OEH - Bilaketa

515 emaitza igo bilaketarentzat

Sarrera buruan (13)


Sarrera osoan (495)

Emaitza kopurua 500 elementura mugatua
Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
igo.
tradizioa
Tr. Igo es en vizcaíno prácticamente la única variante documentada hasta finales del s. XVIII; hay igon ya en BBizk 3 y no vuelve a encontrarse hasta el s. XIX, época en que el empleo de igon se hace más frecuente que igo. No obstante, igo se documenta en bastantes textos a partir del s. XIX: entre otros, emplean igo Añibarro (pero en EL2 sólo igon), Arrese Beitia, D. Agirre, Echeita, Kirikiño... En CrIc (2) y CatBus (5) se encuentra igo en el Credo, pero igon (casi siempre) en los demás contextos. En los dialectos occidentales el sust. vbal. igaite se documenta en el dicc. de Landucci ("grada para subir, igaiteko gradea", "cabalgar, zaldian igo") y Urquizu (62; 16 igo). En CatLlo (16) aparece el sust. vbal. igoiten. Lauaxeta (BBa 116) emplea la forma fuerte digo: Kiak urdiñera digo.
En guipuzcoano igo es casi general. Hay igon en alguna ocasión en Larramendi (SermAzc 46). Se encuentra además io en un ej. de Iturriaga (Fab 66, rimando con balio), aunque normalmente emplea igo; hay tbn. io en Insausti (214). Aparece iyo en textos guipuzcoanos (generalmente populares) desde mediados del s. XIX: Bilintx (163), Pello Errota (148), Udarregi (74), ForuAG (287), Txirrita, Anabitarte (Poli 41), etc.
La forma igan es propia de los dialectos orientales (cf. además el testimonio dudoso de Mic). La forma con aspiración (higan) aparece en Larreguy (junto a igan) y en Hiribarren. Ikhan se encuentra en Materre (4), FPrBN (5), Pouvreau y Etcheberri de Sara (180; 178 igan); en Voltoire (219) hay ikan. Goyhetche (166) usa igatu. Encontramos además iyan en Orreaga (44 (G-nav) y 48 (AN-araq)); iyen en CatUlz (20), y Orreaga (60 (AN-ulz)). La forma igain es muy frecuente en la tradición suletina desde la segunda mitad del siglo XVIII (pero igan en FPrS (6) y Belapeyre (I 40); también Oihenart y Tartas emplean igan; cf. Egiat 256: iganerazi). Fuera del suletino igain se encuentra en Laphitz.
En varios textos (casi todos ellos septentrionales) se hace evidente desde el s. XVIII la confusión entre igan 'subir' e iragan, igaran 'pasar' (v. infra (5), (6), (7), (8)). Tanto iragan como igan se encuentran en algunos textos con ambos significados. En suletino, la perdida de -r- intervocálica podría haber favorecido la confusión de igaran (variante suletina) e igan (cf. (s.v. iragan) la variante igaan 'pasar'). Cf. H: "Igan [...]. 12. s'emploie à tort avec les divers sens de iragan" H; y Lrq: "Igan, monter" oxítona, lo cual normalmente es producto de una contracción; en EAEL 29, por otra parte, se recoge siempre igan en suletino.
sense-1
1. (V-och-gip, G, AN; Urt I 81, Lar, , VocZeg 287, H), igan (V-ger-ple, AN-5vill-ulz-egüés-ilzarb, B, L-sar, BN-ciz-ad-baig-lab, Ae, Sal, R, S; Urt II 387, Ht VocGr ( igatea ), Lar, (AN), Dv, H), igon (V; (V), H), igain (igañ S; Gèze ( igañ )), igatu (L-côte), io (Lar, ), iyo (G, AN-arr-araq; Lar, Dv), ikan (-kh- BN-baig; Volt 96, SP, H), ijan (Dv (AN-araq); iyen AN-ulz), ixo (V-gip, G-azp), jiyo (G-azp) Ref.: Bon-Ond 157; A ( ien, igan, igo, igon, ikan ); EI 66s; Iz Ulz ( iyéndia ); Iz ArOñ; Iz To ( iyo ); Iz R 399, 291; Gketx Loiola ( laño ); Holmer ApuntV ( igan ); Izeta BHizt ( igen ); Etxba Eib ( ixo ); Echaide Nav 280s; EAEL 29 . (En EI 66 y EAEL 29 se recogen además muchas otras variantes: egun, egan, eugon, ihan, ixon, itxo, itzo, etc.) .
(Fig.; con aux. trans. e intrans.). Subir, ascender. "Subir, igar " Mic (tal vez errata por igan; Azkue recoge esta var. en Txorierri). "Montar" Lar, . "Monter, devenir plus cher. Bihia igan da " H. " Obrerue beia jota dao, eta jornalak ez jiotzen... (igotzen) " Gketx Loiola (s.v. laño ). Tr. De uso general. El empleo del aux. transitivo, documentado ya en Lazarraga, es general en vizcaíno desde los primeros textos hasta entrado el s. XX, en el que algunos autores emplean el aux. intransitivo; así Kirikiño (Ab I 57; II 13 aux. trans.), KIkV 32, Altuna (25), K. Enbeita (206; 207 aux. trans.), Otxolua o Etxaburu (Kontu 55). En guipuzcoano es poco frecuente el uso del aux. trans. aunque se encuentran varios ejs., por lo general junto al más frecuente aux. intrans.: Ochoa de Arin (3 igo zeben zeruetara ), Iztueta (C 118; 172 aux. intrans.), A. Arana (SIgn 214; 18 aux. intrans.), Arrue (aux. intrans. May 24) y Urruzuno (Zer 45; 136 aux. intrans.); emplean también aux. trans. escribiendo en guipuzcoano autores vizcaínos como J.A. Moguel (CC 168), V. Moguel (64), Uriarte (Gen (G) 7, 6) y Aguirre (G 74). Hay además aux trans. en un texto alto-navarro del s. XVI. Sg. Elexp Berg (s.v. igo ) ambos usos (trans. e intrans.) están vigentes en el habla de Vergara. En DFrec hay 126 ejs. de igo, 15 de igan y 9 de igon .
Berzeak oro izan dira / bere goihen gradora; / orai hura iganen da / berze ororen gainera. E 253. Igan zedin unzi batetara. Mt 15, 39. Urten eben bere kamararean eta igo eben bere ugazabaren aposentura. Lazarraga A, 1143v. Igo zuala zeruetara. OracAr 206. Igo eban zeruetara. Bet 6 (Cap 33, VJ 8, Arz 20, Oe 8 igo ). Kolera burura igaiten eta nabusitzen zeikala. Ax 288 (V 192). Goregi igan dadina ahalgegabeki, behera ieuts daite ahalgeizuneki. O Pr 202. [Zurubian] ikhaiten dira eta iautsten. SP Phil 21. Uholdeko ura igan ahal zitekeen baino goragokoa. ES 389. Odeietaraño igaten diran ojuak. Mb IArg II 288. Zeinbat lapurreta txikirik askorakuak egin daruez errijetako saltzallak apurka gauza andijetara igoten dabeela? Mg CO 71. Semeak ezkon-urteetara igo arteraño. Lard 158. Arrasatzen duzu azpiko uztarria. Orduan arbola igaiten da bertzeak bezala. Dv Lab 363. Erromako Eliza apostolikoa da edo higaten da apostoluetaraino. Hb Egia 108. Zaldirat igainik, badoha ximistaren pare. Laph 143 (en este contexto el caso alativo es prácticamente gral.; excepcionalmente se recoge: zamariz igañik (ChantP 8), igo diogu zaldiari (Arr GB 126; tbn. dativo en Kk Ab I 9 y And AUzta 53); mando gorrian igoz (Or Eus 383), asto-emearen gainean ikhanik (SP Phil 322)). Etxapleruak bota aidera / igo dagien zerura. AB AmaE 121. Bozkarioz artzaina mendia igaiten. Elzb ( in BertsZB 216 (en la ed. de 1978, 193 igoiten, sin duda error) ). Biotz andiko eta aurreratuenak ozta iritxi oi duten bertutearen mallara igo zan. Arr May 192. Eribratik iganik daude salduak montoinzka. 'Los ganados han subido de la Ribera a montones' . Mdg 152. Ardaotxoak --ziñoan-- igo eutsala burura. Echta Jos 53. Ia Bolsa igo edo jatxi egin dan. Iraola 116. Amaika aldiz iyoa dago / azkar Arano mendira. Tx B 176 (cf. infra (2) el uso trans. en exprs. similares). Mendi-ertzetik gorantz igon zan eguzkijak / argituten ebazan inguru gustijak. Enb 206. Berriz igaiten otomobiletarat. JE Ber 36 (en contexto similar, con alativo: Mg CC 131 (igo zezala bere kotxera), Otx 129, Or Eus 77, JAIraz Bizia 82, Osk Kurl 112, Erkiag BatB 149 (garatzailleen burdira igo); pero kamioi batean igo (Ugald Iltz 13)). Ler-zugatzetara igo ziren. Or Mi 136 (junto al uso gral. del alativo, Orixe emplea en otro ej. (Eus 421) el ines.: katagorri bat / intxaur-gaiñean igota ). Etxauk orrek esan gure bakanderea sorbaldara edo lepo ganera igongo yakeenik andrai. Otx 127. Bi milla laurleko ta erdiraño igo zan apustuaren jasoa. TAg Uzt 222. Ez zitzaion Egurmendiren aberastasuna mototsaraño igo. Loidi 76. Orduraño 2600 metro igo bazan, oraingoan 3000 egingo ditu. Anab Aprika 101. Donostitik errekaz erreka igota. Ataño TxanKan 245. Igon neutsan makatz bati. Gerrika 73 (cf. ib. 243 lepora igoten daben ). Elur tokirat igan baino 12 bat kilometro lehenago. Larre ArtzainE 282. Euskal prosaren erpin garaietara igotzeko gauza ez garelako. MIH 140.
v. tbn. (Sólo para igo en vizcaíno): Cb CatV 6. Añ EL1 233. Mg PAb 161. CatLlo 26. CatBus 5. Ag AL 81. Kk Ab II 176. Bilbao IpuiB 128. And AUzta 71. Etxba Ibilt 470. Alzola Atalak 47.
sense-2
2. (Con complemento directo). Subir (un monte, etc.). Tr. Algo más usado al Sur.
Zeure altura igo dazagunean. Miserere 334 (ej. no seguro; podría tratarse de altara; v. s.v. altura ). Ohorezki du higan bere eskalera. Hb Esk 75 (en contextos similares (eskailera edo mailak): AB AmaE 96, Arr GB 95 (cf. May 49: eskallera zuritik igo), TAg Uzt 67, Arti Ipuin 80, Onaind in Gazt MusIx 147; igon Ag AL 45, Kk Ab II 176, Erkiag Arran 59, Osk Kurl 84). Igan duzu Golgothako mendia. Dv LEd 230 (en contexto similar: igo Sor AKaik 113, Mok 20; cf. supra mendira igo de uso general). Sei oin igo ebazan urak. Echta Jos 280. Elgar lothurik igan dezagun bidea. Ox 168. Ibaietik ateratzean aldapa igo bear. Or SCruz 59. Izpegi-mendatea bitarteko aldapa igo degu, astiro-astiro. Ldi IL 47. Amar mailla eskillara igon, da arnasik bueltau ezinga. Gerrika 267. Ez bakarrik oinez igaiteko patarra. Larre ArtzainE 144.
v. tbn. Urruz Zer 71. Lek EunD 25. NEtx LBB 92. MEIG III 62. Higan: Etcham 164. Zub 126.
sense-3
3. Levantar, elevar, hacer subir. " Orena igan beharra da, la pendule, l'horloge a besoin qu'on la monte" H. v. igoarazi, jaso (2), goratu (2).
Eregitea edo igaitea geure arimea da biotza Jaungoikoagaiña. Urqz 19. Ta ni lurreko ar, edo arrastakako abere au onra orretaraño igo nai nazu. Cb Eg II 20. Jangoikoak [...] iganéntu zerúra. LE Urt ms., 144r (ed. 1846, 405 igoarazi ). Zeñaren serbitzo andiak igo izan zituzten goienengo mallara beraren Buruzariak. Izt C 490. Ogei minutuban bizkarrera / amairu tonelada iyo. EusJok I 53. Igoko deutsut zerbait illeko saria. Echta Jos 307. Ankak igo. Urruz Zer 143. Teloyik ez iyo. Tx ( in Imaz Auspoa 24, 133 ). Baña nik, izkuntza larrekoa, / nai aunat ere noranaikoa: / yakite-egoek igoa. "Que las alas del saber te eleven" . Ldi BB 136. Kaillatietako larre goituetara igo bear izaten zituzten etxeko artalde, auntz, urde eta abelgorri zenbait. Etxde JJ 8. Karga igo ta jetxi. Anab Aprika 57. Iduneko solapak gorantz igonda. Erkiag BatB 44. Aments ausartak igan ninduen baratze baten hegira. Xa Odol 320. Gero, ondarra Tolosatik Mariaren lengusu batek igo zigun. JAzpiroz 202.
v. tbn. Ill Pill 26. Otx 178. AZink 112. Insausti 55.
sense-4
4. "Cubrir el macho a la hembra, ernaldu; (AN) estali, igo " Aq 49 (conocido tbn. hoy en zonas guipuzcoanas).
sense-5
5. igan, igain (S ap. A ).
Pasar, cruzar. v. iragan.
Higaten du Ebroa Zumalakarregik. Hb Esk 162. Karrika hetarik igaitean, iduritzen zaut [...]. Elsb Fram 145s. [Herreka bat zaio] erdi erditik igaiten. Casve SGrazi 74.
v. tbn. Mattin 61.
sense-6
6. igan .
(Sdo. temporal). Pasar; trascurrir. v. iragan (I, 2).
Barkoxen igaiteko zure zahartzia. Etch 688. Aphirila, Maiatza eta Ekhaina igan ziren arbolak ez ardaxka bat, ez hosto bat egin gabe. Elsb Fram 143. Igan den ilabetian. Mdg 125 (v. tbn. JanEd II 43: "Andra bat ikusi dot / igan [sic] dan astean" (a no ser que esté igan en vez de joan)). Barda igan dit / gai bat hun ezinago. PierKat 61. Ale ta lasto, onduak ditu / denbora bailitz igana. "Como si hubiese llegado a la sazón" . Or Eus 279.
sense-7
7. Llegar a través del tiempo.
Zeren Sodoman egin izan balire hi baitan egin izan diren mirakuilluak, benturaz oso iganen baitzen egungo eguneraiño. He Mt 11, 23 (HeH osorik iraunen ).
sense-8
8. igan.
Pasar, aprobar (un examen), superar. v. iragan
Bachelier eta licencié, agrégé eta grado guziak iganik, horra non den, [...] bertzen eskolatzaile. HU Aurp 190.
sense-9
9. igan.
Suceder, tener lugar. v. iragan (I, 6).
Háu igán ziá Máuleko koléjiún, díla hamabóst úrthe. Lrq Larraja, RIEV 1935, 137 (la acentuación oxítona de igán habla de una contracción: igán < iga(r)an ).
azpisarrera-1
EZIN IGANEZKO.
"Inaccessible. Ezin-iganezko mendia, montagne inaccessible. Ezin iganezko zaldia " Dv.
azpisarrera-2
IGOAN.
Al subir, en la subida.
Kilometroak amar bai noski / igoan eta jetxian. AZink 156.
azpisarrera-3
IGO ERAGIN.
Hacer subir. v. igoarazi.
Sei errialera elduten eztaben kontubari, igon eragingo deutsala eskudo biraño? Mg PAb 75. Ze gauza dira beruak lurretik igon eragiten deutsen orreek? Ur Dial 111 (It igoarazi, Dv, Ip eraiki ).
azpisarrera-4
IGO-JAITSI.
Subida y bajada.
Prezioa beti berdintsu. Etzuten ibiltzen gaurko boltsak aiñako igo-jetxirik. BBarand 106. Makiña bat igo-jetxi egin nituan arribide edo kamio oietan. AZink 169.
azpisarrerakoSense-4.1
Zure oiñen laguntzaz egin bearko zendun mendi-bide aldapatsu aietako jetxi-igoak. AZink 14.
azpiadiera-1.1
Bearrezko gauzen jetxi-igoa ere arek egiten zuan. AZink 132.
azpisarrera-5
IGO-NAHI, IGAN-NAHI.
azpisarrerakoSense-5.1
a) Ambicioso, (el) que desea subir.
Igan nahiari zaio ethorriren aitziña, / Kolerarekin egiten dioela hitz miña. EZ Man I 75.
azpiadiera-1.1
Gora igan-nahiek, ohore gosek, atseginzalek eta bertzek. Dh 200.
azpisarrerakoSense-5.2
b) Ambición, deseo de subir.
Andustez ta igan-naiez ongi betea. Mb IArg I 286.
azpiadiera-2.1
Ietxi zaitezte Iainkoagana, igotzeko, Arengana igo-naiez erori baitziñaten. Or Aitork 91.
igo
0 / 0 igo >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper