Pertsona-izenak

- Laguntza

*: Hizki bat edo gehiago ordezkatzeko
(mendi*, aba*za, *mendi)

?: Hizki bakarra ordezkatzeko
(oihan?, e?titxu, ?adriano)

Ibargoiti - Lekuak - EODA

Ibargoiti (Udalerria)

Entitatea:
Antolakuntza/Udalerria
Herritarra:
ibargoitiar 
Arautzea:
Euskaltzaindiaren araua 
Non: Ibargoiti
  • iuargoiti, iuargoyti, yvargoyti, yuarrgoyti - (0991) MD.DMLEIRE , N.10

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • iuargoiti, iuargoyti, yvargoyti, yuarrgoyti - (1105) MD.DMLEIRE , N.229

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • iuargoiti - (1105-1109 [1983, 1995]) DRPLV , V, 174. or. (63. oin oharra)
    (...)
    Leire-ko kartularioan bada XII menderako beste bat Ibargoiti ibarrean: aliud monasterium Sancti Saluatoris de Aitketa [sic], quod est in luargoiti (1105-1109, Leire, dok. 229)
    (...)

    Zer: Ibarra
    Non: Nafarroa
    Jatorria: DRPLV

  • iuargoiti, iuargoyti, yvargoyti, yuarrgoyti - (1174) MD.DMLEIRE , N.335 P.434

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • ibargoiti, ybargoiti - (1198) MD.DMLEIRE , N.360

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • iuargoiti, iuargoyti, yvargoyti, yuarrgoyti - (1268) FEL.CEINA , N.156-173

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • iuargoiti, iuargoyti, yvargoyti, yuarrgoyti - (1270) FDMPV.007 , N.81 P.160

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • liçaberria de yuargoiti - (1270/04/17) FDMPV.007 , 81. dok., 160. or. [AHN, Clero, C.1407, N.20]
    (...)
    Liçaberria de Yuargoiti, cum domibus villis, ecclesiis, terris, vinnis, molendinis et omnibus pertinenciis suis
    (...)

    Zer: Herria [gaur auzoa], ibarra
    Non: Getze Ibargoiti
    Jatorria: FDMPV.007

  • iuargoiti, iuargoyti, yvargoyti, yuarrgoyti - (1366) CAR.PNAXIV , 498-499

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • val de yuarrgoyti - (1366) CAR.PNAXIV , 498 B (D.b dok. [AGN, sign. gb.], 56v A)

    Zer: Ibarra
    Non: Nafarroa
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • val de yuarrgoyti - (1366) CAR.PNAXIV , 499 B (D.b dok. [AGN, sign. gb.], 57r A)
    (...)
    Summa de los fuegos de la Val de Yuarrgoyti: XXXV [Esta frase está escrita de otra mano]
    (...)

    Zer: Ibarra
    Non: Nafarroa
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • valle de ibargoiti - (1534 [1967]) NAN.C , N.530, F.139 [ID.PDNA, 312. or.]
    (...)
    Marsáin. Lindante con San Pedro de Necola y otros lugares, participaban algunos vecinos del valle de Ibargoiti
    (...)

    Zer: Ibarra
    Non: Nafarroa
    Jatorria: ID.PDNA

  • val de ibargoiti - (1534 [1967]) NAN.C , N.530, F.143 [ID.PDNA, 313. or.]

    Zer: Ibarra
    Non: Nafarroa
    Jatorria: ID.PDNA

  • ybargoiti - (1614) SAND.COP , 26 atz. [IÑ.SAND, 1258. or. (17. oharra)]
    (...)
    en la valle de Ybargoiti, un Monasterio llamado Bayacoa
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: IÑ.SAND

  • ybargoiti, valle de - (1638) O.NUV , II, XIII. kap., 283. or. [0800. or.]
    (...)
    Sandovalen gaztelaniazko aipuan
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: O.NUV

  • valle de ibargoiti - (1800 [1967]) NAN.PAPS , LEG.160, CARP.8, F.130 [ID.PDNA, 337. or.]

    Zer: Ibarra
    Non: Nafarroa
    Jatorria: ID.PDNA

  • ibargoiti - (1802) DRAH , I, 365
    (...)
    arcip. del ob. de Pamplona, r. de Navarra; se compone de 12 valles y un corriedo, que son los siguientes: AEZCOA. ARCE. SALAZAR. LONGUIDA. RONCAL. LIZOAIN. CORRIEDO DE CASTILLO NUEVO. IZAGONDOA. IBARGOITI. URRAUL ALTO. ROMANZADO. URRAUL BAXO. A.
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: DRAH

  • ibargoiti - (1802) DRAH , I, 366
    (...)
    valle del 4.º part. de la mer. de Sangüesa, ob. de Pamplona, r. de Navarra. Se compone de los pueblos siguientes: AVINZANO. SALINAS CABE MONREAL. EQUISOAIN. IBARZABALZA. SANGARIZ. IDOCIN. ZILIGUETA. LECAUN. y en todos ellos hay 575 personas, y dependen de la jurisdiccion de la villa de Monreal. Considerado el valle con separacion de sus elevados montes, es mayor su longitud que su latitud; pero si se incluyen éstos será corta la diferencia. La situacion es medianamente llana, aunque con algunos recuestes por la banda del e. Está casi todo rodeado de montes y los que tiene á n. y s. que son los mas elevados, forman un semicírculo y confinan por e. con los montes del valle de Aybar, por o. con el llamado Iga de Monreal, y por s. con el monte Izaga. Todos los de este valle están poblados de robles, hayas y pinos, y con el fruto de los primeros se mantiene una buena porcion de ganado de cerda, y ademas hay abundancia de yerbas para pasto de ganado lanar, vacuno y cerril, particularmente en tiempo de verano. En los mismos montes nacen muchas fuentes, cuyas aguas se incorporan con un riachuelo que corre por medio del valle hácia el o. y tiene su orígen en los montes de Aybar. Los frutos que reduce el de Ibargoiti son granos, garbanzo, arveja, haba, beza, maíz, lino, cáñamo, vino, hortaliza y frutas, siendo la principal de todas la de trigo, que tampoco excede de una regular medianía. En el apeo del año 1366 constaba este valle de 14 pueblos, que con el número de los fuegos que cada uno tenia son los siguientes (fuegos) IDOCIN 14. EQUISUAIN 4. FILLEGUETA 1. AVINZANO NO TENÍA LABRADOR. BESOILLA 3. SALINILLAS CABE MONREAL 3. LECAUN LESPURU é MARLAIN 0. SENGARIZ 3. ZIROZ 2. ZABALZA 4. A.
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: DRAH

  • ibargoiti - (1829 [1553, 1587]) CENS.CAST.XVI , Ap. 169, 308b, 309a, 312a
    (...)
    En la valle de Ibargoiti / [Habitantes ó fuegos:] 88 [...] ARCIPRESTAZGO DE IBARGOITI [...] Hay en este Arciprestazgo de Ibargoiti noventa y cinco pueblos, y en ellos mil trescientos sesenta y cuatro vecinos y noventa y cinco pilas [...] En el Arciprestazgo de Ibargoiti / [VECINOS:] 1364 / [PILAS:] 95
    (...)

    Zer: Udalerria, ibarra
    Non: Nafarroa
    Jatorria: CENS.CAST.XVI

  • ibaŕgoiti'n, ibargoiti'n - (1926) ETX.EEI , Euskera III-IV (1926), 90, 106. or.
    (...)
    Oŕdoki, Sunbeltz, Gerdosain..., Ibaŕgoiti'n 90. or.; Oŕdoki (Ibargoiti'n, Beko-Uŕaul'en, Garayoa'n...) 106. or.
    (...)

    Zer: Ibarra
    Non: Nafarroa
    Jatorria: ETX.EEI

  • ibar-, ivar- - (1956) M.IFOV , 184. or.
    (...)
    Las oclusivas sonoras, empleando este término en el sentido limitado que más abajo se indica, se conservan por lo general, tanto en posición inicial como en interior de palabra: // Γέβαλα (Ptol.), actual Guevara, Guebara (Ál.). // Heredia (Ál.), doc. Deredia, Heredia < herediu, pl. heredia. Cf. también Δηούα (Ptol.), actual Deva, río y población en Guip. // Como es sabido, lo que llamamos oclusivas sonoras se realizan como oclusivas o espirantes, según la posición, con una distribución muy parecida a la del español de hoy. La pronunciación fricativa de la b está claramente descrita por Oihenart a mediados del siglo XVII. // No hay indicios que apoyen la presunción de que el vasco medieval distinguiera entre -b- oclusiva y -u- (-v-) fricativa como el cast. de aquella época. En los documentos se emplean casi indistintamente las dos letras (Zabal- y Zaval-, Ibar- e Ivar-, -barri y -varri, etc.), lo que parece probar que no había más que un fonema y que la realización corriente de este en posición intervocálica era una fricativa
    (...)

    Zer: Toponimoen osagaia
    Non: Euskal Herria
    Jatorria: M.IFOV

  • ibargoiti - (1974) LIZ.LUR , 49, 51, 52. or.
    (...)
    Lizarrako merinaldea Ega harroan kokatzen bada, Sankozakoa antzeratsu Iratikoan: Esteribar, Egues, Aranguren, Elortz eta Ibargoiti haranak izan ezik, hauek Argakoak direlako eta Luzaide, Errobikoa (Nive) delako [...] Elortz, Aranguren, lbargoiti, Izagaondoa eta Unziti dira Iaugarren alderdikoak. Elortzeko herrixkek udal bakarra osatzen dute, Tiebas eta Elo (Monreal) hiritxoak aparte daudelarik. Beste lau haranetako herrixkak haran-udaletan elkarturik daude. Alderdi hontako Elortz, Aranguren eta Ibargoiti Iruñaldera begira daude, lratialdera baino gehiago. Hain zuzen ere, Elizak -eta honek beti izan du politika erakundeek baino bizkortasun gehiago lurralde antolaketak aldatzeko- hiru haran horiekin osatzen den artziprestazgoa (Ibargoiti izenekoa) Iruñaldeko bailaran sartu du, eta baita Esteribar artziprestazgoa ere (Esteribar eta Egues haranekin osatzen dena). Iruñaldeko herriak izan ezik, gainbehera doa alderdi hau. 288,51 km2 eta 5.217 bizilazun [sic] ditu [...] Eskualde hontan [Iruñerriaz ari da] sar daitezke, lehen aipatu bezala, Egues, Ibargoiti, Aranguren, Elortz eta Unziti
    (...)

    Zer: Ibarra, udalerria
    Non: Nafarroa
    Jatorria: LIZ.LUR

  • ibargoiti: ibargoiti - (1974) TXILL.EHLI , 171 A

    Zer:
    Non:
    Jatorria: TXILL.EHLI

  • ibargoiti: ibargoiti (ibargoitiar) - (1978) E.EUS.UD , Euskera, XXIII (1978, 1), 325. or.

    Zer:
    Non:
    Jatorria: E.EUS.UD

  • ibargoiti: ibargoiti (ibargoitiar) - (1979) E.UDAL , 31

    Zer:
    Non:
    Jatorria: E.UDAL

  • iuargoiti - (1985) M.FHV , A.C., 4.0 c par., 487. or.
    (...)
    Siempre se ha supuesto que hay una reducción, que casi podría llamarse regular, de (h)aitz 'peña' a (h)az- en topónimos como Hazpurua, Haztegieta, Alava, 1025, CSMill. 91, o Azpe, Azqueta en Navarra, siglos XI-XII, pero también Ayçpe en 1087, en leire Aizketa "in Iuargoiti", 1114-15, Ayzqueta, 1103. En vizcaíno tenemos, en cambio ax- (Axpe, etc.), en relación con atx, palatalizado
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: M.FHV

  • ibargoiti: ibargoiti - (1990) EUS.NHI , 1240000 P.239

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • ibargoiti - (1993/10/06) NAO.NA.2000 , 122. zkia., 124
    (...)
    DECRETO FORAL 253/1993, de 6 de septiembre, sobre la composición y denominaciones de la zonificación “Navarra 2000”
    (...)

    Zer:
    Non: Nafarroa
    Jatorria: NAO.NA.2000

  • ibargoiti - (1994) OV.11 , 89-91
    (...)
    [Dermio baten zatiketa. Harana] Izen hau gehienetan oinarriari zuzenean loturik edireten dugu: Arrizutagarana (Eslaba), Baltsarana (Ezporogi), Dorretarana (Eslaba) Lakuarana (Galipentzu), Leatxearana (Moriones)… baina leku-denborazko genitiboaren laguntza duela ere agertzen da: Garandako harana (Galipentzu), Zalduako haran handia (Eslaba)… Beste batzutan bi modutara azaltzen da: Epaizaran / Epaizko harana (Eslaba), Lakuarana / Lakuko harana (Galipentzu)… Interesgarria da, harana aztertzerakoan, honen eta bere sinonimoa bide den ibarra-ren arteko berdintasun-desberdintasunak finkatzea, edo behintzat finkatzen saiatzea. Izan ere, gai honetaz arduratu diren autoreek ez dute argitasun handirik atera, eta bion arteko aldea agertarazten saiatu direnean ez dute asmatu. Julio Caro Baroja, adibidez, honela mintzo zaigu haran eta ibar-ez [HGPV, 125. or.]: "«Valle» en vascuence, «aran» o «ibar», parece ser entidad que está por encima, hasta cierto punto, de otras divisiones, como, por ejemplo, la navarra de «cendea»…" Orri azpiko ohar batean bien arteko aldea zehazten saiatzen denean honela diosku: "«aran» parece ser el valle de montaña ante todo: «ibar» parece un valle fluvial o vega mas frecuentemente. En Alava «ibarra» es voz que sale con frecuencia en escrituras de los siglos XVII, XVIII y XIX" Gure ustez autore honek ez du asmatu, erreferentzi-puntutzat gure alderdiko toponimia hartzen badugu behintzat, Oibar aldean haran-ak bakarrik mendiko bailarak ez direlako. Aitzitik, toki zelai eta lauetan azaldu ohi dira (ez beti, jakina), erreka baten inguruko eremua adierazten dutelarik. Ibar, beste alde, Galipentzun baizik ez da azaltzen, huts-hutsa (Ibarra), zabala lagun duela (Ibarreko zabala), edo eta, aski bitxia dirudiena, harana-rekin batera (Ibarreko harana). Kasu honetan Ibarreko harana eta Ibarreko zabala-k Ibarra-ko errekaren inguruko alderdia ematen dute aditzera, lehenak bailara, eta bigarrenak bailara horren zabalgunea. Aintzakotzat Nafarroako bailaren izenak hartzen baditugu ere ez dirudi Caro Barojak proposatzen duen bereizketa egokia denik. Esaterako, Bertizarana-n bada erreka, Esteribar-en bezal-bezala, eta ez dugu uste lehen hori bigarren hau baino askoz menditsuagoa edo goragokoa denik. Egia da Aranguren-en erreka txar batzu besterik ez dagoela, baina Ibargoiti-koak ere ez dira izugarri horietakoak. Azken bailara hau, bestalde, lehen hori baino gorago dago, izenak berak adierazten duenez, eta hortaz ez dugu uste Caro Barojaren aipatu ustea ontzat har daitekeenik. Mitxelenaren arabera haran Iparraldeko tradizioan orokorra da (baina ez zuberoeraz), eta Hegoaldeko literaturan adibide bakan batzu besterik ez dugu, Azkue arte. Honen hiztegia argitaratzearekin ordea, ohizko bilakatu bide zen mugaz honaindian ere [OEH]. José María Satrústeguik argitara eman dituen Mitxelenaren eskutitzen artean bada ohar bilduma moduko bat [FLV, 54, 1989, 243-275. orr.], eta bertan hizkuntzalari ospetsua zena le(i)ze eta osin-en arteko aldea zehazten ari delarik haran eta ibar-en arteko desberdintasunaz ere mintzo zaigu, bidenabar: "Casi seguramente, le(i)ze y osin no eran sinónimos (aún ahora, creo, cuando se habla de simas profundas en el agua no se emplea más que osin y Azkue añade, dato que no he podido confirmar, que osin es «mar» en Iciar). Del mismo modo que, aunque esto es más dificil de probar, haran e ibar no significaban ambos «valle» a secas". Hemen garbi ikusten da haran eta ibar ez direla osotara elkarren adierakideak, baina ez, ordea, aldea zertan datzan. Ura izatean edo ez izatean agian?, hau da, errekarik izatean edo ez izatean? Zernahi gisaz, eta esan bezala, gure alderdian kasu batean ez beste guztietan haran dugu toponimian, eta seguru asko hau izanen zen hizkera arrunteko hitza. Hortaz, haran Iparraldean ezezik, Hegoaldean ere (Ekialdean bederen) erabiltzen zela ondorioztatu beharko dugu [Toponimian agertu arren eguneroko hizkeran ibar, bailara edo beste zerbait erabil zitekeen, halaz ere. Larrasquetek, adibidez, honela hitz egiten digu aran-ek Zuberoan duen presentziaz: "inconnu aujourd'hui, mais conservé dans les noms de pays, de maisons, de familles" (OEH-n aipatua). Lhandek ere antzeko zerbait diosku DBF-n, baina oraingoan Iparraldeko hiru euskalkiak aintzat harturik: "val, vallon. Le mot se conserve surtout dans les noms propres: Aranburu, Aranederr, etc."].
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: OV.11

  • ibargoiti - (1996) NA.TM , XXXVIII, 83-84
    (...)
    Zangozako merinerriko ibar honek osakide hauek zituen antzina: Elo hiria, gaur egun salbuetsia, Abintzao, Idozin (herriburua), Izko, Lekaun, Getze, Sengaritz, Zabaltza edo Ibarzabaltza eta Besolla herriak, Ague, Ariskano, Artzanegi, Andre Maria Elizaberrikoa, Olatz (Irunberrikoa), Erespuru, Marsain, Nekola eta Zirotz aspaldiko herri hustuak, eta Zilegieta eta Ekisoain berrikiagokoak. Udal mugapeak (58,5 kilometro karratu) Untzitibar (I), Itzagaondoa (IE), Urraul Beiti (E), Oibar (HE), Leatxe eta Ezporogi (H), Leotz (HM) eta Elo (IM) ditu muga, eta Itzagako (1.210 m) hego-ekialdeko mazeletik Izko mendiketako (1.033 m, Lantxurdan) bizkarreraino hedatzen da. Elortz ugaldeak hego-ekialdetik ipar-ekialdera zeharkatzen du; harexek biltzen ditu, erreken bidez, ibarreko urak, ekialde muturrekoak izan ezik, Loitiko mendatetik harata Irati Aragoiren ibaiadarrera isurtzen baitira. Itxuraz, inguruabar horri zor dio bere izen deskriptiboa: ibar 'haran', arro' (Elortz ugaldekoa) eta goiti, 'goi aldea'. Klima azpimediterraniarra du eta pagoz (Itzaga eta Izko mendiak), haritzez, ler gorriz, ametzez eta ezpelez osaturiko bertako arboladia. Oihan berriak larizio-pinukoak dira gehienbat eta 450 Ha baino gehiago egiten dute. 5.850 Ha-ko azalera du, antzeko hiru puxkatan banatua: oihana (1.815 Ha), larreak (1.795 Ha) eta lur landuak (1.767). Azken atal horretan laboreak (956 Ha gari, garagar eta olo), bazka, zalkea eta barazkiak dira nagusi. 1974-75etan lurzati berrantolamendua egin zen, lehenagoko 3.000 lurzati baino gehiago 344ra murriztu zituena. Mahastia aienatu da, baita laborantzan aritzeko erabiltzen ohi ziren aziendak. Abeltzaintzaren barnean azienda zuriak nolabaiteko garrantzia du beti. 1988ko zentsuaren ariora, 3.649 ardi ziren; 1.551 zerri abaltegietan; 114 behi eta 85 ahuntz. HISTORIA: "cenobium de Baiaqua in ualle de Ivargoiti" agertzen da 991 urteko agiri batean (CACP, N.9). Erdi Aroan hainbat herri izan ziren; horiek hustean, hango eliz-ermitak, dermio zedarrituak eta kanpoko herritartasunak gelditu ziren. 1366an 35 sutondoko biztanleria zuen, herri hauetan banatua: Auinçano, Çiroz, Equissoayn, Erespuru, Marsayn, Sayllinas, Sabalça eta Sengariz (LAPN, 498-499). Zangozatik Iruñeko bide zaharrak Oibarko Santa Zilian, Olatz herri hustuan eta Izko mendiko mazalean barna egiten zuen Eloraino. Done Jakue bidea izan zen; bizitasuna galdu zuen errepidea egin zutenean Loitin barna. XVIII. mendean Gorteek mendiak zaintzeko eman zituzten legeen ondorioz, merinerriko diputatu batek aldian behin bisitatzen zituen Izko mendiketakoak. Han, sasi-garbiketen kalitatea aztertzen zuen, eta debekatzen luberritzeak, haritz eta pinu botatze gehiegizkoak, arboletatik hurbil belarra erretzea eta ezpondak eta sastrakak erretzea erregidorea bere hartan ez bazen. "Napoleonen tiraniaren kontrako gerla" zela eta, Idotzingo apezak idatzi zuenez, herriek eta etxeek ordainarazpenak pairatu zituzten behin eta berriz, baita harrapaketa orokorrak ere 1812an. Espoz y Minaren sortetxea orduan erre zuten Idotzinen. XIX. mendearen erdialdean irin-errotak zeuden, eta horiez gain teileria bat Lekaunen, eta bi benta errege-bidearen ondoan, Izkon eta Lekaunen. 1900 urtean ibarrak 799 biztanle zituen, 1950ean 549 eta 1992an 214 (Getzen, 84; Idotzinen, 50; Izkon, 49; Abintzaon, 22 eta besteetan, 9).
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.TM

  • ibargoiti - (1996) BEL.DEN , 224
    (...)
    'Valle alto'. Del vasco ibar 'valle' y goiti 'alto'. Comentario lingüístico: Obsérvese lo apropiado del nombre que designa la parte más alta del valle que forma el río Elorz. Traducciones curiosas y explicaciones populares: Traducciones de este género son: 'parte alta del helechal', 'valles de los altos'.
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: BEL.DEN

  • ibargoiti - (1996/05/01) NA.IZ , 124-0000

    Zer: [Udalerria]
    Non: Nafarroa
    Jatorria: NA.IZ

  • ibargoiti - (1999) NA.IZ , 124-0000

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • ibargoiti - (2000) EL.BEL.NA.TOP , 68

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EL.BEL.NA.TOP

  • ibargoiti - (2002) IT.IZAG , 49. or.
    (...)
    Izagaondoa está enclavado en la cuenca pre-pirenaica de Lumbier-Aoiz, teniendo por límites al N el valle de Lónguida, al NO Urroz Villa, al O Aranguren, al SO Unciti, al S Ibargoiti y al E Urraúl Bajo
    (...)

    Zer: Ibarra
    Non: Nafarroa
    Jatorria: IT.IZAG

  • ibargoiti - (2005) SAL.OSTN , 121
    (...)
    Nombres que hacen referencia a la situación de la localidad o son descriptivos (…) Descriptivo es Olatzagutia, reducido a Olazti en el uso oral vasco, de olatza (< ola 'cabaña') más sufijo -tza locativo, más gutia 'pequeña'; es algo así como 'la pequeña majada'. Oibar, Aibar en castellano, tiene como segundo elemento ibar 'valle', común en toponimia: Erroibar, Esteribar, Ibargoiti, Olloibar… Oibar es un topónimo que se repite, lo que hace pensar que se trata de un apelativo que posteriormente se lexicalizó: Oibar (despoblado de Pueyo), Oibar (topónimo de Eraso, en Imotz), Oibar (Zubieta, Iñigo, 1996, 402-403)…
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: SAL.OSTN

  • valle de ibargoiti - (2005) IT.UNCIT , 136. or.
    (...)
    Sengáriz es un pequeño lugar del valle de Ibargoiti, en la ladera de la peña de Izaga
    (...)

    Zer: Ibarra
    Non: Nafarroa
    Jatorria: IT.UNCIT

  • valle de ibargoiti - (2005) IT.UNCIT , 111. or.
    (...)
    Lecaunena (Lekaunena) [Altzorrizko etxea] [...] Lecaun es un lugar del Valle de Ibargoiti, al pie de Izaga
    (...)

    Zer: Ibarra
    Non: Nafarroa
    Jatorria: IT.UNCIT

  • ibargoiti - (2005) IT.UNCIT , 153. or.
    (...)
    Equisoáin (en Ibargoiti) era el lugar de origen de unas personas que vivieron como caseros en ella
    (...)

    Zer: Ibarra
    Non: Nafarroa
    Jatorria: IT.UNCIT

  • ibargoiti - (2006) NA.IZ , 124-0000

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • ibargoiti - (2007) NA.IZ , 124-0000

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • ibargoiti - (2008) NA.IZ , 124-0000

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • Ibargoiti: ibargoitiar - (2009) ARAUA.155 , LIII (2008, 3), 997. or.
    (...)
    Ibargoiti (euskara); Ibargoiti (ofiziala). Herritar izena: ibargoitiar. Eskualdea: Ibargoiti. Merindadea: Zangoza
    (...)

    Zer: Udala
    Non: Nafarroa
    Jatorria: ARAUA.155

  • ibargoiti - (2009) NA.IZ , 124-0000

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • idocin (ibargoiti) - (2009) MTNA100 , 620/4720

    Zer: Herria
    Non: Nafarroa
    Jatorria: MTNA100

  • ibargoiti - (2011) NA.IZ , 124-0000

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • ibargoiti - (2012) NA.IZ , 124-0000

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • Ibargoiti - (2019) NA.TOF , 444489

    Zer: División administrativa
    Non: Ibargoiti
    Jatorria: NA.TOF

 

  • Ibargoiti (ofiziala)
  • Ibargoiti (gaztelania)
UTM:
ETRS89 30T X.626560 Y.4725903
Koordenatuak:
Lon.1º27'15"W - Lat.42º40'35"N

Kartografia:

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper