" A. v. titikide.
azpisarrera-6
TITI-HANDI (-aundi V-gip ap. Elexp Berg; Lar, Añ). "Tetona, tetuda" Lar y Añ. "Mutillak pe izaten die titiaundixak" Elexp Berg.
Neskatxa luzituak, Lekunberrikoak. / Titi-aundiak dira Uitzikoak. Or Eus 63.
azpisarrera-7
TITI-HARRO. "(Adj.), mujer de tetas tiesas. Alako titiarro batekin ikusi najuan" Elexp Berg.
azpisarrera-8
TITIA UTZI. Abandonar la lactancia.
Titia utzi duten / auntzentzat da berriz. It Fab 195.
azpisarrera-9
TITI-BELAR. "Dithibelhar, herbe aux mamelles, la lampsane, genre de plante de la famille des chicorées" Hb.
azpisarrera-10
TITI-ERNARI. "(V-arr-oroz), glándula mamaria" A.
azpisarrera-11
TITI-ERNARIKO. "(V-arr), endurecimiento de la ubre en su base" A.
azpisarrera-12
TITI GABEKO. De pecho plano.
Titi gabeko [neska] mutur igar bat / presentatu zan lenbizi. Tx B II 37.
azpisarrera-13
TITI-JORRA. "Acción de palpar o magrear tetas. Ze, atzo naikua titijorra eiñ eban rubixa arekin?" Elexp Berg.
azpisarrera-14
TITI-JORRAN. a) "Titiak ikutzen. Dantzan baiño geixao titijorran ein giñuan" Elexp Berg. b) "Golpe zorrik jo gabe emakumea. Egun guztia titijorran eginda eztago ezer" Elexp Berg.
azpisarrera-15
TITI-KAPELA. "(V-m-gip), pezonera, defensa de cristal o caucho que usan las mujeres al amamantar a niños" A. v. TITI-MOKOKO.
azpisarrera-16
TITIKO (V-arr-gip, G-azp; A, que cita a LE), DITIKO ( -th- BN-mix; SP, Dv, H). Ref.: Premorena 10; Etxba Eib ; Elexp Berg; Gte Erd 286; ZestErret.
(Niño, cría) de teta. "Dithiko aratxea, dithiko bildotsa, veau de lait, agneau de lait" Dv. "Titiko haur bat bezala portatzen da (V-arr, G-azp)" Gte Erd 286. "Titiko ume, oraindik amaren bularra hartzen duen umea [...]. Norbait amaren gonapean ibiltzen dela adierazteko. Hi, behintzat, beti izango haiz aman titiko umia!" ZestErret. Cf. titiko.

Haur dithikoek hargatik / zu zaituzte laudatzen. EZ Eliç 370. Dithiko haurraren legez. Hm 171. Aur titikoei bekála kristiotasunean eman diziet edátera ésnea. LE Urt (ms.) 12v.
azpisarrera-17
TITI-LAGUN. Hermano de leche. v. titikide.
Bere titi-lagunari zurbil zurbil, muturra okertuz so egiten. "Conlactaneum" . Or Aitork 18.
azpisarrera-18
TITI-MIN (Sal, S, R-is; th- Foix ap. Lh). Ref.: A; ContR 522. "Endurecimiento del pecho o ubre" A. "Douleur des mamelles" Lh.
azpisarrera-19
TITI-MOKO.
azpisarrerakoSense-19.1
a) (BN-ciz ap. A ; VP; dithi-m. SP, Hb, H).
Pezón. "Le bouton du tétin" SP. " Petxuko titi-mokoak " VP 78v. " Dithimoko, bout du téton, le tétin" Hb (Lhande transcribe erróneamente -motro ). v. TITI-PUNTA.
Eztirik emaiten duenean bere dithi mokoaren gainean, haurrari bulharraren hararazitzeko. SP Phil 496 (He 503 dithi moko ).
azpisarrerakoSense-19.2
b) Mamelón, montículo.
Toki batzutan amil-amil ebakirik eta bestetan lur-titimokoz tajuturik. " Constituidas por mamelones terrosos" . Etxde Itxas 114.
azpisarrera-20
TITI-MOKOKO. "(BN-ciz), pezonera, defensa de caucho o cristal que usan las mujeres al amamantar a niños" A. v. TITI-KAPELA.
azpisarrera-21
TITI-MOSKO (-musko Sal; -muxko Sal, R). Ref.: VocPir 267; A (titimusko); Iz R 396; EAEL 282. "Thiti-mosko, pezón (S). Lacombe" DRA. v. TITI-PUNTA.
azpisarrera-22
TITI MUTU. "Thiti-mütü (S; Foix), mamelle obstruée qui ne donne pas de lait" Lh.
azpisarrera-23
TITI-MUTUR (V-gip, G, AN, L, B, BN, Ae). Ref.: Bon-Ond 140; VocPir 267; A (titi musko); EAEL 282; Elexp Berg. Pezón. v. TITI-PUNTA.
azpisarrera-24
TITI-PUNTA (V, G-azp-to, AN, L, BN; -e B), TITI-PUNTTA (L, R; -e AN-larr), TTITTI-PUNTTA (L-sar). Ref.: A (titimusko); Etxba Eib EAEL; 282; Elexp Berg. "Pezón de la ubre" A. "Pezón. Sin. errua, pero [éste] con referencia al de los animales" Etxba Eib . v. TITI-MOKO, T.-MOSKO, T.-MUTUR.
azpisarrera-25
TITI-SAGAR (S, R ap. A; th- Foix ap. Lh). "Glándula mamaria" A.
azpisarrera-26
TITI TEIU EMAN. "Thiti theiü eman (S-saug), allaiter en état de grossesse" Lh.
azpisarrera-27
TITITIK KENDU (H). Destetar.
azpisarrera-28
TITI-TXERRI (thitixerri Sc ap. A; Foix). "Gorrino, cochinillo, cerdo mamón" A. "Cochon de lait" Foix.
azpisarrera-29
TITI HUTS (thitiüts S (Foix) ap. Lh). Mama obstruída que no da leche.
azpisarrera-30
TITI-ZULO. Orificio del pezón.
Batzuek jakin nai izaten dute zer moduzko titi zuloak dituan beiak. BBarand 160.
azpisarrera-31
TTITTI (G, L, B, Sal, S, R). Ref.: A; Lrq. (Forma con palat. expresiva). "Pecho, pechos (voc. puer.)" A. "Mamelle, sein" Lrq.
Iratzartzearekin, [haur ttipiek] lehen lana dute nigar egitea; bigarrena ttittiaren edo ttuttuaren murtxatzea. Prop 1897, 44. Amaren ttittirat naiz / oraino ibiltzen. Zby RIEV 1908, 759.
azpisarrerakoSense-31.1
"Pezón" (BN-baig). EAEL 282.
titi
0 / 0 2 titi >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper