Leku-izenak

- Laguntza

*: Hizki bat edo gehiago ordezkatzeko
(mendi*, aba*za, *mendi)

?: Hizki bakarra ordezkatzeko
(oihan?, e?titxu, ?adriano)

Beuntza - Lekuak - EODA

Beuntza (Kontzejua)

Entitatea:
Populamendua/Herri ofiziala
Arautzea:
batzordearen argitalpena 
Non: Atetz
  • beunza maior - (1193) FORPC.CFMNA , N.45

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • beunça - (1201-1300) GLAR.GPNASJ , N.110 P.118

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • beunça mayor - (1268) FEL.CEINA , N.921

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • beunça - (1280) ZAB.COMPNA , N.1205

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • beunça mayor - (1280) ZAB.COMPNA , N.2968

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • maria çuria de beunça - (1330) CAR.PNAXIV , 301 B (A dok. [AGN Reg. Comptos, nº 28], 126v)
    (...)
    Maria Çuria de Beunça, I s.
    (...)

    Zer: Zergaduna [non podiente]
    Non: Artaxoa
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • beunça-lamayor - (1350) CAR.PNAXIV , 399 (C dok. [AGN Comptos, Caj. 31, nº 60], 21v)
    (...)
    De Beunça-Lamayor en que ay XXII fuegos, segunt paresçe ut supra de los quoales pagaron. IIIº dia de jenero de XVIII fuegos VI libras, XVI s.
    (...)

    Zer: Herria
    Non: Atetz [Val de Ezquauart]
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • beunça mayor - (1366) FORPC.CFMNA , N.170

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • beunça mayor - (1366) CAR.PNAXIV , 563

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • beunza la mayor - (1366) CAR.PNAXIV , 399

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • johan de beunça - (1366) CAR.PNAXIV , 546 B (D.c dok. [AGN, sign. gb.], 97v B)
    (...)
    Johan de Beunça, II florines
    (...)

    Zer: Zergaduna
    Non: Iruñea (Carniceria, Sant Nicollas)
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • don garcia de beunça - (1366) CAR.PNAXIV , 550 A (D.c dok. [AGN, sign. gb.], 106v A)
    (...)
    don Garcia de Beunça
    (...)

    Zer: Zergaduna
    Non: Iruñea
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • beunça mayor - (1366) CAR.PNAXIV , 563 A (D.c dok. [AGN, sign. gb.], 116r B)
    (...)
    En Beunça mayor, XII fuegos
    (...)

    Zer: Herria
    Non: Atetz
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • beunça - (1366) CAR.PNAXIV , 580 (D.c dok. [AGN, sign. gb.], 132v)
    (...)
    Item en val d'Atez, XL III fuegos, valen CVII florines et medio, cogidor l'abat de Beunça et Miguel de Lusia por lur salario
    (...)

    Zer: Herria
    Non: Atetz
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • don garcia de beunça - (1366) CAR.PNAXIV , 548 A (D.c dok. [AGN, sign. gb.], 99v)
    (...)
    Item [doblen florin et meyo] don Garcia de Beunça
    (...)

    Zer: Zergaduna
    Non: Iruñea (Nauarreria)
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • ueunça major - (1532) , F.44

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • beunza - (1534 [1967]) NAN.C , N.530, F.290 [ID.PDNA, 318. or.]
    (...)
    Beunza, Erice, Aróstegui, Berasáin, Eguíllor y Ciganda [...] Berrueta. Lo gozaban los de Beunza
    (...)

    Zer: Biztanledun lekua
    Non: Atetz
    Jatorria: ID.PDNA

  • veunça - (1587) LEK.ENAV , 134 C
    (...)
    Obispado de Pamplona [pueblos] bascongados.
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: LEK.ENAV

  • veunça, veunça maior - (1591) ROJ.CSOBP , F.160

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • veunça, veunça maior - (1594) NAN.PR.IHAB , F.73

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • veunça, veunça maior - (1607) NAN.PR.IHAB , F.131

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • beunza - (1800-1833) AÑ.LPV , 57 A
    (...)
    Pueblos Vascongados de Navarra [...] El Valle Atez tiene los pueblos siguientes: [...].
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: AÑ.LPV

  • beunza - (1802) DRAH , I, 176
    (...)
    l. del valle de Atez, mer. de Pamplona, y de su 4.º part. y dióc., arcip. de Anué, en el r. de Navarra, situado en una eminencia considerable, al s. de Erice, y rodeado por todas partes de montes robledales. Dista de Pamplona por n. o. 3 leguas, y parte términos con Oscoz, Eguillor, Cigundia y Beasain. Una copiosa fuente que nace á la parte del s. forma el regacho que baña varios pueblos. El vecindario, que es de 219 personas repartidas en 17 casas, se aplica al cultivo de la tierra, á la arriería y cria de ganado. La parroquia está dedicada á nuestra Señora, y servida por un cura que se dice abad. T.
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: DRAH

  • beunza, beaunza [sic] - (1829 [1553, 1587]) CENS.CAST.XVI , Ap. 164, 310b
    (...)
    En el lugar de Beunza once vecinos y un habitante [...] Beaunza [sic] / [VECINOS:] 15 / [PILAS:] 1
    (...)

    Zer: Herria
    Non: Anue ibarra [gaur Atetz]
    Jatorria: CENS.CAST.XVI

  • beuntza'n - (1926) ETX.EEI , Euskera III-IV (1926), 102, 116. or.
    (...)
    Doŕen (Irurita'n, Amayuŕ'en, Arizkun'en, Bera'n, Olabide'n, Eguaras'en, Eŕbiti'n, Beuntza'n, Egiaŕeta'n[,] Iabaŕ'en...) 102. or.; Zamaŕginena (Beuntza'n...) 116. or.
    (...)

    Zer: Herria
    Non: Atetz
    Jatorria: ETX.EEI

  • beunza - (1966) AZK.EDIAL , 35 C
    (...)
    Dialecto alto navarro
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: AZK.EDIAL

  • beunza: beuntza - (1990) EUS.NHI , 0400200 P.233

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • beuntza - (1994) OV.11 , 77-78
    (...)
    [-Tze, -tza atzizkiak. Ageza] Atezko Beuntza izena ere aztertzen ari garen euntze / pentze-rekin erlazionatua dagoke, hizkuntzalari errenteriarraren eritziz [Hala ere soroa da orain bertan (Beuntzan) 'prado' adieraz ibiltzen den hitza (ikus Echaideren EENEL, 102. or.)]. Jatorrizko *feuntze-tik *beuntze atera zitekeen (Beuntze [béuntzè] nahiz [beúntze] ebakia bertan [NHI, 138. or.], bokal-armoniaz irudiz), hasierako ezpain-horzkariaren ahostuntzez (cf. berme, besta...), eta hemendik, -tze eta -tza elkarren baliokideak izanik, *Beuntze > Beuntza pausoa gauza zitekeen (cf. Ezporogiko Buztintza / Leatxeko Buztintzea). Esanahiari dagokionez, Mitxelenak aipatzen dituen 'pastizal', 'prado'-z gain, 'zaldua' adiera ere izan dezakeela dirudi, J. Juríoren arabera ["«Zendeak», «gorteak»...", 752. or.]: "Por distintas zonas del 'campestre' (de Artajona) hubo prados: 'Prado que ban a la fuente nueva'(1554); 'Prado de Saragorria'(1554); 'Prado de las heras'(1537, 1530); 'Prado de los pozos'(1545), 'Prado grande'(1539), 'Prado pequeño'(1530), 'Prado redondo'. Los tres últimos aparecen también en vascuence: EUNZE ANDIA, EUNZE CHIQUIA(1530, 1554, 1559), UNÇE o EHUNCE BIRIBILLA (1527-59). La voz EUNTZE aparece interpretada en Iruñerria y la Navarra media con multitud de variantes, entre ellas: 'Ainzu, Anchu, Anzu; Eunce, Eunche; Inchu, Inzu; Onze, Unse, Unze, Unzu', y tiene un significado concreto: 'soto' o 'prado' de propiedad comunal cuyas hierbas fueron destinadas a pastos para el ganado mayor. Suelen ser conocidos por el paraje o por un adjetivo: 'Andi, txiki; berri, zar; luze, mear', simultaneando a veces 'Euntze" y 'Soto' (Eunze andia; Soto andia)" [Euntze-ren iparraldeko muga, dirudienez, Ultzama ("el prado llamado eunceandia", dokumentatzen da 1582an, PRA-Ihaben, 1. k.), Larraun eta Arakilgo Murginduetan jarri beharra dago (Echaide, EENEL, 102. or.). Hemendik beheiti, ordea, gure eskualderaino (hau barne) iristen da, zenbait tokitan behintzat larre-ren aldamenean ageri delarik].
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: OV.11

  • beunza - (1996) BEL.DEN , 137-138
    (...)
    Probablemente variante del vasco euntze 'prado'. Comentario lingüístico: Luis Michelena propuso que la voz vasca euntze era derivada del latín *fenu 'heno' seguido del sufijo abundancial -tze. Esta etimología permite explicar las diferentes variantes de la palabra (euntze, pentze, peuntzé) e incluso el nombre de esta poblacíon. Traducciones curiosas y explicaciones populares: Traducciones de este género son: 'bajo la hiedra', 'pastizal', 'hondonada sombría'.
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: BEL.DEN

  • beunza - (1996/05/01) NA.IZ , 040-0200

    Zer: Concejo
    Non: Nafarroa
    Jatorria: NA.IZ

  • beunza - (1998) NA.TM , L, 46

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.TM

  • beunza - (1999) NA.IZ , 040-0200

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • beunza (beuntza) - (2000) EL.BEL.NA.TOP , 60

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EL.BEL.NA.TOP

  • beuntza - (2005) SAL.OSTN , 109
    (...)
    Nombres con -tza o -za. Abartzutza / Abarzuza, Altzutza / Alzuza, Aiesa / Ageza, Arbeitza / Arbeiza, Arraitza / Arraiza (cf. Arraioz, Bidarrai, Gesalarradia...), Artatza / Artaza, Artikutza, Azantza / Azanza, Berro(t)za / Berrueza, Beuntza, Beuntza-Larrea, Ekiza, Esparza, Eultza / Eulza (cf. Eultz y Eulate), Gau(t)za / Ganuza, Iguzkitza, Itza, Intza (estos dos últimos sobre ihi 'junco'), Leartza / Learza (documentado Laarça, Laharça, de lahar 'zarzamora', cf. Narkue), Lotza / Loza, Oiertza (despoblado de la Cendea de Zizur; véase Jimeno Jurío, 1986), Oteitza, Ziritza (de ziri 'palo', 'cuña', 'clavija'), Urniza (cf. Urnieta en Gipuzkoa), Zutza (de zur 'madera'; Zutza puede ser el segundo miembro de Abartzutza. Vide Mitxelena, 1969: 31).
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: SAL.OSTN

  • beuntza - (2005) SAL.OSTN , 114
    (...)
    Nombres con el sufijo locativo -un, -(g)ue (...) En Beuntza tenemos un derivado del latino fenu 'heno' más el sufijo compuesto -untza (-un + -tza), cercano a euntze, pentze 'prado'; también podríamos pensar en *feun- o similar más -tza. Sobre Lakuntza ya hemos hablado más arriba; Beartzun e Irurtzun los examinamos en el capítulo siguiente. Beltzuntze es en nuestra opinión un compuesto de beltz 'negro' más el sufijo compuesto locativo -untze, con valor parecido a Beltzunegi (< beltz + un + -egi 'lugar', despoblado de Esteribar) y Usunbeltz ( < osuin, *usuin 'pozo de río' + beltz, en la Bizkaia de Valdeaibar). No es raro entre los topónimos euskéricos y designa lugares característicos por su negrura, zonas cercanas regatas, en cuya formación la oscuridad del agua pudo tener algo que ver (Salaberri, 1997: 13-14).
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: SAL.OSTN

  • beunza - (2006) NA.IZ , 040-0200

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • beunza - (2007) NA.IZ , 040-0200

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • beunza - (2008) NA.IZ , 040-0200

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • beunza - (2009) MTNA100 , 600/4740

    Zer: Herria
    Non: Atetz
    Jatorria: MTNA100

  • beunza - (2009) NA.IZ , 040-0200

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • beunza - (2011) NA.IZ , 040-0200
    (...)
    Concejo
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • beuntza - (2011) OB.IRIZP , Euskera, 2011, 56, 1-2, 345-346. or.
    (...)
    Mikel Gorrotxategi Nieto, académico correspondiente de la Real Academia de la Lengua Vasca y secretario de su Comisión de Onomástica: // EXPONE: // Que la Comisión de Onomástica en la reunión celebrada en la localidad de Alsasua el día 23 de noviembre de 2011, incluyó en el punto 4.1.1. de su orden del día la solicitud remitida por Euskarabidea del Gobierno de Navarra acerca del nombre en euskera del concejo de Beunza, perteneciente al municipio de Atez. // Que la Comisión analizó el informe elaborado al respecto –el cual se adjunta como anexo al presente certificado–. // Que la Comisión de Onomástica tras ratificar dicho informe, // CERTIFICA: // Que Beuntza es un nombre eusquérico, tradicional y vivo en la actualidad, que el castellano adaptó a su fonética bajo la forma Beunza. // En Pamplona, a 24 de noviembre de 2011. // Mikel Gorrotxategi Nieto euskaltzain urgazleak eta Euskaltzaindiaren Onomastika batzordearen idazkariak: // AZALTZEN DU: // Onomastika batzordeak joan den 2011ko azaroaren 23an Altsasun izan zuen bilkuraren eguneko gaien 4.1.1. atalean sartu zuela Atetz udalerriko izen ofiziala Beunza duen kontzejuaren euskal izenari buruz Nafarroako Gobernuaren Euskarabideak egindako eskaera. // Batzordeak bilera horretan berariazko txostena aztertu zuela –ziurtagiri honekin batera eranskin gisa atxikirik doana–. // Onomastika batzordeak txosten hori berretsi ondoren, // ZIURTATZEN DU: // Beuntza euskal toponimoa dela, euskaraz erabilia eta oraindik bizirik dagoena. Gaztelaniaz bere ahoskerara egokitutako Beunza forma hartu zuen. // Iruñean, 2011ko azaroaren 24an. // Mikel Gorrotxategi, // Onomastika batzorde-idazkaria // Secretario de la Comisión de Onomástica // O.I. / VºBº // Andres Iñigo, // Onomastika batzordeburua // Presidente de la Comisión de Onomástica
    (...)

    Zer: Kontzejua eta lekua
    Non: Atetz
    Jatorria: OB.IRIZP

  • beunza / beuntza - (2011) GOR.IÑ.BEUN , 2011, 56, 1-2, 347-348. or.
    (...)
    Beunza / Beuntza // Gorrotxategi, Mikel e Iñigo, Andres // Comisión de Onomástica de la Real Academia de la Lengua Vasca / Euskaltzaindia // Pamplona, 15 de noviembre de 2011 // Los abundantes testimonios documentales existentes desde la Edad Media pueden resumirse en los siguientes: // beunza maior (1193, Fortún Pérez de Ciriza, n. 45), beunça (1201-1300, García Larragueta, n. 110 p. 118), beunça mayor (1268, Felones, n. 921), beunça (1280, Zabalo Zabalegui, n. 1205), beunça, beunça la mayor (1280, Zabalo Zabalegui, n. 1205, 1228, 2068), beunça-lamayor, (1350, Carrasco, p. 399), beunça-mayor (1366, Carrasco, p. 563), beunça mayor (1366, Fortún Pérez de Ciriza, n. 170), ueunça major (1532, Cesarini, f. 44), veunça maior (1591, Rojas y Sandoval, f. 160), veunça, veunça maior (1594, Archivo General de Navarra, Protocolos de Yaben, f. 73) y veunça, veunça maior (1607, Archivo General de Navarra, Protocolos de Yaben, f. 131). // La pronunciación eusquérica del topónimo recogida a vasco-hablantes de la propia localidad es Beuntza, con -tz-, forma que coincide con los testimonios recogidos desde 1193 hasta 1607, en los que dicho sonido aparece representado con la grafía -ç-. El gentilicio es beuntzar. // El mencionado nombre también se documenta en la microtoponimia del entorno. Son los casos de Beuntzabidea (el camino de Beuntza) en Oskotz del Valle de Imotz; Beuntzaldea (la zona de Beuntza) en Berasáin y en los pueblos de Ilarregi, Larraintzar y Suarbe, pertenecientes al Valle de Ultzama; Beuntzako bentak (las ventas de Beuntza) en el propio Beunza y Beuntzako bidea (el camino de Beuntza) en Larraintzar. Todas las formas citadas, de denominación única con -tz, son las establecidas como oficiales por decreto foral del Gobierno de Navarra. // Se trata, en opinión del académico y profesor de la Universidad Pública de Navarra Patxi Salaberri, de un topónimo eusquérico derivado del latino fenu «heno» más el sufijo compuesto -untza (-un + -tza), cercano a euntze, pentze «prado», aunque también se podría pensar en *feun- o similar más -tza. // La Real Academia de la Lengua Vasca / Euskaltzaindia acordó en 1988 que la denominación eusquérica del mencionado concejo es Beuntza, tal como consta en la obra Nafarroako Herri Izendegia / Nomenclátor Euskérico de Navarra, publicada en el año 1990, en edición conjunta de esta Real Academia y el Gobierno de Navarra. // Posteriormente, en el año 2000, el Gobierno de Navarra, a propuesta del Consejo Navarro de Euskera, ratificó la forma Beuntza como denominación eusquérica, por ser la que le corresponde como topónimo eusquérico que es, y que se diferencia claramente de la oficial Beunza
    (...)

    Zer: Kontzejua eta lekua
    Non: Atetz
    Jatorria: GOR.IÑ.BEUN

  • beunza - (2012) NA.IZ , 040-0200
    (...)
    Concejo
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • beunza / beuntza - (2013/11/29) NAO , 231. zkia., F1316369
    (...)
    231. ALDIZKARIA - 2013ko azaroaren 29a // 1. NAFARROAKO FORU KOMUNITATEA // 1.7. BESTELAKOAK // ERABAKIA, Nafarroako Gobernuak 2013ko azaroaren 20an hartua, hurrengo toki entitateen euskarazko izen ofizialak ezartzen dituena: Atetz eta Leatxe udalerriak, Atezko udalerriko Aroztegi, Beratsain, Beuntza, Ziganda eta Eritzegoiti kontzejuak; Berriobeitiko udalerriko Aitzoain, Artika, Berriobeiti, Berriogoiti eta Lotza kontzejuak; Odietako udalerriko Gendulain eta Ostitz kontzejuak; eta Atezko udalerriko Egillor populazio entitatea. Orobat, Etxarri Aranatz, Oiz, Uharte Arakil eta Urrozko udalerrien izen ofizialak finkatzen dira, baita Orbaizetako udalerriko Orbaizetako Ola populazio entitatearena ere. // Nafarroako Toki Administrazioari buruzko uztailaren 2ko 6/1990 Foru Legearen 21.2 artikuluak ezartzen du, udalerrietako izenetan euskara nola erabili zehazteko, Euskarari buruzko abenduaren 15eko 18/1986 Foru Legean xedatutakoari jarraituko zaiola. // Euskarari buruzko Foru Legearen 8. artikuluak xedatzen du Foru Komunitateko toponimoek gaztelaniaz eta euskaraz izanen dutela izen ofiziala, artikulu horretan berean adierazitako arauei jarraituz eta foru legean ezarritako eremuen arabera. Eta haren 2. idatz-zatiak aipatzen du Nafarroako Gobernuari dagokiola toponimo horiek zehaztea, aldez aurretik Euskaltzaindiaren txostena ikusita, eta horren berri Nafarroako Parlamentuari eman beharko zaiola. // Nafarroako Gobernuak, zenbait foru dekreturen bidez, eremu euskalduneko herrien eta eremu mistoko eta ez-euskalduneko herri batzuen izen ofizialak zehaztu ditu. Horretaz gain, irailaren 12ko 270/1991 Foru Dekretuaren bidez, Euskarari buruzko Foru Legearen babesean onetsitako izen ofizialen erabilera arautu zuen. // Atezko eta Leatxeko udalek, Atezko udalerriko Aroztegi, Beratsain, Beuntza, Ziganda eta Eritzegoitiko kontzejuek, Berriobeitiko udalerriko Aitzoain, Artika, Berriobeiti, Berriogoiti eta Lotzako kontzejuek eta Odietako udalerriko Gendulain eta Ostizko kontzejuek egina dute eskaera; gainera, Euskaltzaindiak aginduzko txostena emana duenez, bidezko da herri horien izen ofizialak finkatzea, Euskarari buruzko Foru Legearen 8.3 artikuluaren ondorioetarako. // Bestetik, urtarrilaren 19ko 16/1989 Foru Dekretuak Nafarroako euskal eremuko toponimoen izen ofizialak jaso zituen eta, geroago, Euskaltzaindiak udalerrien izendegiak berrikusi zituen; Nafarroako Foru Komunitateari dagokiona 2009ko maiatzaren 29an onetsi zen eta Euskaltzaindiaren 155. arau gisa argitaratu zen; hortaz, Etxarri Aranazko, Oizko, Urrozko eta Uharte Arakilgo udalek beren toponimoak arau horri egokitzeko eskatu dute eta, horrenbestez, bidezko da haien ofizialak egokitzea. // Orobat, Nafarroako Gobernuaren 2010eko abenduaren 27ko Erabakiaren bidez, Orbaitzetako udalerriaren izena Orbaizetara aldatzea xedatu zen; hori dela eta, bidezko da bere Orbaizetako Ola populazio entitatearen izena egokitzea. // Horrenbestez, Nafarroako Gobernuak, Hezkuntzako kontseilariak proposaturik, // ERABAKI DU: // 1. Euskarazko izen ofizial hauek ezartzea: Atez udalerriarena Atetz da, Leachearena Leatxe; Arósteguiko kontzejuarena Aroztegi, Berasáinena Beratsain, Beunzarena Beuntza, Cigandarena Ziganda eta Ericerena Eritzegoiti, horiek guztiak Atezko udalerrian; Aizoáingo kontzejuarena Aitzoain da, Articarena Artika, Berrioplanorena Berriobeiti, Berrisosusorena Berrigoiti da eta Loza Lotza da, horiek guztiak Berriobeitiko udalerrian; Guenduláingo kontzejuarena Gendulain da eta Ostiz Ostitz da, biak Odietako udalerrian; eta Eguíllor populazio entitatearena Egillor da, Atezko udalerrian. // 2. Etxarri Aranatz, Oiz, Uharte Arakil eta Urrozko udalerrien izen ofizialak finkatzea, baita Orbaizetako udalerriko Orbaizetako Ola populazio entitatearena ere. // 3. Erabaki hau Nafarroako Aldizkari Ofizialean argitaratzea. // 4. Erabaki honek Nafarroako Aldizkari Ofizialean argitaratu eta biharamunean izanen ditu ondorioak. // 5. Nafarroako Parlamentuari erabaki honen berri ematea. // Iruñean, 2013ko azaroaren 20an.–Nafarroako Gobernuko kontseilari eta idazkaria, F. Javier Morrás Iturmendi. // Iragarkiaren kodea: F1316369
    (...)

    Zer: Kontzejua
    Non: Atetz
    Jatorria: NAO

  • Beuntza / Beunza - (2019) NA.TOF , 445370

    Zer: Espacio urbano
    Non: Atetz / Atez (Beuntza / Beunza)
    Jatorria: NA.TOF

  • Beuntza / Beunza - (2019) NA.TOF , 446447

    Zer: Espacio urbano
    Non: Atetz / Atez (Beuntza / Beunza)
    Jatorria: NA.TOF

  • Beuntza / Beunza - (2019) NA.TOF , 440857

    Zer: División administrativa
    Non: Atetz / Atez (Beuntza / Beunza)
    Jatorria: NA.TOF

  • Beunza / Beuntza (ofiziala)
  • Beúnza (gaztelania)
UTM:
ETRS89 30T X.604058 Y.4757965
Koordenatuak:
Lon.1º43'22"W - Lat.42º58'5"N

Kartografia:

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper