OEH - Bilaketa

449 emaitza guzti bilaketarentzat

Sarrera buruan (23)


Sarrera osoan (426)

Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
guzti.
tradizioa
Tr. Documentado en todas las épocas y dialectos; aparece ya en ZalbaSM (v. infra (II, 1)). Desde el siglo XIX, sobre todo en los dialectos occidentales, se aprecia que la frecuencia de guzti disminuye un tanto, debido a la competencia de dena (q.v.). En cuanto a las variantes, guzi es la forma más frecuente en los dialectos orientales: Dechepare y Leiçarraga emplean guzi, que es en bajo-navarro y suletino (güzi) prácticamente la única forma documentada (tbn. en Oihenart y Tartas; hay un ej. aislado de güzti en Eguiateguy (206)). Durante el s. XVII y principios del XVIII, sin embargo, se encuentra abundantemente guzti, junto a guzi, en autores labortanos (ya antes gusti en CartEsp 451), aunque se manifiesta una progresiva sustitución a favor de guzi. Guzti es en general más frecuente en la primera mitad del siglo XVII: encontramos sólo la variante guzti en Materre (pero guziz alternando con guztiz), Voltoire, Etcheberri de Ziburu y Axular; en otros autores --en general posteriores-- alternan las dos variantes: Harizmendi, Gasteluçar (sobre todo guzi) y Etcheberri de Sara (preferentemente guzti); emplean guzti sólo de manera esporádica, frente al casi general guzi, Haramburu, Pouvreau y Chourio. En M. Dassança y Argaignarats no se encuentra sino guzi. Desde mediados del s. XVIII en la tradición septentrional se documenta sólo guzi.
En alto-navarro, desde los primeros textos hasta hoy, la frecuencia de guzti parece haber disminuido sensiblemente: hay en el s. XVI guzti en OracAr (110), y en el XVII tbn. guzti en Ezcurra (16), Aldaz (73) y Elizalde (120), en Roncesvalles 1619 (OrrAmaB 4), BLeiz46, Aleson (3); tbn. en Isasti (RIs 70). Pero documentamos guzi en ZalbaSM, Amendux (8, 13) y Beriain. A partir del siglo XVIII guzi es prácticamente general en los textos alto-navarros (hay una amplia documentación en ETZ). Sólo recogemos guzti en un texto del valle de Araiz (IntzSerm 178). Hay además guztiz (junto a guzi) en un texto de Arruiz s. XVIII (guztis p. 172) y en CatUlz (41).
En guipuzcoano, se documenta guzti en los testimonios más antiguos de este dialecto: en CantBret (1, etc.) y en AzkGut (33). Alternan, sin embargo, las variantes guzi y guzti a partir del s. XVII: hay guzti en AveMG (162), pero guzi en CartAzp (124). Buena parte de los autores guipuzcoanos de los ss. XVIII y XIX emplean las dos formas; se aprecia, no obstante, un predominio de guzi especialmente sensible desde mediados del s. XVIII a finales del XIX: emplean casi exclusivamente (o exclusivamente) guzi Ubillos, Guerrico y Lardizabal; emplean preferentemente guzi, Cardaberaz y Aguirre de Asteasu; alternan ambos (o predomina guzti) en Ochoa de Arin, Larramendi, Echagaray, Iztueta e Iturriaga. Guerrico y Mendiburu emplean a menudo guztiz, pero casi exclusivamente guzi en los demás casos. En el s. XX crece ligeramente la frecuencia de guzti, si bien sigue siendo bastante menos usada que guzi.
En vizcaíno el uso de guzti es casi general en todas las épocas; hay duzti en RS (96, 259, 254; tbn. a menudo guzti) y dusti en RS (387) y Micoleta (dustia 12v). En Lazarraga hallamos un sólo ej. de guzi (B8 1171v), frente a numerosos de guzti. En roncalés guzu aparece documentado ya desde el s. XVI (guzuez BruR 106).
En DFrec hay 3558 ejs. (3 septentrionales) de guzti y 602 (224 sept.) de guzi.
sense-1
I. (Con sust.).
azpiadiera-1.1
1. (V, G, AN-ulz, L; Lcc, Volt 120, SP, Lar, Aq 459, Añ, H), guzi (G, AN, L, BN, Ae, Sal, R, güzi S; Deen II 190, SP, Urt I 9, Ht VocGr , Lar, Añ (AN), Gèze (güzia), Dv, H), gusti , duzti (V-ple), dusti (Mic 9v), guzu (R-uzt). Ref.: A (duzti, guzi, guzti, guzu); Bon-Ond 154; Lrq /güsi/; EI 291; AtSac 45; Etxba Eib; EAEL 154.
(Sing.). Todo, completo. Sg. Azkue (s.v. guzi): "Se abusa de esta palabra usándola en vez de edozein. Aragia ernatzen duen arima bizi guzieki (Dv Gen 9, 15)". v. oso.
Tr. De uso general en todas las épocas y dialectos. Tras sust. temporales, y junto a verbos como egon, ibili, etc., algunos autores septentrionales desde finales del s. XVIII, y algún meridional moderno como Etxaide, lo emplean en caso absoluto (probablemente por influencia de construcciones del tipo egun guztia iragan, eman, pasatu, etc.); así p. ej.: Egon zen gau guzia othoitzean. Lg I 271. Utz zaitzu trenpan [...] gau guzia arramu hostoekin. ECocin 11. Gau guzia ez zen othoitzetik baratu. Laph 236. Han zagozin urthe guzia. Jnn SBi 19. Egun guziez eskolatik lekora, egun guzia kasik ortzegunetan, han nintzan. JE Bur 58. Hantxet egonen ziren gau guzia. Barb Sup 111. Gau guztia zure billa ibilli gaituzu. Etxde JJ 262. Kabalekin egun guzia Sosaren uzteko denbora guzia hor egon zen. JEtchep 102 (v. tbn. TB, Dv y SalabBN Mt 20, 6, Elsb Fram 142, Iratz 174, Larz Iru 78, Ardoy SFran 157).
La construcción habitual, sin embargo, es con inesivo, ya desde Leiçarraga: Zergatik hemen zaudete egun guzian alfer? Lç Mt 20, 6 (He, Ur, Echn, Samper, Leon, Or guzian, Ur (V) guztijan, Hual guziuan; TB, Dv, SalabBN guztia; Ol, Ker, IBk, IBe osoan, Ip orotan); v. tbn. con ines. EZ Eliç 233, Harb 322, Ax 174 (V 117), He Gudu 136, Cb Eg III 222, Mb IArg I 170, Lg I 200, Ub 42, Añ LoraS 140, Gco I 464, AA III 329, Astar II 198, Izt D 172, Echag 255, Lard 117, Ur Dial 36, Dv Dial 36, Ip Dial 36, Laph 199, Zab Gabon 78, Bv AsL 108, Arr May 70, Jnn SBi 164, Arb Igand 101, Azc PB 166, A BeinB 78, Ag AL 61, Echta Jos 318, Goñi 108, Urruz Zer 52, Altuna 100, Alz Ram 33, Ir YKBiz 353, ABar Goi 52, Iratz 19, JAIraz Bizia 48, Or QA 102, SM Zirik 58, Anab Poli 82, Bilbao IpuiB 64, BEnb NereA 209, Basarri 69, MAtx Gazt 70, Salav 88, Ibiñ Virgil 117, NEtx LBB 172, Alzola Atalak 40 y MEIG IX 105.
Erreko dot Aramaio guztia. Artazub 6. Neure borondate gustirean boto egiten dot eta promitietan dot. OrdFr 143. Bekhatoren kontra date orduian mundu guzia. E 55. Kasi eukan gatx guztia kendu jakan. Lazarraga 1142v. Non hi euror gure bizi guzian [...] lauda baihezakegu. ABC B, 6r. O ene arimaren bozkario guzia! He Gudu 130. Ekusi genuen buru, esku, oñetatik eta gorputz guzitik usteltasuna zeriola. Mb IArg I 222. Bethiko, eternitate guziko. Brtc 93. Urte guztian egotia piesta eta danzetara juan baga. Mg CO 136. Jende bear guztia alferra. AA III 630. Gau guzia egun-sentiraño ilkintza negargarri onetan eraman zuten. Lard 130. Eliza katoliko guzia. HU Zez 135. Odol zauritan nabari / zure gorputz guzi ori. SMitx Aranz 133 (cf. infra III). Euskalerri guztikoak. MEIG II 130.
azpiadiera-1.1.1
(Precedido a menudo de frase relativa). Todo, cada, cualquier. Cf. infra (II, 1).
Zein baita Iainko egiazko gauza guziaren gainetik laudatzekoa. Adv *** 2r. Egiozu ahal dagizun besta guztia. Ax 431 (V 280). Goiz guziak du bere arratsaldia. " Chaque matinée" . O Pr 611. Ateratzen zituen beren etsaien atzapar ta nekepe gogor guzitik. Mb IArg I 120. Egin berari atsegin emango dion gauza guzia. Mg CC 227. Elduten dirian leku guztian berdetasuna. fB Olg 53. Auxe bakarrik dezu neguan osto guzia erortzen zaion piñurik. Munita 72. Ttiki guztia polita; ta polita, utsaren urrengoa! EZBB II 115. Ematen degun pauso guztia / etsaiaren beldurrean. MMant 108. Fruitu onik egiten ez duen arbola guzia ebakia izango da. MEIG VIII 65.
v. tbn. Astar II 130. Itz Azald 177. Guzi: Harb 77. ES 391. Cb Eg II 205. Añ CatAN 81. Gco I 403. AA II 41. Hb Esk 238. EusJok 145. Basarri 123. Guzu: Mdg 136.
azpiadiera-1.2
2. (Pl.). Todos. Tr. General en todas las épocas y dialectos.
Begirezan peril guzietarik. E 15. Gaitz guzién erroa abariziá duk. 1 Tim 6, 10. Munduko pena guztiak. Lazarraga A2, 1164r. Aldi guztietan ezta eder egia. RS 123. Iainkoaren onhestea gauza guztien gaiñetik. Mat 122. Akhabatuko zirela geroko gero guztiak. Ax 166 (V 112). Nor beretako, Jainkoa gustiendako. (AN) "Cada uno para su conveniencia, y sólo Dios es para todos" . Aq (pág.) 63. Atsegin guzien leku artatik gure lenengo gurasoak nola irten ziran. Lard 5. Frantses guziak españoltzen ari gare. HU Zez 76. Bazter guztietan zabaldu zan albiste ona. Ag G 33. Itxura guzien arabera, norbaiten hiltzera zagon. Lf Murtuts 8. Kopla bat eskatu zitzaien bertsolari guztiei. Lek SClar 151. Hoberen guziak urrun ari zauzkigu. Larz Iru 44. Haur guziak ongi hartzen zituen Erraldoiak. MEIG IX 105. (82 guzti (más frec.))
azpiadiera-1.3
3. (Sin artículo). Sg. Lafitte (Gram 109): "À l'indéterminé, guzi a voulu dire chez les anciens "n'importe lequel"; aujourd'hui une formule comme Girixtino guzik badaki "tout chrétien sait" ne présente aucun sens". Cf. infra (III); GUZTITA-; cf. tbn. ejs. de guziz s.v. GUZTIEZ. Tr. Documentado desde Leiçarraga. Es frecuente sobre todo en caso instrumental.
Iratzarrri zaudetela perseberanza guzirekin. Eph 6, 18. Gloria guztiz beterik. OrreAmaB 4. Geldituko dira alde guztiz dolutuak. Ax 607 (V 390; v. tbn. alde guztiz en Mat XXV, SP Imit IV 14, 2, ES 192; alde guziz en Harb 217, SP Phil 223, Monho 130, Dh 89, Arb Igand 147, Vill Jaink 134). Ordea, zu izan nere alde guzi, zu nere aurre ta atze, zu nere goi eta be, zu nere eskui ta ezker. Lar SAgust 14s. Geren bihotz guziz maite degula. Ub 73 (v. tbn. bihotz guziz en Arb Igand 35, Or Mi 121, biotz guztiz en Gand Elorri 88). Laudagarri dira partzuergoak molde guziz. Dv Lab 187. Gure on guzi Jesukristo Jaunagan anai ditudan Loiola etxeko jaun Martin Garcia ta Beltrani. 'A los en Cristo N.S. y todo nuestro bien hermanos' . Aran SIgn 105. Beren andre ta arrebak igual / pariente guzi negarrez. Arrantz 154. Izate guzi Beregan duna / nigatik ezer ezera. "El que tiene todo ser en Sí" . Or BM 82. Zuzen guziren iturria. Or Aitork 78. Poz zabalgarriz edatuko da / zuritasun guzti. Gand Elorri 51. Oiu egin zuan bere indar guziz. NEtx LBB 98.
v. tbn. Guz(t)iz: EZ Man I 99. Inza Azalp 58. Guziz: Etxde JJ 15. Guzuz: Hual Mt 5, 11.
azpiadiera-1.4
4. (Con bat como determinante).
Horretan izan behar baita nere eternitate guzi bateko egoitza. Dv LEd 260.
sense-2
II. (Pron.).
azpiadiera-2.1
1. (Sing.). Todo. " Guztian adin ona [...], en todas las cosas es bueno un medio" Madar 107v. " Guztia edo ezer ez, tout ou rien" H. Tr. De uso general en todas las épocas y dialectos.
Zer zuk galde baitagizu, den konplitu guzia. E 77. Guzia eta guzietan Krist. "Tout en tous" . Col 3, 11. Zuretako nik daukadan guztia. Lazarraga B9, 1173v. Iragaitea eta hiltzea guztia da bat. Ax 63 (V 41). Jainkoa gatik, zeiña baita harentzat guzia. Ch III 5, 4. Bere maisuai guztian obeditzen zien. Cb Just 91. Zeren naizan guzia ta dedan guzia, argandik artua dedan. Ub 160. Ez dakizu gizona guztira egiten dala? Mg PAb 130. Artha da guzia. Dv Lab 256. Zeñegan egin zituzan gauza andiyak Guztiya-al-dauenak. Ur BulaAl 34 (cf. infra IV). Jaungoikoak dan guztia ikusten du. KIkG 11. Gustirako Yaunagana yo biar dogu. Kk Ab II 144. Ni erremediotan / laister asi nintzan, / naiz guztia gelditu / utsaren peskisan. Insausti 138. Gainerako guztia. MEIG III 84.
azpiadiera-2.1.1
(Como predicativo de un sintagma nominal). Todo, completamente. " Den guzia bozkarioari eman da, il s'est donné tout entier à la joie" Dv. v. GUZTIZ.
Salbatierra / egun ei dago tristerik, / oi ta dabela / egiten asko negarrik, / zerren jarri da / guztia destruidurik. Lazarraga A28, 1202r. Guztiau zurea nax. Ib. A5, 1165v. Emaiten natzaika guzia totalki zure borondate sainduari. Harb 409. Mendiz inguratua baita guztia. ES 110. Ni zurea naiz guzia. Ch III 5, 5. Izutu zen zen guzia. Mb IArg I 280 (108 guztia). Gure bihotza erreberrituren bai da guzia. Lg I 200. Guzia bekhatorea naizelarik. Brtc 29 (v. tbn. MarIl 56, Arb Igand 202). Guzia ahalgetua, bazterrerat egin nuen. MarIl 72. [Iguzkiak] urtzen eta suntsitzen / ahal nau guzia! Etcham 114. Guzia biotz naiz. Or Poem 526.
v. tbn. Oe 143. Añ EL1 218. Mg CO 193. Astar II 237. It Fab 62. Ur MarIl 109. Guzia: SP Phil 485. Arg DevB 163. Gç 70. Mg CC 138. Mg in VMg 93. Dh 113. Gy 110. Lard 180. Dv LEd 103. Bv AsL 169. Goñi 65. Tx B II 52. Txill Let 67.
azpiadiera-2.1.1.1
Nere salbadore guzia amoriozkoa. Cb Eg II 43.
azpiadiera-2.1.2
(Con sentido de pl.; a menudo precedido de rel.). Cf. supra (I, 1).
Madarikatua da zurean urkhatua den guzia. Gal 3, 13. Beha dagoen guztia handiro transitua. EZ Man I 84. Ediren nazan guztiak hillen nau. Ax 434 (V 282). Gerra nai duben guziya / berari kendu biziya! Xe 410. Gustaturikan geldituba da / ikusi duben guziya. EusJok II 88.
v. tbn. Ud 109. EusJok 92.
azpiadiera-2.1.3
(En exprs. como ene... guztia ). Cf. Gç 218: Jesus, ene on guzia.
Alegra zaitez ongi. Zure guzia Matxin de Zalba [despedida en una carta] . ZalbaSM 76. Ene amorioa! Ene esposa ta ene guzia! Harb 368 (v. tbn. ene guzia en SP Imit III 34, 3, Ch III 34, 1, Brtc 235). Zu zera nere partea, ta nere guztia. Cb Eg II 45 (Dv LEd 90 nere guzia). Bere Jainkoa, bere salbatzaillea, bere guzia. Lg I 263.
azpiadiera-2.2
2. (Pl.). Todos. Tr. De uso general en todas las épocas y dialectos.
Andre leial honegana goazen, othoi, guziak. E 97. Eztute guziék ardiesten hitz haur. Mt 19, 11. Topadu zirean iturri fresko baten aldean, nun guztiak alkar ezauturik berba egin eutsaen. Lazarraga A, 1152r. Hitz batez zutaz bertze guziak. Ch III 21, 1. Langille hek etziren guziak orobat nekhatu. Lg II 196 (cf. infra III (4)). Guzietan lehena da Santxo hazkarra. Hb Esk 67. Guziak batera Mariari alabanzak ematera. Arr May 184. Guzia guziena. Or Aitork 149. Txoratuak giñuzen / an giñan guziak. Uzt Sas 316. Huna beraz guziak zutik emanak. Etchebarne 105. Guzietatik naikoa iñon ez. (AN-ulz). Inza NaEsZarr 1051. Ia guztietan letra berbera da. MEIG I 248. (v. tbn. III 52 guzi (poco frec.))
azpiadiera-2.2.1
Oillorik geienak, guztiak ez esatearren. Erkiag BatB 100.
azpiadiera-2.2.2
"Común denominador, guzientzako izena " EEs 1931, 110 (en una lista de términos aritméticos).
azpiadiera-2.3
3. (Sin art.). Cf. supra (I, 3) e infra (III).
Iainko erraiten eta adoratzen den guziren kontra. "Contre tout ce qui est renommé Dieu" . 2 Thess 2, 4. Etzazula esan guztiri, dakizun guzia. EgutTo (ap. DRA). Ba zun berekin indarra ta dirua ta naiko guzi. Or SCruz 87. Biur nadin ni Iainko / utsetik guzi izateko. Or BM 80. Mingaña lotzen, ta mintzoak nai luken guzi / esatea eragozten. Gazt MusIx 139.
sense-3
III. (Como aposición).
azpiadiera-3.1
1. (Tras demostrativo). " Hau guzia egin izan zen (He)" H. Tr. Las construcciones con guztia(k) como aposición de un demostrativo ((liburu) hauek guztiak ) son de uso general en la tradición septentrional y de uso frecuente en el Sur --sobre todo en guipuzcoano-- en todas las épocas. En vizcaíno los artículos de primer y segundo grado -au, -ori (-ori, -orrek, -ok ...) se emplean cuando guzti se coloca detrás del demostrativo de primer y segundo grado: Nasaitasun au guztiau (fB Olg 53). Este uso se documenta también en Axular (424 (V 274)): Haur guztior egiten du ; cf. infra GUZTIOK. Sin embargo, los límites entre el artículo y el demostrativo son en algunos contextos confusos (cf. s.v. -a la relación del art. con el dem.): Urte bakotxean artu egun bat, ta guztiau emon arimeko lan ardurazkoan (Añ EL 1 76); Guzti onen [sing.] ganera (Ib. 36; EL 2 41: Onen guzti onen ganera ). El uso del demostrativo --no artículo-- tras guzti se documenta con seguridad desde principios del s. XIX en autores vizcaínos (Denpora guzi artako konfesio jeneral (Mg CC 120; CO 171: denpora guzti atako ); Gauza guzti oneetan (Añ EL 1 79); Mesede gusti oneek (Astar II 234) y Denpora guzti atakoa (CatBus 51)), aunque aparece ya en Ubillos (199) un ej. en el que podría interpretarse un demostrativo: zer esan nai du guzi onek? A partir de la segunda mitad del s. XIX se extiende este uso a un grupo relativamente numeroso de autores meridionales, muchos de los cuales se valen también del demostrativo como aposición (v. infra ).
Grazia hauk guziak egiten zaizkigu Baptismoaz. Ins A, 8v. Aek gustiak baino bere / obeago ene amore onetsia. Lazarraga B33, 1205v. Liburu hau guztia duk bi partetan berezten. EZ Man I 5. Egun hartan guzian. Lg I 295. Jaunak esaten digun onek guziak gutxienean eskatzen duela ontzeko asmoa. AA III 509. Ilhabete huni guziari behatzea. MarIl 19. Denpora guzti onetan. Ur MarIl 112. Ilkintza izugarri onek guziak arri-egiñik utzi zituen. Lard 172. Aspaldi guzi honetan. A Ardi 2. A lan gustiya galtziak min emon eutsola. Kk Ab II 176 (v. tbn. 11 gusti onek). Orietarik guztietatik ezagupide asko bildu daiteke. FIr 191. Guzti ori da, ta oraindik zerbait geiago. Lek SClar 130. Zer egin da artaz guziaz? Txill Let 79. India hau guzia. Ardoy SFran 337. Guzti au gitxi balitz legez. Gerrika 122. Eta delako guzti hori, hitz eta gogoeta, ez da aski. MEIG VII 28. Ez diot hau guztiau norberaren bada-ezpadako humiltasuna ager-nahian. MIH 191 (166 hau guztia).
v. tbn. (Construcciones como guzti horiek): Sor Bar 54. Itz Azald 135 (103 onek guzti onek). Altuna 9. Inza Azalp 21 (44 ori guztia). Enb 98 (102 ori gustijoi). Eguzk GizAuz 59. Munita 30 (39 au guztia). Etxde JJ 61 (62 au guztia). Arti Ipuin 77. Erkiag Arran 172. Bilbao IpuiB 157. Vill Jaink 9. Osk Kurl 66. Berron Kijote 93 (81 aiek guztiak). Guzi: Arr GB 68 (51 aiek guziak). Ir YKBiz 280n. Or Aitork 361 (Eus 340 aien guzien). Zait Plat 107. Gazt MusIx 159. Ibiñ Virgil 78 (118 ori guzia). Lab SuEm 204 (191 hori guzia). Berron Kijote 194 (137 ori guzia). AZink 126.
azpiadiera-3.1.1
(Con el sust. entre el dem. y guzti ).
Eztauka jakituria makala, areik gauza guztiak buruan gordeteko. Ag Kr 48.
azpiadiera-3.1.2
(Con el dem. en caso absoluto-ergativo, seguido de guzti en un caso diferente; ambos, dem. y guzti, van en plural).
Hauk guztiez Herodesek / eztu batre antsia. EZ Noel 72. Gaitz horiek guzien kontra segurantzarik handienak hartzen. Ch III 45, 3 (v. tbn. hauk (hek, ...) guzien en He Gudu 145, Lg II 227, Brtc 197, Gy 12, Hb Egia 147). Hiri hura zen inguru hek guzietako bigarrena. Lg II 87. Zenbat humiltasun hauk guzietan. Ib. 128 (v. tbn. hoik guzietan en Hb Egia 21). Obe nuke emengo lan ok guziekin etxe au uzten banu. Izeta DirG 106.
v. tbn. Inza Azalp 150 (oiek guzietatik).
azpiadiera-3.1.3
(En sing.).
Nik ordea, ori guziari begirapen eta itzal aundia zor zaiola erakutsiko dizut. MAtx Gazt 16.
azpiadiera-3.2
2. (Precedido de pron. personal).
Zu guzia ene eta ni guzia zure. SP Imit III 5, 5. Ni guziáu. LE Ong 105r. Zu guztiori egin zara nirea. EL1 164. Gu guziak alabainan errebelatuak ginen. Jnn SBi 4.
v. tbn. Hm 212.
azpiadiera-3.3
3. (Precedido de pron. rel. zein ).
Giristiñoa, ago erne heldu diren hitzetan, / zeñak guztiak baitire, hire ontasunetan. EZ Man I 49. Ez zazula yan huntarik, ez zazula dasta, ez hunki, zeinak guziak higakor baitire. TB Col 2, 21. Bizitzeko añe diru; zeña guzia gordetzeko zeukan Españatar gazte batek. Aran SIgn 65.
azpiadiera-3.4
4. (Precedido de sintagma nominal det.). " Erropak guztiak, todas las ropas" Holmer ApuntV.
Erakustera, / et'egitera / mana nezana guzia. O Po 29. Mariaren erraiak guziak maithagune bilhakatu ziren. Dh 267. Basuak guztiak, soluak guztiak, etxiak guztiak, palazijuak guztiak, errijak guztiak ta erreinubak guztiak beriak ditu Jaungoikuak. fB Ic I 48. Zeukan Bitoria / tropaz inguraturik / zana guztia. It Fab 207 (cf. DENA GUZTIA, s.v. 1 dena). Alan kerizpetuten da lurra guztia. AB AmaE 344. Damutu iakozan esanak guztiak. Ag AL 19. Gudu artan zabiltzanak guziak bat zirela. FIr 137.
v. tbn. Añ EL1 74. FrantzesB I 91. Zav Fab RIEV 1907, 542. Echag 88. Azc PB 228. Echta Jos 100. MendaroTx 180. Erkiag Arran 79. Uzt Noiz 100.
sense-4
IV. (Como primer miembro de comp.).
azpiadiera-4.1
"Omnipotente, guztia-daikeana (V), guztia-dezakeana (AN)" . Cf. guztiahaldun, guztiahaltsu, guztiahaltasun. Cf. tbn. ahalguztidun.
Zer kaskotik / igaran zaio, zer guzi egiliari? Arch Fab 217. Berak ostikatzen du Yangoiko guzizdezakenain kolerain furrindako ardoain dolarea. Echn Apoc 19, 15 (Dv guziz ahaldunaren; Lç bothere guzitakoaren, He bothere guzia duenaren, Ip ahalorotakuaren, Ur (G) guzialaren, Ur (V) guztijalaren). Zer esan gura dau "Guztialdaikeanak"? Itz Azald 23 (v. tbn. Echag 38 guzialdubena, Bv AsL 218 guzi-alduana). Jaun bat amaibagarik ona, guztiadaiyana, jakituna. Ib. 22. Jaungoiko egiazko bakar bat, Guztiadaikean bakar bat. Ib. 24. Guztiadaikeanaren mirariak. Ib. 22. Zu guzialdun guziegille, guzi-iabe, zeru-lur ederren Egille orrek. "Omnipotentem et omnicreantem et omnitenentem" . Or Aitork 316. Garaiena, onena, dezakenena, guzti-dezakenena. Ib. 12.
azpiadiera-4.1.1
(Con adj.). v. GUZTIZ.
Baño ik, Mari, burutik aldakaetara ez dun utsik, guzi eder orrek. Or Mi 20.
azpisarrera-1
AHAL GUZIA (Como expr. adv.: 'en todo lo posible').
Inbenáza bere mutil onbát alguzia. 'Hazme en todo lo posible un buen servidor tuyo' . LE Prog 98. Emendátu len gaizki egina, suplitu alguzia. Ib. 114.
azpisarrera-2
HALA ETA GUZTIZ ERE, HALA ETA GUZTIZ, HALA ETA GUZTI ERE, HALA ETA GUZTI, HALA GUZTIZ ERE. v. hala.
azpisarrera-3
HALAZ GUZTIZ, HALAZ GUZTIZ ERE , HALAZ GUZTIAZ ERE. v. halaz.
azpisarrera-4
DENA GUZTIA, DEUS GUZTI, DEUS GUZI. v. dena, deus.
azpisarrera-5
DEN GUZTIA. "Dan guzia, todo" VP 19v. "(Todo lo que) existe, dan guzia, den guztia" Lar. "Den guztia, le tout (EZ Man)" H. v. dena.
Zeren zu nola baitzaude deliberatua, eta bai batzutan pasionatua eta itsutua ere, eztuzu den guztia ikhusten. Ax 318 (V 211). Sori izaitekotz iokatzea [...], den guzia egin behar da dostailluz. SP Phil 375. Gauza guzien Jaun Soberano ezin geiagoa, dan guzia egin duana. Ub 125. Egon aphurtto bat Jainkoa adoratzen, haren maithatzen, den guzia hari ematen. Dh 56. Zerren dakigun adiskideak izanik guztia ontzat eroango dabela, dan guztia gorde ta estalduko dabela. GGero 18. Ene izpirituan / bazen zenbait bertsu, / oraino den guzia / etzeraut hustu. Bordel 104. Alere aitari dan guztia esan bear dion. Lh Yol 26. Jaungoikoak dan guztia ikusten al du? KIkG 11. Bera eta oro batetan izaki, den guzia badaki. Mde Pr 349.
v. tbn. Den guzia: Arg DevB 188. Jnn SBi 113. Dan guztia: Or Eus 212. Dan guzia: Cb Eg II 49.
azpisarrera-6
ETA GUZTI.
azpisarrerakoSense-6.1
A) (No det.).
azpiadiera-1.1
a) (Precedido de sintagma nominal no det.). Incluido, junto con; con (...) y todo. Tr. Se documenta en los dialectos occidentales y en Xalbador.
Nundi dator kristinau asko egotia bildur baga euren pekatuben artian, edo bizitza donga ta guzti. Mg CO 102. Pitxar erdi ardao, amar lauko bits ta guzti, eukan ura sartu baga. Mg PAb 74. Erraz da sustrai eta gusti ateraten. Astar II 92. Larrua kendu baino len bere aragi ta guzti zaldi gañean zerabiltela. Izt C 193. Moroak zeuden enperadore / eta guzi etorriyak. Afrika 143. Arbolak beren adar eta guzi puskatzen zituela. Bil 163. Bei zar bat giyariya / bandera ta guzi. Xe 204. Anai Esteban sartu zan, jantzi ta guzi, ibai izoztuan. Bv AsL 206. Alan zapatu-gau baten doa / senargei ona gerturik / ardao ta guzti lagunanera. Azc PB 117. Zaldi zar guztiyak jan aziko dizkizute, perra ta guzti. Alz STFer 118. --Gure ilobaren lenizki andi ta gorri-gorriak ezartzea nai nuke: Don Leon Olazarreta. --Don ta guzti? A Ardi 76. Ganadu asko zeraman urak / bere ganbela ta guzi. Tx B I 84. Bere ezpain gorri, betazal urdin, azkazal me pollit ta guzi, nerekin artayorran ariko da. TP Kattalin 191. Andikijen antzera, otsein eta guzti bixi ixateko. Otx 113. Kapsatar gogolantzea, bere arritxikizko langintza eta guzti, asko zabaldu zan. JMB ELG 59. Errepublikea bai, baña agintaritza nagusi ta guzti. Eguzk GizAuz 43. Españian, mendi ta guzi zenbat lur dago? Munita 151. Itsasoak iruntsi eban bere lemazain ta guzti. Erkiag Arran 164. Arraultzak nola jate'ituk ik, moskol ta guzti? Anab Poli 39. Azur da guzti iruntzi eban. Bilbao IpuiB 113. Etortzen ziran gazte-taldeak beren musika eta guzti. Salav 49. Zillarrezko makillak beren kandela ta guzi. Lab SuEm 207. Maiaren anka ondoan zegoen iltze zarra, bere erdoi ta guzti. NEtx LBB 106. Idia bere adar ta guzi irentsiko liken-ta! Ataño TxanKan 159. Lenengo, etxekue kontau neban, traste eta guzti. Gerrika 61. Horra beraz, ene pertsuak, jaun ertor zenak ezarri aintzin solas eta guzi. Xa Odol 90. Pelotariak, berriz, Miamin erositako atorra loratu eta guzti, [...] agertzen dira herrian. MIH 310.
v. tbn. VMg 5. PE 114. AB AmaE 265. AzpPr 67. Ag G 228. Ill Testim 15. Muj PAm 76. Or Mi VI. FIr 151. Enb 132. Kk Ab II 14. Ldi IL 105. Zait Sof 148. Etxde AlosT 42. SM Zirik 8. Akes Ipiñ 14. And AUzta 38. MAtx GAzt 15. Vill Jaink 54. Ibiñ Virgil 86. Alzola Atalak 45. Uzt Sas 25. Berron Kijote 45. Etxabu Kontu 84.
azpiadiera-1.1.1
(Precedido de un sintagma nominal de más de un miembro).
Gizon ura dia [= 'doa'] deitu dionagana zaldi, soñeko ta guzi. Mg CC 202. Emakumiak baratza berekin eramaten dute buru-tontorrian beren tipula, piper, baratzuri, udare arbol kabiyekin, ama, ume ta guzti. Sor Bar 109. Jesukristoren gorputza, bere odol, arima, jaungoikotasun ta guzti, dago osti deunean. KIkV 70. Ta ire jazkera orrekin berarekin jokatu bear dek, gurutze ta urregalartsu ta guzi. Alz Ram 74. Zaldi-arin areik baxen dotore jantzi biar ebala, urre ta bitxidun aulki, ugal, balazta, anka-oial eta guzti. " Sella, briglia e valdrappa" . Otx 120. D. Urrakaren illetak, Obispo ta Abade ta monagillo ta negarti eta guzti. Lek SClar 138. Patriarka bat bezelaxe zijoan Santxo Panza bere asto-gaiñean, bide-zorro, zato ta guzi. " Con sus alforjas y bota" . Berron Kijote 88. Etxola bikain batean, bere sukalde, butano eta guzi [...], gazte batzuekin egon nintzan. AZink 161.
v. tbn. Añ LoraS 9. Ag G 189. KIkG 70. Lab EEguna 111. Kk Ab II 57. SMitx Aranz 83.
azpiadiera-1.1.2
(Precedido de sintagma nominal det.).
Erriak oso ondu artu du, agintariak ta guzi. Lab EEguna 86. Azoka polit bat ganbeluak eta guzti. Anab Aprika 99.
azpiadiera-1.1.3
Incluso, hasta.
Beretzat adizkiderik onena nintzan. Eta esku-burdi bat eta gusti eskiñi neutson. Altuna 68. --Guzitatik jaten dezula? --Baba beltza ta guzi. Lab EEguna 66.
azpiadiera-1.1.4
(Precedido de sintagma no nominal).
Bertsuak jartzen naiz asi / kopiatuaz ta guzi. Yanzi 76. Kantuka ta guzti eldu zan goiz aretan Ana Mari Kontze errira. Bilbao IpuiB 36.
azpiadiera-1.1.5
(Con -ko, adnom.).
--Baietz, famili guziaren bazkaria, nere egunerako. --Ollo ta guzikoa? --Bai ta txanpan ere. Urruz Zer 26s. Oe bi egozan, oazeru ta gustikuak. Otx 124.
v. tbn. A Ardi 127. Erkiag BatB 73.
azpiadiera-1.2
b) (Valor adversativo; precedido de sintagma nominal en caso absoluto det. e indet.). v. ETA GUZTI ERE.
Baño ik, diru ta guzti, baserritar bat ezin irabazi dek. Ag G 313. Bere txotxolo arpegi ta guzi, au etxean dagon arte pakerik ez dagola. Ldi IL 18. Bero ta eltxo ta guzi, bost illabetetan bi gau doi doi galdu nitunan begiak ezin itxiz. Or QA 49. Oztopo ta guzti gizona egiten digu. Vill Jaink 50. Halaz ere, [catedraticoen] bizarrak eta guzti, uste dut nahiago genukela guk orduan kanpora urtetea. Osk Kurl 84. Ondamendi au ta guzti, bixak bizi ziran maitte eta bake onian. Etxba Ibilt 473. Eta ura, bere erren eta guzi, beti aurrera. Alkain 131. Anab Aprika 8. Berron Kijote 226.
azpiadiera-1.2.1
(Precedido de adj.).
Olaxe dio ain poliki. Bañan, polit eta guzti, ez nagokio orain detalle oni. Lek SClar 117. Etxian ebela neskame mardo eta itxura onekua, senarrak, gor ta guzti, begixa jota eukan. Etxba Ibilt 470.
azpisarrerakoSense-6.2
B) (Det.).
azpiadiera-2.1
a) (En caso sociativo). Incluido.
Lurdeko harpe sainduaren itxura ezarria, bere harroka eta guziekin. HU Aurp 184. Neure aiztua bere magijagaz ta gustijagaz. Otx 97.
azpiadiera-2.2
b) (En pl., con valor enfático). Y todo.
Bazkari ederra ginuela, [...] bagintuela tripakiak eta guziak! Elzb PAd 54. Latiñak eta guztiak ikasita zeuzkan ba. Ag G 320. Hatsak eta guziak joanik, bihotza kasik gelditzeko heinean. Barb Sup 14.
azpisarrera-7
ETA GUZTI ERE .
((En exprs. con sentido adversativo). v. HALA (ETA) GUZTI(Z) (ERE) (s.v. hala).).
azpisarrerakoSense-7.1
a) (Precedido de pron. dem.). Tr. Documentado en textos vizcaínos del siglo XX.
Eta a ta guzti bere errukitu ta gura neuen beste sagardao ta ogi emon ostien. A BGuzur 141. Au ta guzti bere maite neban. Or Tormes 83. Ori ta guzti be, domudunak, [...] dirutza andiak egin daroez. Euzk GizAuz 56. Au ta guzti be kostako iaku. BEnb NereA 158.
v. tbn. Altuna 59. Erkiag Arran 139.
azpisarrerakoSense-7.2
b) (Precedido de adj.).
Gurago neuke aren otsein izan, beartsu ta guzti bere, beste areena baiño. Or Tormes 83. Neure erderako erreztasun oso murriz da guzti be [...], ipiñita neukan [jerentea zana] nik asi eta onek jarraitzeko. Gerrika 202.
azpisarrerakoSense-7.3
c) (Precedido de sintagma nominal no det.).
Bere erbi-txakur ta guzti be, gure Pernando gizajuak ez eban erbi aztarranik be atara. SM Zirik 117. Bildur da guzti be, jente asko, aurrekuan baño geiago, bideratu zan. Gerrika 244.
azpisarrera-8
ETA GUZTIZ ERE (Precedido de sintagma nominal con -agatik, con sentido adversativo).
Bere edertasun mozkorgarriagatik eta guztiz ere, sinbolo bat baizik ez zela. Mde HaurB 18.
azpisarrera-9
EZ GUZTI. Aparte de, excepto. v. EZ BESTE.
Goitik beeraño zuriz jantziak, begiak ez guzti. Anab Aprika 16.
azpisarrera-10
GUZTIA-AHAL. "Omnipotencia, guztia ala" Añ.
azpisarrera-11
GUZTIA-AHALDUN. "Todopoderoso, guziaalduna (AN)" Añ. v. guztiahaldun.
Nere Jaungoiko guztia alduna. Echve OngiB 64.
azpisarrera-12
GUZIA-BARKA.
Gaurko egunean "guzia-barka" edo "transigente" oiek barkatzen diote okerragoari ere. Or SCruz 9s.
azpisarrera-13
GUZTIA BEHARREAN. "Guztia beharrean (Vc, G, L), con grande escasez, litm.: necesitando todo" A. "Incompletamente" A DBols.
Osasunez etorren arren, aren izen ona guztia bearrean egoan jaioterri laztanean. Erkiag Arran 186. Ostatua ordainduteko, narras ta guztia bearrean ibilten da. Erkiag BatB 152.
azpisarrera-14
GUZTIA-BEHARREKO.
azpisarrerakoSense-14.1
a) "Incompleto" A DBols. "Se usa para calificar las cosas que no pasan de regular. --Zelakua aurtengo urtia? Guztia beharrekua" Etxba Eib.
"Baixa"-ren osasuna beraz, guztia bearrekoa zan. Erkiag Arran 87. Artu barri dauan biziera narrats eta guztia bearrekoaz. Erkiag BatB 129. Naiz-eta, bakotxari egokionez, guztia-bearrekoen gauzak, osoro premiñagarriak izan. Ib. 13.
azpisarrerakoSense-14.2
b) Necesitado de todos sus recursos.
Guzia-bearreko ziteken Sukuntza; / deituetan an baitu Salditseko Beltxa. " A fondo tuvo que emplearse Sucunza" . Or Eus 364.
azpisarrera-15
GUZIAGATIK. "Guziagatik, verumtamen, néanmoins" Dv A.
Guziagatik, ez nik nahi bezala, bainan zuk bezala. "Verumtamen" . Dv Mt 26, 39 (He halarik ere).
azpisarrerakoSense-15.1
(guziagatik ere SP). Con todo, sin embargo. Cf. Ax 46 (V 29): Ordea erabiltze hek guztiakgatik ere, erabili ondoan bere lekhuan eta tokian gelditzen da.
Guziagatik ere anhitz aldez hura baliatu izan zait. "Toutesfois" . Dedic * 5r. Guzia gatik ere hori hainitzetan gertatzen da. SP Phil 190s. Guziagatik ere etzen Dabid aserretu. Mb IArg I 196.
v. tbn. Arb Igand 115.
azpisarrera-16
GUZIAK HAR.
En conjunto, considerando todo. v. ORO HAR.
Hamaseia, aski egun goxoa, guziak har. Zerb Gerlan 28.
azpisarrera-17
GUZTIAK BAINO ...-AGO, GUZTIOK BAINO ...-AGO (Con guzti usado como pron., sin modificadores, ref. a personas). Más (...) que nadie.
Ene aita niri hek eman drauzkidana, guziak baino handiago da. Io 10, 29 (He guziez gaiñekoa, EvS oro beno handiago, Ol danik aundiena, IBe denak baino handiagoa). Guziek baino hobekiago ezagutu zuten greziarrek, zein estimu handitan idukitzeko, eta begiratzeko duten zeinek bere erresumetako hitzkuntzak. ES 402. [Konfesioa] berak guziak baño bearrago zuela ezagutzen zuen. Cb Eg II 197. Guziz gora dena aphal dadin bada guziak baino gehiago. Lg II 128. Guziak baño grazia ugariagoak Maria Santisimak Zerutik errezibitu ditualako. Gco I 459. Moises guziak baño geiago ikusgarri aiekin arritu zan. Lard 90. Ogi huts ala zaharo, guziak baino zailago eta gogorrago Eskualdun kaskoetan tema. HU Aurp 206. Guziak baino sorginagoa izan zen Oxalde. Ox 200. Arriya lantzen asi ziran, eta guztiyak baño lenago ta obeto arriya landu eban euzkeldun gaztetxuak. Kk Ab II 174. Oiek Neri eman dizkidan Aita, guziak baño aundiago da. Ir YKBiz 344. Ark aleginak alegin egingo ote lituzke, guziek baino geiago berak ar dezan? Zait Plat 142.
v. tbn. Guziak b.: Mih 33. Brtc 216. AA III 374.
azpisarrerakoSense-17.1
(Ref. a cosas). Más (...) que cualquier cosa.
Guziak baiño gehiago estimatu behar duguna da zure loriaren maitatzea. Ch III 22, 5. Guziak baño nere salbazioak geiago balio du. Cb Eg II 111 (Dv LEd 201 guziak baino, nere salbamenduak gehiago du balio ). Guztiak baino geijago, gura dozu, Jaungoikuak parkatu daizuzan zeure pekatubak, emon dagizun arimako grazija, ta zeruko glorija? fB Ic I 88.
azpisarrera-18
GUZTIAK ETA BAKOITZA. Todos y cada uno.
Emonik guztijai ta bakotxari esker andi ta beraarizkuak. " A unos y otros" . (1850) BBatzarN 169.
azpisarrera-19
GUZTIAN (V, G ap. A; Añ), GUZIAN (Lar, Añ (G), Dv) (Precedido de rel.). Siempre que. v. GUZTIETAN, GUZTIEZ. Tr. Se documenta más frecuentemente en la tradición meridional, aunque no faltan algunos ejs. bajo-navarros y labortanos ya desde Etcheberri de Ziburu.
Bethi hautzaz orhoitzeko bizi aizen guztian. EZ Man I 1. Pater noster erraiten duen guztian, egiten dio Iainkoari othoitz. Ax 337 (V 224). Pekatu eriozkoan jauzten dan guzian. CatBurg 36. Prestaturik ekusten gaituen guzian. Mb IArg I 310. Oñatira zijoan guztian. Ag G 167. Gutiz gehienak arrailtzen dire ahal duten guzian. Zerb Metsiko 253. Lanian bakan ari da eta / bestan al duen guzian. Xa EzinB 89. Zerbait egin bear zuten guzian, gure billa etortzen zan. Albeniz 26. Gure ondasunen kontra ez dabiltzan guztian. MEIG VIII 114.
v. tbn. Cb CatV 51. DurPl 88. Añ LoraS 34. AA III 631. Mg PAb 45. fB Olg 100. Astar II 4. CatLlo 68. Izt C 247. It Fab 198. CatBus 10. Ur Ex 34, 35. Bil 46. Zab Gabon 56. Itz Azald 10. Echta Jos 150. A BGuzur 118. KIkG 58. KIkV 71. Enb 198. Anab Poli 82. Guzian: Harb 340. Ch I 13, 7. Cb Eg III 248. Lg I 260. Brtc 243. Añ CatAN 13. AA III 405. Monho 58. Gy 198. Dv Lab 366. Bil 36. Legaz 66. Bv AsL 28. Arr May 99. Elzb PAd 32. Goñi 108. Arrantz 145. Jaukol Biozk 17. Alz Ram 49. Or Eus 159. Mde Pr 106. Olea 25. BAyerbe 61.
azpisarrerakoSense-19.1
(Precedido de part.).
Geroztik oartu aal izan det odeien batean sartu guztian, ontziak beerako egiten duala. Anab Aprika 102.
azpisarrera-20
GUZIAK ORO, GUZIA ORO. v. GUZI ORO.
azpisarrera-21
GUZTIAREKIN (H; guziarekin Dv, H). Con todo, sin embargo.
Ingurura beha dago nork dezaken defenda, / guztiarekin alferrik hanbat doloratzen da. EZ Man I 93. Segurean zarela uste duzun arren, guziarekin ihes egiozute. He Gudu 118s.
v. tbn. Lg I 366. Mih 3.
azpisarrerakoSense-21.1
(guztiarekin ere H; guziarekin ere SP, Ht VocGr 433, H). Con todo, sin embargo. "Toute fois, guziarekiñ ere " Ht VocGr. Cf. Dh 254: Bertzenaz gure nahi guziarekin ere, ez gare egian Jesu-Kristorenak izanen.
Baiña guztiarekin ere emanen derautzut nik ere neure amorioa. Mat 279s. Eta guztiarekin ere sendatu zen. Ax 109 (V 72). Baiña guztiarekin ere ezta sendatzen. Ib. 108 (V 72). Guziarekin ere zuzenki egiten zituen Job nekatuak horduko bere gauz guziak. Mb IArg I 195. Badirudi, guztiarekin ere, hobe genukeela indarrak neurtzen saiatu. MIH 393.
v. tbn. Harb 132. ES 100. Ch III 20, 4. Guziarekin ere: Harb 186. SP Phil 510. Ch III 3, 6. Brtc 213. Dh 217. MarIl 68s.
azpisarrera-22
GUZTIAREN BURU, GUZTIAREN BURUAN. v. GUZTIEN BURU, G. BURUAN.
azpisarrera-23
GUZTIAZ v. GUZTIEZ.
azpisarrera-24
GUZTIAZ ERE. Con todo, sin embargo. Tr. Documentado en la tradición meridional.
Guziaz ere ez dute inoiz agertu konfesioan aituriko gauzarik. Mg CC 125 (PAb 212 guztiaz bere). Guziaz ere, Israelen baziran anima on eta Jainkoari bildur zitzaiozkanak. Lard 138s. Eta guziaz ere, zer miñgarria! Arr May 122.
v. tbn. Izt C 189. Guziaz ere: VMg 28.
azpisarrera-25
GUZIDUN.
Gure Goiko-Jauna on-guziduna izan bear du gure zorion bakarra. EgutTo 8-10-1918 (ap. DRA ).
azpisarrera-26
GUZIEGI (?). Cf. Lar SAgust 11: Zerren San Agustiñen argi osoa guziegia dan, andiegia, biziegia. Es probable que se trate de una mala lectura del editor: gucieguia por gueieguia; v. ej. de Lar SAgust, s.v. gehiegi (3).
azpisarrera-27
GUZIEKIKO (Lar).
azpisarrerakoSense-27.1
a) (Detrás del sust.). Universal, general. "Público, común", "universal" Lar. Cf. GUZIKIKO, GUZTIOKIKO. v. guztierako.
Lenbiziko munduaren argia izandu zan guziakikoa, beste guzien gaia eta jaiotza. Lar SAgust 9 (9 guztiakiko, 5 guziekiko). Eliza katolika edo guziakikoa. CatBurg 5. (v. tbn. en contexto similar Ub 147, Mg PAb 161) Etsaiak artu zeban asmoa emateko atake guztiakikoa. Izt C 489. Tolosako Erri leialera biribillatutako Batzar guztiakikoan. Ib. 177. Lucilio Baso joan zan, Judeako kondar guziakikoa egitera. Lard 547. --Zenbat juizio dira? --Bida; banakikoa eta guziakikoa. Legaz 54.
azpiadiera-1.1
(Precediendo al sust.).
Guziekiko izkuntza edo "lengua universal" dalakoa. Ldi IL 138. Senaz mintzo diranek guziekiko senari gogor eutsi bear diote. Zait Plat 34.
azpisarrerakoSense-27.2
b) Bueno, amable con todos. Cf. GUZIEKIKOA EGIN.
Gazterik lirañena, doaiñik andienekoa, zintzo, yakintsu, zur, gozo, guziakikoa. Lar SermAzc 47. Guziakikoak, ta mundu guziaren txoragarri diranean [semeak] . Ib. 47.
azpisarrera-28
GUZIEKIKOA EGIN, GUZIEKILAKOA EGIN. Ser amable con todos; ponerse a buenas con todos. "Nihork egundaino ez du egin guziekilakoa, personne n'a jamais fait au gré de tous" Dv. Cf. guztienkara.
Guzien bihotzak irabazi zituen, guziekilakoa egiten zuelakotz. Laph 199. Ahal bezainbat guziekilakoa egiten dugu. Prop 1880b, 374. Ez omen-degu iñoren etsai ta aldeko izan bear. Kontu oiek aberatsenak omen dira. Guk, beartsuok, guziekikoa egiñaz bizi bearra omen degu. NEtx Antz 23.
azpisarrera-29
GUZIEN BURU. "Guzien buru, après tout" Dv.
Emanik ere ehun urthe edo gehiago, guzien buru azken egunak argituko du. Dv LEd 164. Azkenekotz ihardetsi nioen gizontoari egia nola zen erraiteko, eta guzien buru sukhalderat igorri nuen askal zadiela. Prop 1897, 100.
azpisarrerakoSense-29.1
( Guziaren buru ). Guziaren buru, Bilzar-Lagunek, zeinek bere bidea hartzen dute arratsari buruz, eskuak elgarri tinkaturik. Lander RIEV 1914-1917, 160.
azpisarrera-30
GUZTIEN BURUAN. Después de todo, al fin y al cabo.
Beraz ez usatzeaz, etsitua eta gogatua egoiteaz eta, guztien buruan, haragiaren plazera zein gauza aphurra eta laburra den konsideratzeaz egizu. Ax 386s (V 253). Ordea guzien buruan, ezta hain gauza onik [...]. SP Phil 488. Guzien burua[n] aurkhituko duzu sobra mintzatu zarela. He Gudu 149. Guzien buruan, orok badakigu. Gy 288. Eta guzien buruan ez dut uste Jainko bat hain onarekin, [...] galtzerik banuken. Laph 248. Guztien buruan, laguntzaleak jakin behar duena ori da. FIr 183. Emazue beraz amets egina ginuela. Batetarat doa guzien buruan. Zerb Azk 53. Aita, bakarrik utzi ninduzun munduan, / ez denbora luzeko, guzien buruan. Xa Odol 76.
v. tbn. Barb Sup 77.
azpisarrerakoSense-30.1
Su hunek lazten eta harritzen zaituzte menturaz, bainan guziaren buruan zer da? Jnn SBi 146.
azpisarrera-31
GUZTIEN GAINETIK. Sobre todo. "Guzien, guztien gainetik, par-dessus tout, surtout" H. v. OROREN GAINETIK, DENEN GAINETIK.
Ararteko on gertha dakigula bethiere bere seme Iauna gana, eta guztien gaiñetik geure heriotzeko orenean. Mat 98. Guztien gañetik izan / Ezak karitatea, / Ezen berthutetan har dik / Eramaren florea. EZ Eliç 120. Baiña baldin konsidera baditzagu Iainkoaren laguntza, ethorkizuneko esperantza [...], eta guztien gainetik ontasunean dabillanari Spiritu Sainduak emaiten dioen indarra. Ax 484 (V 313). Orduan munduko egitekoek, zor-hartzekoek [...], eta guztien gaiñetik eritasunak berak [...], trabu handia ibeniko deratzute. Ib. 201 (V 135). Legeak nork eta nola eginen zituen? Zeini bere zuzena nola [...] begiratuko zitzaioen? [...]. Eta guztien gainetik nola salbatuko ginen? ES 382. Ez xoillki Jaiñkoari, baiñan oraiño kreatura guziei haren gatik sumetitzean; gure borondate propialari osoki ukho egitean, harena segitzekotzat; eta guzien gaiñetik, hauk guziak egitean haren Izen saiñduaren gloria xoillaren amoreak gatik. He Gudu 36. Guzien gañetik galdeiten du atzartasun handi bat bihotzaren iaiduren gañean. Mih 50. Poztu biar gara, Jaungoikuak emoten deutsan zorionagaz, tristetu jazoten jakazan gatxakaz, eta guztijen gañetik nai izan biar dogu, emon deijola Jaungoikuak glorija zeruban. Astar II 23. Guztien gañetik erregututen deutsuet, neure anaje maiteak, juramenturik bapere eztagizuela. GGero 186. Eta guzien gaiñetik, / Amodio propialak / Nola zituen yendeak / Lilluraturik tristeki, / Egiten haiñ hirigarri. Gy 295. Or atzian aitatu ditugun guztion artian, geien eta biarrezkuentzat, alkartasun bat edo kooperatiba sortziaren eragiña zan. Ori, guztien gañetik. Gerrika 148.
azpisarrera-32
GUZTIETAN (Añ), GUZIETAN (Lar). (Precedido de rel.). Siempre que, todas las veces que. v. GUZTIAN, GUZTIEZ.
Izialdurak hartzen gaituenean eta finean espiritu gaixtoak tentatzen gaituen guztietan. Mat 44. Deus ikustekorik den guzietan sar-jalgi eginez. HU Aurp 206. Txakur bati, gauza bat egiten duen guztietan bizkarra berotzen bazaio. Vill Jaink 71. Guadalupera irixten naizen guztietan. MMant 31. Harritua nago ni orai Irisarriko gazte bat ikusten dudan guzietan. Larre ArtzainE 299.
v. tbn. Izt C 27. Guzietan: Egiat 196 (de interpr. no segura). CatB 44. Ir YKBiz 246s. Xa Odol 214. Ataño TxanKan 142.
azpisarrera-33
GUZTIEZ, GUZTIAZ, GUZIZ.
azpisarrerakoSense-33.1
a) (Con sust. temporal). Todos (los días, etc.). v. OROZ (b). Tr. Propio de la tradición septentrional. Guz(t)iez es la forma más usada; hay guz(t)iaz en autores de los siglos XVI, XVII y XVIII; guziz se encuentra desde mediados del XIX.
Sakrifikadore subiranoa lekhu sainduetan urthe guziaz berzeren odolekin sartzen zen bezala. He 9, 25 (He urthe guziez; TB, Dv urthe bakhotx(ean), Ol, Ker urte oro, BiblE urtean behin ). Eta lastima berretzen oren guztiez hala. EZ Man 101. Berritzen ar' iz, Xuria, / nitan, egun guziez, / begiez / egin erautan zauria. O Po 24. Erretorek igante güziez egin dezen pronoa. Bp I 18. Imayinatzen dire instant guziaz gauza fastikagarriak manatzera dohazkotela. He Gudu 125. Ethorriko naiz beraz maiz, eta aldi guziez bihotz xahu batekin. Brtc 235. Baitire sasoin guziez / hain zirtzilki jauntziak. Monho 68. Kofesa hamabortz guziez. Dh 58. Gau, egun, ordu guziez / gogoan ibilltzea. Gy 87. Ez dute Igandetan yauntz aldi berririk, / hain guti zortzi guziz athorra xuririk. Hb Esk 187. Gau guziez jeikitzen zen bildutasun gehiagorekin othoiz egiteko. Laph 23. Jendeketa handia bil-arazten zuten goiz arats guziz. StPierre 32. Phesta-berri guziez. Barb Sup 41. Beihalako girixtinoek, ortzirale guziez, zerbait emaitza ekartzen zautateian. Lf Murtuts 4. Iru udez, aste guziz "radioan" mintzatu izan naiz. Larz ( in Alzola Atalak 118 ). Arrats guziez plazetan purgatorioko arimentzat otoitz egin zadin. Ardoy SFran 337.
v. tbn. Gç 176. ES 100. Guziez: SP Phil 501. Arg DevB III. Tt Onsa 20. Gç 48. Mong 588. Ch I 11, 5. He Gudu 74. Lg I 349. Mih 111. CatLan 125. JesBih 412. Arch Fab 175. Balad 153. Hb Esk 180. Dv Lab 112. ECocin 50. Arb Igand 193. HU Aurp 59. CatJauf 120. Iratz 48. Zerb IxtS 83. JEtchep 17. Larz Iru 50. Guztiaz: Mat 302. Ax 455 (V 296). ES 153. Guziaz: Harb 432. Guziz: Jnn SBi 8. CatJauf 112. Barb Sup 151. Etcham 212. Zub 53. Zerb Azk 39. Xa Odol 59.
azpiadiera-1.1
(Precedido de rel.). Siempre que, cada vez que. v. GUZTIETAN, GUZTIAN.
Besta den guziaz egiteko othoitza. Harb 145. Aitzinetik penatzen da, urkhabeaz orhoitzen den guztiaz, urkhatzen bezala da. Ax 432 (V 281). Ongi egiten dugun guztiaz alegeratzen dira aingiruak. " Quoties" . Ib. 557 (V 356). Inazioren ganbaran sartzen zen guziez, Garziak liburutan khausizten zuen Iñazio. Laph 19. Zerbitzuko ez zen guziez, Larrondo guarda ere han zen. Barb Sup 5. Gizon horrekin elekatzen nintzan guziz, hautemaiten nuen nihaur pertsulari izaiteko tirria bizi bat. Xa Odol 34.
azpiadiera-1.2
(Precedido de part.).
Pilota jo guziz bide berrirat igorriz, errautsi zituen. Zerb Azk 114.
azpisarrerakoSense-33.2
b) GUZIZ .
(Tras sust. temporal; con valor sing.). Durante todo (el día, etc.).
Il zanetik obira sartu-bitartean, Elizatxoa jendez beterik egon zan egun guziz. Or SCruz 136 (cf. egun guz(t)ian Lç Mt 20, 6, EZ Eliç 233, Harb 327, Mb IArg I 169, Monho 62, Añ LoraS 36, AA III 329, Lard 466, Elzb PAd 24, Azc PB 91, Ag Kr 224, Or QA 102, Bilbao IpuiB 64, Etxde JJ 159, Alzola Atalak 74, etc.). Soroan arratsalde guziz gari ereiten jardun ondoren. Etxde JJ 27. Ipui xuri-gorriak erraiten denbora guziz. Lasa Poem 83.
azpisarrera-34
GUZTI-GUZTI, GUZI-GUZI (Dv) .
(Con reduplicación intens.). Tr. Documentado desde Miserere, en el s. XVIII aparece en Larramendi, Mendiburu (OtGai III 16), Baratciart y Ubillos (49). Desde el siglo XIX su uso es más frecuente.
Arren, ene kulpa gusti gustiak / borra bitza, Jauna, zure graziak. Miserere 333. Kristori garraizkan guzi guziak. Lar (s.v. (Iglesia) catholica ). Ardiets dezakegu guzi-guzien barkhamendua. Brtc 158. Mundu guzi guzia. AA III 349. Gusti gustijak eztira asko izango. Astar II 289. Beren uste guzi-guziko kontu-artzalleak ipiñi zituzten. Lard 465. Igandea guzi guzia Jaunaren eguna da. Arb Igand 182. Gauzai orretarako dauken balio guzti-guztia langillearen lanetik datorkie. Eguzk GizAuz 56. Erri guzi guzietan. Txill Let 58. Letra guzi-guziak euskaraz erabili ditugula beti amarekin. Larre ArtzainE 115.
v. tbn. v. tbn. Añ EL2 10. It Fab 55. Ur MarIl 37. AB AmaE 38. Kk Ab I 48. Enb 39. Otx 135. Erkiag Arran 67. Akes Ipiñ 27. Arti MaldanB 228. Vill Jaink 106.
Guzi-guzi: Mg CC 128. VMg 37. Dh 81. Izt C 189. Dv LEd 96. Arr GB 54. Aran SIgn II. Jnn SBi 91. Itz Azald 163. Alz Txib 106. Barb Sup VI. Inza Azalp 80. Or SCruz 11. Zait Sof 34. Munita 150. Txill Let 64. Basarri 49.
azpisarrerakoSense-34.1
(Precedido de dem.).
Auek guzi-guziak [...] badute irabazpidea. Inza Azalp 105.
azpisarrera-35
GUZTI-GUZTIEZ .
(Tras sust. del tipo egun, etc.). Todos (los días, etc.).
Hala hala egiten zuten gero, egun guzi-guziez. Barb Leg 68.
azpisarrera-36
GUZTI-GUZTIOK (También en otros casos de declinación).
Zegaiti zuek enojatzeko / ez dot nik borondaterik; / guzti-guztiok serbitzerako / nago ni obligadurik. Lazarraga A10, 1177v. Bada gusti gustijok biztu. Astar II 50. Guzi-guziyok pozez beterik. EusJok II 151. Guzti guztiok lastan bana emon. Balad 136. Zu zera egiz, euskal idazle / guzi guzion guraso. Basarri 49.
v. tbn. Ur MarIl 123. Enb 141. JanEd II 110. Lek SClar 103.
azpisarrera-37
GUZI-GUZIZKO.
Guzi-guzizko usariotzat izan oi zuten aintziñako zaldun ibiltariek. "Costumbre muy usada" . Berron Kijote 88.
azpisarrera-38
GUZIKIKO. General. (Delante del sust.). Cf. GUZTIAKIKO.
Guzikiko yakintz soroa. "Cultura general" . Y 1933, 8.
azpisarrera-39
GUZTIKO.
azpisarrerakoSense-39.1
a) (Detrás del sust.). General. v. GUZTIAKIKO.
Ezta erraz epai guztiko bat emoten. CrIc 87.
azpisarrerakoSense-39.2
b) Total, completo; muy grande. v. GUZTIZKO.
Zazpi gizon juan giñan / guztiko pozian. Ud 100.
azpisarrera-40
GUZTIOK (Lcc), GUZIOK .
(Absoluto y ergativo pl.; tbn. en otros casos (guztion, guztioi, etc.)).
azpisarrerakoSense-40.1
a) (Lcc), GUZIOK (Lar s.v. pendón). Todos. "Cada uno" Lcc. Tr. De uso general en la tradición meridional. Al Norte se documenta en textos bajo-navarros y labortanos hasta principios del s. XVIII. En el Cantar de Bretaña aparece la forma guztioek. El gen. guztioen se documenta en algunos autores vizcaínos (RS 318 guztioenzat) y en G. Mújica (PAm 7 guzioen).
Andre hona dakigula guzior, othoi, balia. E 85. Edan ezazue hunetarik guziók. Mt 26, 27. Goazen guztiok batera. Lazarraga A, 1147v. Guztioek digoe borondatez segitzen. CantBret 3. Guztioenzat dakar ogia. RS 318. Adanen seme guztiok eta guztiz ere giristinok gorputz bat garela. Ax 314 (V 209). Beste guztiok ere badakigu. Lar Fueros 225. Esaten digu ark hau fededun guzioi. Mb IArg I 350. Guziok etsai zatzaizkidak etxean. Etxde AlosT 65. Arratsalde on, guztioi. MEIG VII 161.
v. tbn. (Para autores septentrionales): EZ Noel 92. Arg DevB 27. Guzi-: Harb 267. Hm 120. SP Imit IV 9, 6. Arg DevB 166. Gç 67. ES 394.
Guztioen: Añ EL1 175 (guztioentzat). Mg PAb 206. AB AmaE 382. Itz Azald 68. Astar II 175. Ur MarIl 37. Enb 87 (guztioentzat). Otx 98.
azpiadiera-1.1
(No ref. a la primera y segunda pers. del pl.).
Justarik asko zaldun guztiok / egiten dabe gugaiti. Lazarraga A1, 1159v. Haren bertute guztiok. Hm 97. Nere obra ta trabáju guziók. LE Prog 98. Neke guztiok igaro zituan gugaitik. EL1 213. Zer eskubidez egiten ditudan gauza guziok. Ir YKBiz 384. Ipiñeburutarrak bear egiten deuden toki guztiok. Akes Ipiñ 22 (cf. infra el uso con rel.). Eta guztiok, hau da harritzekoa, gramatikaz baliatzen dira beti. MEIG III 63.
v. tbn. AB AmaE 252. Enb 207. Kk Ab II 108. Otx 17. Eguzk GizAuz 109. SM Zirik 71. Erkiag BatB 132. Ibiñ Virgil 116. Guzi-: Iraola 131. Zait Sof 19. Etxde JJ 271. Lab SuEm 171.
azpisarrerakoSense-40.2
b) (Precedido de pron. personal de primera o segunda pers. del pl.).
Halako infirmitatea da gutan guziotan. Ins D, 8v. Hekin batean guri guztioi. Ax 327 (V 217). Oriek biak eta gu guziok. Mb IArg I 261. Zuek guziok. Lard 441. Guk guziok. Alz Ram 133. Zuen guzion opaz / edango det. EA OlBe 92 (v. tbn. con pron. en gen. en Lç Rom 4, 16, Gco I 469, AB AmaE 358, Ldi IL 128, Uzt Noiz 112). Euskaltzaindiaren maila da gu guztiok, edozein mailatan, eskura dugun mailaren errainua. MEIG VII 172.
v. tbn. EZ Eliç 191. Hm 56. Astar II 252. Ud 111. Akes Ipiñ 3. Guziok: Hm 97. Arr GB 71. Inza Azalp 36. ArgiDL 167. Zait Plat 129. Or Aitork 230. Uzt Noiz 50.
azpiadiera-2.1
(Con el pron. en caso absoluto y guztiok en caso diferente).
Gu guzion izenean. Inza Azalp 63 (v. tbn. gu guz(t)ion en Otx 109, Or Aitork 168, Ir YKBiz 129, Vill Jaink 90, Anab Aprika 90, Azurm HitzB 62, MEIG V 90). Ez diot ori zuek guziotaz. Ir YKBiz 440.
azpiadiera-2.1.1
( Zuek guziokgatik ).
Esker draukat neure Iainkoari Iesus Kristez zuen guziokgatik. " Je rends grâces de vous" . Rom 1, 8.
azpiadiera-2.2
(Precedido de rel. y con pron. personal de primera o segunda pers. del pl. como antecedente).
Haren arrazatik heldu garen guziok. Adv *** 1v. Zatozte enegana trabaillatzen zareten guztiok. (Mt 11, 28). Ax 500 (V 322). Zuk eta aditzen didazuten beste guziok. Lard 528. Bere ume geran guzionak dirala. Inza Azalp 102. Etorri garen soldado guztion alimentua. Arti Tobera 265. Gogo berbera dugun guztiok. MEIG I 101.
v. tbn. fB Ic II 278. CatLlo 57. Ag AL 50. Ibiñ Virgil 70. Berron Kijote 159. Guziok: Harb 141. Mb IArg I 347. CatUlz 38. Or Aitork 230.
azpiadiera-2.2.1
(Precedido de rel. y con pron. personal de tercera pers. del pl. como antecedente).
Zegaiti utra manera andia dazauen guztiok alabadu deuskue [Silvero] . Lazarraga A, 1147v. An zeuden guziok orduan / asi ziran farrez. JanEd II 123. Jaunartuko duten guztiok. ArgiDL 105.
azpisarrerakoSense-40.3
c) (Precedido de dem.).
Hautan guziotan. Ins B, 7r. Oek guztiok / ortuan iragarorik. Lazarraga A29, 1200v. Egiak dira horiok guztiok. Ax 562 (V 359). Obligaziñoa dañu oneek guztiok errestituietako. Cap 108. Galdegai hauek guztiok aditza ez beste elementuei dagozkie. MEIG VI 147.
v. tbn. Mat 279. fB Ic I 11. Astar II 86. SM Zirik 12. Guziok: Ber Trat 16r. Harb ẽ 4r. Hm 142. Cb EBO 60. Ub 148. Mg CC 245. AA III 563. Arr GB 144. Zait Plat 144.
azpiadiera-3.1
(Con sust. entre el dem. y guztiok ).
Orrexek gauza guztiokaittik. Echta Jos 133. Jakin ebezan onek barri guztiok. Ib. 241.
azpisarrerakoSense-40.4
d) (Tras sintagma nominal det.).
Debotak guziok iuntan, / akort behar zarete. Arg DevB 118. Eskatzen diogu berorri aren semeok guziok. Or SCruz 136.
azpisarrera-41
GUZIOKIKO. Cf. GUZTIAKIKO.
Eleiza katolika edo guziokikoaren. Aran Loyola 17 (ap. DRA).
azpisarrera-42
GUZTION (Inesivo sing.).
Emen inguru guztion diñoe ori. Echta Jos 109.
azpisarrera-43
GUZI ORO.
azpisarrerakoSense-43.1
a) (Guzi det.). Absolutamente todo. "Jan ditu guziak oro, il les a tous mangés (tous absolument)" Dv. "Güzik-oro, absolument tous" Lrq.
Guziak oro barkhatzen derauskidatzula. SP Imit IV 9, 2. Berze güziak oro baino lehen. CatLan 163. Mündü güzia oro / esküpian diela. Xarlem 1220. Gero trankil beitate / Espaiña güzia oro. Ib. 991. Bear dalarik guziak oro berritzen ditu. Or Aitork 253.
azpisarrerakoSense-43.2
b) ( Guzi no det.).
Lürreko sorho guzi orotan gozatzen gütük. Mde Pr 132.
azpisarrera-44
GUZTIRA.
azpisarrerakoSense-44.1
a) De todas las formas. "Guztira pelotari ona: ezker, eskuma, eskuz, paliakin eta zestuagaz" Etxba Eib.
Edo esanaz edo eginaz, edo guztira. fB Ic III 337. Ni ibilli naiz ondo eta gaizki, guztira. Apaol 33.
azpisarrerakoSense-44.2
b) En total. v. GUZTITARA.
Prakak ekarzan barriz iya beti batzuk, / etzituzan eukiko guztira irutzuk. AB AmaE 234. Beste amaseiko bi, jokatuen ganera, emongo dauzala, gustira lau amaseiko. Kk Ab I 99. Eta lauko mamiñak --guztira bere, zenbat ba?-- errezto bereganduten zituan. Erkiag BatB 24. Ainbat lagunek guztira zenbat ordu galdu genduzan ikaste saioetan. Etxabu Kontu 50. Guztira, ogei ta iru milla peztatik laura bitartean kosta zan. JAzpiroz 204. Bosteun lagundik gora ziran guztira: fraille, ikasle, morroi... Gerrika 29.
v. tbn. Munita 80. NEtx Nola 14. Arti Ipuin 38. Guzira: Ldi IL 119. Munita 151. BAyerbe 146.
azpiadiera-2.1
En general, en conjunto.
Ados naizela esango nuke guztira, puntu guztietan ez bada ere. MIH 125. Euskal herria, guztira, kontserbadorea da. Ib. 120.
azpisarrerakoSense-44.3
c) (Con joko ). A por todas.
Asten da mutilla gustira-jokua egiten, ta indartsu: orma-bijak, ziar-pelotak, itxijak, luziak, orma-urreratuak... joko ederra. Kk Ab I 98.
azpisarrera-45
GUZTIRAKO.
azpisarrerakoSense-45.1
a) General, para todo. "Universal" Añ. Cf. VMg 32: Edertasuna da egun laburrekoa: / Jakituria bizitza guzirakoa. v. guztierako, guztiroko.
Igaro egizuz euskerara [...], jakin daien guztiak, guztirakua dala euskerea. Mg PAb 202. Sekretario Indietako despatxu guztirakoan Felipe bostgarrenaren denporan. Izt C 492. Baña erregla guzirako onek baditu, bere bitarteak. Arr CDoc 160 (ap. Zait EG 1958 (3-4), 391 ). Gizaldiko gizona, / prestu iakitun guztirakoa. Azc PB 364. Pekatuen konfesinoe guztirakoa. Itz Azald 173. Zer esan gura dau [damua] guztirakoa izateak? Damua zabaldu bear dala pekatu ilgarri guztiakgana. Ib. 141.
azpisarrerakoSense-45.2
b) " Guztirakuak, de todas clases o medidas" Iz ArOñ.
azpisarrera-46
GUZTITA-, GUZITA- (Lar, Dv). "(A todas) luces, era guzitara" Lar. En casos locales de declinación son frecuentes los ejs. de guzti no determinado: guztitan, guztitako. En este apartado se incluyen todos los ejs. en los que aparece guz(t)ita-, aunque resulta evidente que en algunos autores se confunden --al menos gráficamente-- los casos locales del plural con el no determinado (cf. ABar Goi 67: egun auetan guzitan).
Iainko Aita bothere-guzitakoaren eskuinean. Ins B, 2r (v. BOTERE GUZITAKO). Hitz guztitara itzultzen baituk buru feblea. EZ Man I 52. Ihes egin bekhatu suerte guzitarik. Jaur 372. Klase guzitakuak. PE 110. Alde guzitan igartu eta / daude gure sagardiyak. (In Tx B I 174; v. tbn. alde guzita- en Etxde AlosT 87, Basarri 34, Uzt Noiz 61, Berron Kijote 45). Saltsa guzitan sartu bear. Tx B III 97. Bereala agertu ziran mota guztitako jendeak. JAIraz Bizia 30. Gaitz-debeku guzitan eredu baitira. " In omni continentia" . Or Aitork 411. Lot zaite zure egun guzitako laneri. Larz Senper 40 (v. tbn. egun guzitako en Larre in Xa Odol 18).
v. tbn. (Hasta finales del s. XIX): Apaol 22. Guzita-: Bv AsL 194.
azpisarrera-47
GUZTITAN.
azpisarrerakoSense-47.1
a) En total. v. GUZTITARA.
Jainkoak izkera berriak eman ziezten: batari Griegoa, besteari Latiña ta orrela: guztitan berrogei ta amabosteraño. Cb EBO 7. Artu leiteke zerbait goxian edo arratsaldian, gustitan iragoten ezpada onza edo onzaterditik aurrera. Astar II 240.
azpisarrerakoSense-47.2
b) (Precedido de rel.). Siempre que. v. GUZTIAN, GUZTIETAN.
Meza donea aukera zun guzitan entzuten alegintzen zan. Etxde JJ 221.
azpisarrera-48
GUZTITARA (A Apend ), GUZTIETARA (+ guzie- H). En total. "Guzietara, guztietara zenbat dira?" H. v. GUZTIRA (b).
Guzitara zorzi persona. Ub 13. Errenkan bederatzi atera nituan. Apur bat itxogin da beste bi. Guzitara, amaika. JAzpiroz 154. Badira hor, guztira edo guztitara, ehunka galdera. MEIG VI 163.
v. tbn. Munita 114. Erkiag BatB 11. Guzitara: Lard 109. Lek SClar 126. Basarri 117.
azpisarrera-49
GUZTIZ, GUZIZ.
azpisarrerakoSense-49.1
a) (V, G; Lar, Añ, H; duztiz A, que cita a Mic; dustiz Mic), GUZIZ (BN-baig; Lcc, Lar, Añ (G, AN), Dv, H). Ref.: A (guztiz, guziz); Etxba Eib. (Adv.). Completamente; mucho. "Del todo" Lcc. "Totalmente" Lar y Añ. "Completamente" A. Para ejs. en los que aparece precedido de sust., v. supra (I, 3); v. tbn. GUZTIEZ. Tr. Al Norte es escaso fuera de los textos antiguos. Al Sur es más frecuente entre los vizcaínos.
Has zedin tristetzen eta guziz kheixatzen. " Être fort angoissé" . Mt 26, 37. Esperanzeau galdu jat, / guztiz ez arren, parte bat. Lazarraga A, 1143v. Presente bat [...] guzis agradatzen zaiona Iaungoikoari. Ber Trat 30r. Guztiz altaratu ziren / hiriko nausiak. EZ Noel 89. Ezta behin ere guztiz asetzen. Ax 384 (V 251). Eta bere bada gustiz firmea. ArtPoV 86. Zerren da dustiz <dustis> aen gogorra / zein diamantezko arria. Mic TAV 3.1.27, 134. Jainkoaren grazia ta adiskidetasuna guziz galerazten ez duana. Ub 154. Eta bizi zera [bekatuak] guziz estaltzen dituenak baño kondenazioko peligro andiagoan. Mg CC 142. Horrek guziz gogortuko zaitu zure pendura gaxtoen kontra. Dh 205. Guztiz engañetan ez banas. fB Ic I 2. [Jaijak] kendu bediz guztiz. Astar II 204. Orra non zaion Jauna / guztiz asarratzen. It Fab 231. Ez az ija ija guztiz aztu nigaz? Ur MarIl 10. Guziz arritu eta beregandik irtenik. Arr GB 54. Guziz gustatzen zaio / eske dijuana. Xe 160. Guztiz aldatu ebala bere bizitzea. Itz Azald 146. Guztiz ikaratu zan neskatilla au. Echta Jos 157. Gexua guztiz osatu ei zan. Kk Ab II 51. Aiek guziz atsekabetu ziran. Ir YKBiz 441. Egia ta zuzena guztiz eta osoro autortuko baleuz be. Eguzk GizAuz 83. Itxaropena guztiz galdu dudanean. Txill Let 43. Egiazko fede ori illundu egin zan eta tajugabeko txorakeri askorekin nahastu, baiña sekula ere etzan guztiz itzali. Vill Jaink 26. Bere susmua guztiz osatu guran. Etxba Ibilt 483.
v. tbn. DurPl 70. Añ LoraS 73. Zav Fab RIEV 1907, 539. Ag AL 142. ForuAB 99. Altuna 48. Enb 194. SM Zirik 17. Akes Ipiñ 19. Basarri 139. Etxabu Kontu 36. Onaind STeresa 51. Ayesta 137. Guziz: VMg 108. Or Eus 247.
azpiadiera-1.1
(V, G; SP, Urt Gram 62, Lar, Añ, H; guziz G, AN, L, BN, S; Urt Gram 62, VP 50v, Lar, Dv, H). Ref.: A (guztiz, guziz); Holmer ApuntV. (Con adj. o adv.; se emplea a menudo para traducir los superlativos absolutos). "Guztiz botheretsua, tout puissant" SP. "On forme le superlatif en ajoutant au positif par le devant un de ces trois adverbes qui signifient la même chose, guztiz ou guziz ou osoki" Urt Gram 62. "Acíbar [...], belar baten zuku guziz miña" Lar. "Beatísimo, guziz, txit, txitez, txito doatsua" Ib. "Tint, txito, guztiz, signos superlativos" Mg PAbVoc 238. "Santísimo, guztiz santua" Añ. "Muy" A. Leiçarraga (Decl ã 7v) da guziz y txit como equivalentes suletinos de hagitz. cf. infra GUZTIZKO (c). Tr. De uso general, excepto en suletino (sí en el mixano CatLan).
Guziz gauza emia. E 127. Amore bat onhetsi dut guziz soberatuki. Ib. 151. Ikhus zezaten harria aldaratua zela: ezen guziz handia zen. " Fort grande" . Mc 16, 4. Othoitz egitean mihia guziz alfer dela. Ins E 2v. Kantalari guztiz graziosoa. Lazarraga B3, 1154r. Andrea, sua ta itsasoa, gustiz da gextoa. RS 135. Guzis anitz Iaungoikoari agradatzen zaiona. Ber Trat 60r. Enea da kulpa, enea da kulpa guzis andia. Ber Doc 95r. Kamelu-larruz beztitu / ziñen guztiz gogorki. EZ Noel 165. Ni bekatariau konfesetan natxako Iaungoiko gustiz poderosoari. Cap 20. Sakramendu guziz saindua. SP Phil 136. Jesus guziz amultsua. 160. Aur perfektisimo ta guziz eder. OA 27. Jainko guztiz onari. E 154. Guztiz ongi dagokigula baketan bizitzea. Mb IArg I 300. Esposo guztiz gozoa. Cb Eg II 72. Birjina guziz garbia zarena. Mih 6. Jinko güziz botheretsia. CatLan 162. Sakrifizio guziz arrigarria. AA I 492. Gogoeta guziz ona. Dh 76. Zeu guztiz jakituna zarialako. fB Ic I 44. Guztiz nekez baño ibili ezin badira. Astar II 202. Birjina guziz sainduaren laguntza. MarIl 19. Esau bere aitaren / zan guztiz maitea. It Fab 242. Ain da urrija ze guztiz gitxik euki oi dabe. Ur Dial 20. Guziz amultsua eta guziz maithagarria zela. Laph 197. Iztun eztitsua zan guztiz. Aran SIgn 98. Guziz zentzugabea da. Arr May 74. Izen hori guziz ongi dohako. Jnn SBi 14. Sarturik aserre guztiz andian. Itz Azald 97. Nagusiok guztiz zirean elizkoiak. Ag Kr 116. Hautatu ginduen xoko guziz maitagarriaz. JE Bur 174. Gizon berekoia zan guztiz gure Erraldoia. Altuna 44. Huna nere Seme guziz maitea. Zerb IxtS 84. Eskuliburu guziz apaña. ArgiDL 7. Guzien Egilleak guztiz egoki ipiñi dizkie beren mugak. Munita 141. Iainko guziz eztia. Or Aitork 67. Zororik egoan bai, guztiz zororik. Bilbao IpuiB 121. Neutralak guztiz gitxi izanik. Erkiag Arran 140. Oi, ene anai guziz maiteak. Ardoy SFran 294. Elkarrengandik hain guztiz beste direlarik. MIH 300.
azpiadiera-1.1.1
(Con reduplicación intensiva).
Haren seindutasun guziz-guziz miragarria. Dh 261.
azpisarrerakoSense-49.2
b) Especialmente. Especialmente. "Guziz nahi dut, je veux surtout" Dv. "Guziz, guztiz, surtout, avant tout, principalement" H. v. BATEZ ERE, GUZTIZ ERE, guztizki. Tr. Documentado en la tradición septentrional ya desde Leiçarraga. Al Sur lo encontramos en Moguel.
Ezen hunelako gauzák, guziz lengoaje oraino usatu gabe batetan, [...]. Adv * 7v. Zeren amorantea, eta guztiz amorante miaua eta eskalea, huntzadarra bezala da. Ax 360 (V 238). Nork güziz behar dü jarraiki Birjina saintari? Bp II 95. Hainitz maneraz deskobri daiteke, eta guziz, zeren gure barneko sosegua eta bakea nahasten baitute. He Gudu 153. Ez dira buruauste ta lorrik txikarrenak, eunla gaisuarentzat geratuten dirianak, ta guztiz, ari eten erraza badaruake. Mg PAb 139 (v. tbn. Mg CO 6). Guziz eman behar zaio gatza eritzen den aziendari. " Surtout" . Dv Dial 58 (It, Ur batez (b)ere, Ip berheziki ). Behatze bat omen zuen guziz, ezin ahantzizkoa. HU Aurp 133. Urhatsik ez ditake han egin xirribit zerbeit, xirula edo guziz "phonographe" direlakoetarik entzun gabe. Zerb Metsiko 348. Guziz, gizona bazen zu bezalakoa. Xa Odol 189. Hunek behar zuen eme ta zalu ibili, guziz antxu gazte basa batzuekin. Larre ArtzainE 58.
v. tbn. EZ Man II 61. Hm 94. Guziz: Harb 318. Gç 45. Mong 587. Ch III 51, (tít.). Lg II 120. Brtc 34. MarIl 59. Elsb Fram 89. Zby RIEV 1909, 229. Arb Igand 11. CatJauf 46. Barb Sup 34. Etcham 50. JE Ber 55. Iratz 63. Larz Iru 126. Güziz: CatLan 82. Ip Hil 254.
azpisarrerakoSense-49.3
c) En total. v. GUZTIZ (b).
Giñen bada untzian guziz berrehun eta hirur hogoi eta hamasei arima. He Act 27, 37 (Dv orotara ). Erreginatu zuen guziz hogoi eta bortz urthez. Lg I 369. Batxiren txokor orrek / ogei ta bost gustiz, / eztira eraingiak / neurtitz ta idazkiz. Enb 192. Guztiz: Bederatzi gizonezko eta bi andrezko. Arti Tobera 263.
azpisarrera-50
GUZTIZ ERE.
azpisarrerakoSense-50.1
a) (Lar Sup, H; guziz ere SP, H; guztiz bere Añ (V)). Especialmente. "(En) particular, particularmente" Añ. v. GUZTIZ (b).
Nezesitatezko pontuetan, eta guztiz ere neure heriotzeko orenean. Mat 291. Paillardiza higuinari egiokek ihesa, / guztiz ere ez desira lagunaren esposa. EZ Man I 12 (Ubillos Ubillos (171) copió este ej., pero olvidó --sin duda inintencionadamente-- el negativo ez ). Zeren ezpailukete nahi halakorik, guztiz ere heken umei gertha lekien. Ax 258 (V 172). Guztiz bere geure bekatuen zorren alderako. EL2 211. Atsekabetzen zuten oek Santua, guztiz ere baldin oraziuan bazenguan. Bv AsL 160. Gero, XIX. mendean guztiz ere, [...]. MEIG IV 114.
v. tbn. Hm 100. Mde Pr 210. Vill Jaink 179. Guziz ere: Harb 406. Ub 159. Guztiz bere: fB Ic II 188. Zav Fab RIEV 1907, 94.
azpisarrerakoSense-50.2
b) (Con sdo. adversativo). v. GUZTIAZ ERE.
Prest nago zure alde nere bizitza eskeintzeko. [...]. Eta artuko ba zenu ere, ez nuke guziz ere nere obena garbituko. Txill Let 143.
azpisarrera-51
GUZIZ GAIN. Por encima de todo.
Jaungoikuaren apaizak guziz gañ errespetatu. Bv AsL 112. Eta guziz gain, joaren joaz txistu-jotzeari berari artu zion zaleagatik. Mok 8.
azpisarrera-52
GUZIZ-GAINEKO. Excelente, superior a todos.
Zure Maiestate guziz gaiñekoaren aitzinean. Mat 310. Eta hura gauza guzietan guziz gainekoa. SP Phil 524. Jinkuaren güziz-gañeko püxanzaz. CatLan 58.
v. tbn. Dv LEd 156.
azpisarrera-53
GUZTIZ GEHIEN. La mayoría, la mayor parte. Cf. Hb Esk 127: Nola Eskalduna / maitatu izan duen, guziz gehiena. Es posible que en algún ej. guztiz se deba a falsa corrección del editor, por gutiz. v. GUTXIZ GEHIEN.
Solas ori entzuna da / guztiz gehienetan, / partzuerrak ba tuzula. Bordel 90. Irlandarrik guztiz gehienak kristau zirela. Mde Pr 225. Lurjabe hihuingarrien etxetiarrak ziren guztiz gehienak. Ib. 236.
azpisarrera-54
GUZTIZ-GOIKO (El) Altísimo.
Au izango da andia eta deitua Guztizgoikoaren Semea. Itz Azald 32.
azpisarrera-55
GUZIZ-GORA (El) Altísimo.
Eskerrak guziz-gorari, / xori naiz. Gy 276.
azpisarrera-56
GUZIZ-GUZI. "Guziz-guzi, entièrement" Dv.
azpisarrera-57
GUZTIZKO.
azpisarrerakoSense-57.1
a) (V; Lar, ; guzizko Lar, , Dv, H, A) Ref.: A; Etxba Eib .
Excelente, muy grande; total, completo, muy. "Total" Lar, . "Trascendental, sobresaliente" A. Tr. De uso frecuente en la tradición meridional. Al Norte su uso parece algo más restringido. Precede --menos frecuentemente, sigue-- a adjetivos, adverbios, sustantivos y sintagmas nominales con adj. También se encuentra sólo, como atributo o predicativo.
Guzizko andre noble Ioana Albrete. Dedic * 5r. Guztizko uzkar terrible bat / nik baneion pulzatu. Lazarraga B12, 1180r. Ribera baten eldu ninzan, / guztizko alegerea. Ib. B16, 1181r. Humiltasun guzizko batekin. Harb 204. Ordean guzizko maite hark bakharrik nahi du izan maitatua. Ch II 7, 2. Ofrenda guzizko baliosoa. Cb Eg III 305. --Zelan Jangoikoa adorauko da? --Guztizko errespeto, umildade, deboziñoe eta modestia andiagaz. Oe 98. Neskatilla aek zoraturik / euken gizon au guztizko. Zav Fab RIEV 1907, 539. Zure bekhatuak guzizko aberastasunaz gabetu zaitu. Dv LEd 231. Egin zuen guzizko elur bat. Arr GB 68. Alaba guzizko bat izan zaitugu, gure konsuelorik andiena. Ib. 8. Ereslari onak ei ziran, guztizkoak. Ag AL 63. Aurtengo euribako udea gustizko kaltegiña izan da baserritarrentzat. ForuAB 153. Guztizko pozik ikusi dau triskantzia. Kk Ab II 128. Egun gitxi barru jarri zan guztizko ondoen. Bilbao IpuiB 203. Ezta osasun guztizkorik bere. Erkiag BatB 183. Kaleko andra bati guztizko txeraz eta apalik berba egin eutsola. (In Etxabu Kontu 146 ). Ez zegon oso guzizko. " No estaba muy bien" . Berron Kijote 32. Urte askoan gorde itzazu / guztizko maitasunean. MMant 126. Mixiolari joateko bere / guztizko asmo senduan. FEtxeb 84. Ez dela egiazko bakardaderik izan, guztizkoa behintzat. (In MEIG VI 29 ).
v. tbn. (Autores septentrionales). Guzizko: He Gudu 115. Lg I 333. Mih 49. Dh 50. Jaur 361 (guziezko [sic]). Monho 136. Laph 182. Prop 1906, 99.
azpiadiera-1.1
Zorakeriaren guzizkoa! Arr May 68.
azpiadiera-1.2
Preferido, favorito.
Manolete da zezen gaietan egilearen guztizkoa. MEIG II 93. Luis Mariano bere guztizkotzat daukatenak. MEIG I 166.
azpisarrerakoSense-57.2
b) (Sust. + guzti + -zko ).
Alde guzizko saindu egin zen. SP Phil 81. An dago jarririk aal guzizko Aita Jainkoaren eskuiean. CatBurg 5. Eskala guzizko argitasun ederrez bete. Cb Eg II 180. Era guztizko gaistakeriak. LoraS 151. Majestate guzizko Jainkoari dagokon ohorea. Dh 224.
azpisarrerakoSense-57.3
c) (Grado) superlativo. Cf. Lar H: "Superlativo, txitezkoa, guzizkoa".
Latiñez Superlatiboa ta euskeraz Guzizko edo Txitezko izena derizana guk era bitan degu. Cb EBO 34.
azpisarrerakoSense-57.4
d) (Pl.). Disputa, enfrentamiento.
Guztizkoak sortu zirean Españako legegille [...] urlia edo sandiak, Patxik edo Peruk Madridera joan bear ebalata. Ag Kr 168.
guzti
0 / 0 GUZTI-GUZTI >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper