Pertsona-izenak

- Laguntza

*: Hizki bat edo gehiago ordezkatzeko
(mendi*, aba*za, *mendi)

?: Hizki bakarra ordezkatzeko
(oihan?, e?titxu, ?adriano)

Orotz-Betelu - Lekuak - EODA

Orotz-Betelu (Lekua, udalerriko auzo nagusia)

Entitatea:
Populamendua/Herri ofiziala
Herritarra:
oroztar 
Arautzea:
Euskaltzaindiaren araua 
  • orotz betelu, oroç betellu - (--) UTR.FGN , II, N.283, N.522
    (...)
    Lo sitúa "en el valle de Aezcoa", II, P.367
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • munnio didaz de betellua - (1062 [1930, 1969]) SERR.CSMC , compl. 2 [M.NLCDI, FLV 1, § 23, 29. or. (110. oharra)]
    (...)
    Munnio Didaz de Betellua, Cart. S. Millán, compl. 2 (1062)
    (...)

    Zer: Antroponimoa
    Non:
    Jatorria: M.NLCDI

  • orotz - (1268) FEL.CEINA , N.73, N.276

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • oroz betelu, oroz vetellu - (1275) RIS.RDH , F.22V

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • oroz beelu - (1275) RIS.RDH , F.10V

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • oroz beotulu - (1275) RIS.RDH , F.33V

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • oroz - (1278) RIS.RDH , F.62V

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • hurroz - (1280) ZAB.COMPNA , N.348, N.583, N.1697
    (...)
    Identifica con "Urroz en valle de Arce", P.219. Identificándolo con "Urroz en valle de Lizoain", P.219
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • oroz - (1280) ZAB.COMPNA , N.1724
    (...)
    Identifica con "Urroz en valle de Arce", P.219
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • uroz - (1300-1400) LU.RNLPB , 9. or.
    (...)
    Uroz (XIVe s.), Oroz (Nav.)
    (...)

    Zer: Herria
    Non: Nafarroa
    Jatorria: LU.RNLPB

  • johan miguel d'oroz - (1354 [1890]) BRUT.CN , XLIV. dok., 58. or. [Tiroir 12, nº 59]
    (...)
    Por mesnaderos [...] En la merindat de Pomplona [...] Johan Miguel d'Oroz: XX l.
    (...)

    Zer: Arma gizona
    Non: Iruñeko merindadea
    Jatorria: BRUT.CN

  • miguel sanchiz d'oroz - (1354 [1890]) BRUT.CN , XLIV. dok., 58. or. [Tiroir 12, nº 59]
    (...)
    Por mesnaderos [...] En la merindat de Pomplona [...] Martin, fijo de Miguel Sanchiz d'Oroz: XX l.
    (...)

    Zer: Arma gizon baten aita
    Non: Iruñeko merindadea
    Jatorria: BRUT.CN

  • lope d'oroz - (1366) CAR.PNAXIV , 549 A (D.c dok. [AGN, sign. gb.], 102r)
    (...)
    Item [doblen florin et meyo] Lope d'Oroz. // Summa de los fuegos podientes: CXVI [48. Tachado: et los non podientes L que ren non puedent XL.] que ualen contando vno con otro II florines et meo IIc IIIIxx X florines
    (...)

    Zer: Zergaduna
    Non: Iruñea (Nauarreria)
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • rodrigo de oroz - (1366) CAR.PNAXIV , 444 A (D.a dok. [AGN, sign. gb.], XXVIIr)
    (...)
    Item Rodrigo de Oroz, VII florines
    (...)

    Zer: Zergaduna
    Non: Tutera (Done Jurgi)
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • oroz - (1366) CAR.PNAXIV , 507 B (D.b dok. [AGN, sign. gb.], 65r B)
    (...)
    OROZ. // Son tres fuego-tenientes [...] Summa: III fuegos [fidalgos]
    (...)

    Zer: Herria (Orotz Betelu)
    Non: Artzibar
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • martin d'oroz - (1366) CAR.PNAXIV , 507 B (D.b dok. [AGN, sign. gb.], 65r B)

    Zer: Zergadun kaparea
    Non: Orotz Betelu
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • lope d'oroz - (1366) CAR.PNAXIV , 550 A (D.c dok. [AGN, sign. gb.], 106r)

    Zer: Zergaduna
    Non: Iruñea
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • miguel lopiz d'oroz - (1366) CAR.PNAXIV , 503 A (D.b dok. [AGN, sign. gb.], 60r B)

    Zer: Zergadun kaparea
    Non: Agoitz
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • lope d'oroz - (1366) CAR.PNAXIV , 544 B (D.c dok. [AGN, sign. gb.], 96v B)
    (...)
    Lope d'Oroz, IIII florines
    (...)

    Zer: Zergaduna
    Non: Iruñea (Çapateria-Ferreria)
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • garcia oroz - (1366) CAR.PNAXIV , 469 B (D.b dok. [AGN, sign. gb.], 34r A)

    Zer: Zergaduna
    Non: Gurpegi
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • sancho d'oroz - (1366) CAR.PNAXIV , 469 B (D.b dok. [AGN, sign. gb.], 34r B)

    Zer: Zergaduna
    Non: Gorraitz
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • oroz - (1366) CAR.PNAXIV , 469 B (D.b dok. [AGN, sign. gb.], 34r B)
    (...)
    OROZ [...] Summa: XIII fuegos
    (...)

    Zer: Herria (Orotz Betelu)
    Non: Artzibar
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • sancho d'oroz - (1366) CAR.PNAXIV , 470 A (D.b dok. [AGN, sign. gb.], 34v A)

    Zer: Zergaduna
    Non: Azparren
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • miguel de betellu - (1408 [1959, 1969]) IR.PAM , 116 [M.NLCDI, FLV 1, § 23, 29. or. (110. oharra)]
    (...)
    Miguel de Betellu, Mun. Pampl. 116 (1408)
    (...)

    Zer: Antroponimoa
    Non: Nafarroa
    Jatorria: M.NLCDI

  • oroz vetellu - (1532) , F.43

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • oroz - (1534 [1967]) NAN.C , N.530, F.101 [ID.PDNA, 311. or.]
    (...)
    Nagore, Osa, Zazpe, Gurpegui, Zandueta, Uriz, Galdúroz, Urdíroz, Zaragüeta, Lusarreta, Villanueva, Arrieta, Imízcoz, Oroz, Azparren, Equiza, Artozqui, Uli, Arizcuren, Usoz, Muniáin, Lacabe y Gorráiz
    (...)

    Zer: Biztanledun lekua
    Non: Artzibar
    Jatorria: ID.PDNA

  • oroz - (1534 [1967]) NAN.C , N.530, F.116 [ID.PDNA, 312. or.]
    (...)
    Aizuriaga. Lo disfrutaban vecinos de Zunzarren, Beortegui, Zalba, Gurpegui, Iloz, Redín, Oroz, Urroz, Erdozáin y Zazpe
    (...)

    Zer: Herria
    Non: Artzibar
    Jatorria: ID.PDNA

  • orizbetelu - (1587) LEK.ENAV , 134 A
    (...)
    Obispado de Pamplona [pueblos] bascongados.
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: LEK.ENAV

  • oroz vetellu - (1591) ROJ.CSOBP , F.158V

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • oroz betelu - (1767-1778) IRIG.DGLN , 86
    (...)
    Rolde o lista de los pueblos a que se ha hecho referencia, que los escribanos o receptores romanzados solicitan se declaren romanzados para los efectos judiciales [...] Valle de Arce.
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: IRIG.DGLN

  • oroz - (1767-1778) IRIG.DGLN , 86
    (...)
    Rolde o lista de los pueblos a que se ha hecho referencia, que los escribanos o receptores romanzados solicitan se declaren romanzados para los efectos judiciales [...] Valle de Arce.
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: IRIG.DGLN

  • oroz - (1800 [1967]) NAN.PAPS , LEG.160, CARP.8, F.82 [ID.PDNA, 331. or.]
    (...)
    Urdaci. No existía lugar o término con este nombre, aunque sí un término en Oroz llamado Urdariáin
    (...)

    Zer: Herria
    Non: Orotz-Betelu
    Jatorria: ID.PDNA

  • oroz-betelu - (1800 [1967]) NAN.PAPS , LEG.160, CARP.8, F.82 [ID.PDNA, 332. or.]
    (...)
    Asa. No había término o lugar con este nombre, aunque sí el de Adasa en términos de Oroz-Betelu, con vestigios de casas. Hay error en todo esto, pues no se llama Asa sino Osa el desolado que aparece en 1534, y por otra parte es distinto del desolado de Adasa o Adaxa, en término de Oroz-Betelu
    (...)

    Zer: Hiria
    Non: Artzibar
    Jatorria: ID.PDNA

  • oroz betelu - (1800-1833) AÑ.LPV , 59 B
    (...)
    Pueblos Vascongados de Navarra [...] El Valle de Arce tiene los pueblos siguientes: [...].
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: AÑ.LPV

  • oroz ú orozbetelu - (1802) DRAH , II, 212-213
    (...)
    l. del valle de Arce, del 3.º part. de la mer. de Sangüesa, arcip. de Ibargoiti, ob. de Pamplona, r. de Navarra. Esta situado en parage costeroso y rodeado de altos montes. Confina por n. con los lugares de Espinal, Garralda del valle de Erro, Aribe y Garayoa del de Aezcoa, por e. con Azparren, por s.con Artozqui y Muniain y por o., con Gorraíz, Imizcoz y Arrieta. El rio Irati baña el lugar por la derecha, y con él trabaja una ferrería á distancia de media legua, en la qual se ocupan 29 personas. Por medio del pueblo pasa un arroyo, al qual se le junta otro de agua mineral que produce buenos efectos para varias enfermedades. Por la banda del n. hay muchos montes, y por entre ellos dirige su curso el Irati: están poblados de robles, hayas y otros árboles, y abundan de todo género de pastos para ganado de cerda, vacuno y lanar, del qual se crían muchas cabezas así de los vecinos del pueblo, como de otros de la ribera. En sus términos se coge trigo, avena, centeno, maíz y algo de lino; y hay unos pocos árboles frutales. Tiene una iglesia parroquial dedicada á S. Adrian mártir, servida ponen abad y un beneficiado, una ermita baxo la advocacion de la Virgen de los Milagros, 53 casas con 386 personas de poblacion, gobernadas por un alcalde nombrado por el virey á proposicion del valle y por el regidor del pueblo elegido entre sus vecinos. A.
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: DRAH

  • orozvetelu - (1829 [1587]) CENS.CAST.XVI , Ap. 308b
    (...)
    Orozvetelu / [VECINOS:] 25 / [PILAS:] 1
    (...)

    Zer: Herria
    Non: Ibargoiti [Artzibar, gaur bereiz]
    Jatorria: CENS.CAST.XVI

  • juan miguel oroz - (1839) NAN.PR.URR , C.220 [CEEN, 80 (2005), 146. or.]
    (...)
    VIDONDO O IGELZ [...] La poseyeron tejedores, como Juan Miguel Oroz de quien se dice en 1839 que era “propietario cultibador y Tegedor dueño de la Casa de su oficio” [...] [237.oharra: PR URR C. 220 (1839)...]
    (...)

    Zer: Etxe jabea
    Non: Untziti
    Jatorria: IT.UNCIT

  • oroz - (1874) LU.RNLPB , 9. or.
    (...)
    4. Une quatrième série d'altérations, celles-là plus fréquentes et moins graves, consiste simplement dans le changement de nature ou dans le déplacement d'une voyelle ou d'une consonne [...] Affaiblissement ou assourdissement des voyelles [...] U est devenu, 1º O: Uroz (XIVe s.), Oroz (Nav.); Urbillana (XVe s.), Ormijana (Al.); Urdunia, Orduña (Bisc.); Urdiarp (XIVe s.), Ordiarp (Soule); Urdios (XIIe s.), Ordios (près de Labastide-Villefranche); Underitz (XIIe s.), Hondritz (Lab.), etc. Permutation très-fréquente dans le vocabulaire usuel. (Vinson [Revue de Linguistique et Philologie comparée, T. III, 4e fascicule], p. 436, et Van Eys, Dict. B.-Fr., p. 302, Ona et Huna, p. 306, Hontz eta Huntz)
    (...)

    Zer: Herria
    Non: Nafarroa
    Jatorria: LU.RNLPB

  • angel oroz - (1879) NAN.PR.ELO , C.260 [CEEN, 80 (2005), 162. or.]
    (...)
    Lorenchena / Chicotena (Mina) [...] Casa de Gerónimo Mina y Micaela Beorlegui, vecinos de Celigueta. “Casa sita en la calle de la Plaza, señalada con el número diez y siete, afronta por la derecha con casa de Antonio Abinzano [274. oharra: Dueño de Pachirena], por la izquierda con casa de Angel Oroz, y por la espalda con huerta de dicho Antonio Abinzano”
    (...)

    Zer: Etxe jabea
    Non: Altzorritz
    Jatorria: IT.UNCIT

  • orotz-betelu'n - (1926) ETX.EEI , Euskera III-IV (1926), 118. or.
    (...)
    Filipitxo (Orotz-Betelu'n)
    (...)

    Zer: Herria
    Non: Nafarroa
    Jatorria: ETX.EEI

  • oroz - (1945) CB.MAT , V-3, P.111

    Zer:
    Non:
    Jatorria: CB.MAT

  • betelu - (1956) M.IFOV , 171-172. or.
    (...)
    Es muy difícil distinguir por las formas actuales entre -o y -u antiguas. Los nombres oficiales tienden a generalizar -o: Motrico (Guip.), pop. Mutriku; en Álava Cárcamo, Laño, Luco, Turiso, Tuyo y Zumento aparecen en 1025 como Carcamu, Cimentu, Langu, Lucu, Torissu, Tuiu. Con todo, -u se conserva en bastantes nombres: Acilu, Andollu, Anguelu (río), Chinchetru, Guereñu, Junguitu, Musitu en Ál. (C. Baroja, Mat., 96-97); [3. oharra: Creo, sin embargo, que el Turiasu de leyendas monetales frente a Turiaso hay que explicarlo como un nom. de tipo céltico de tema en -n, con -ū de -ō] Betelu, Mañeru, etc. en Nav. En algún caso es el nombre actual el que termina en -u: Artazu (Nav.), en 1246 Artaço
    (...)

    Zer: Herria
    Non: Nafarroa
    Jatorria: M.IFOV

  • oroz-betelu - (1966) AZK.EDIAL , 37 A
    (...)
    Dialecto alto navarro
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: AZK.EDIAL

  • betelu - (1969) M.NLCDI , § 23, 29. or. (110. oharra)
    (...)
    Como la terminación -elu (y -ela: cf. Nouella Aurquia arriba, §5, con vasc. aurki 'parte delantera, haz') aparece normalmente, lo mismo que en el caso de ok(h)elu, en préstamos, es cosa de preguntarse si Betelu, repetido en Navarra, entra en ese grupo. De distinto lugar y época proceden testimonios como Miguel de Betellu, Mun. Pampl. 116 (1408), Munnio Didaz de Betellua, Cart. S. Millán, compl. 2 (1062), y Beteluri, cerca de Bilbao, atestiguado desde 1300. Cabe considerar si, con distinta terminación, no corresponderá a Petilla, Petiella en el s. XI, aquí Pitella 134, 1139, y a Pitillas
    (...)

    Zer: Herriak
    Non: Nafarroa
    Jatorria: M.NLCDI

  • orotz-betelu - (1974) LIZ.LUR , 25 (mapa), 50. or.
    (...)
    Artzibarko herrixka guztiek udal bat dute, Oroz-Beteluk izan ezik; honek berea du
    (...)

    Zer: Hiria
    Non: Longida (Nafarroa)
    Jatorria: LIZ.LUR

  • oroz-betelu: oroz-betelu - (1974) TXILL.EHLI , 175 B

    Zer:
    Non:
    Jatorria: TXILL.EHLI

  • oroz-betelu: oroz-betelu (orozbeteluar) - (1978) E.EUS.UD , Euskera, XXIII (1978, 1), 330. or.

    Zer:
    Non:
    Jatorria: E.EUS.UD

  • oroz-betelu: oroz-betelu (orozbeteluar) - (1979) E.UDAL , 41

    Zer:
    Non:
    Jatorria: E.UDAL

  • betelu - (1986) IRI.LVATM , 86. par., 69-70. or.
    (...)
    [Zarra, Zarraga, Zarrabe] Proceden de za(h)ar, 'viejo', seguramente utilizado primero como nombre de persona, el cual, con suf. -ko, dió lugar al apellido Zarco, cfr. Johan Çarco (1350, PN-XIV, L.mon.Est., p. 356), en Eztuniga, cuyo equivalente románico era Betelus monacus, (s.a. [s. XI?]), Santillana del Mar, doc. LlV), diminutivo latino de Uetus, 'viejo', sobrenombre romano, el cual debió tener difusión paralelamente también en área vasca [...] de Betelu + uri, 'villa de Betelu'. Hay también Betelu en Navarra
    (...)

    Zer: Herria
    Non: Araitz, Artzibar
    Jatorria: IRI.LVATM

  • oroz-betelu: orotz-betelu - (1990) EUS.NHI , 1990002 P.232

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • orotz - (1994) OV.11 , 46-47
    (...)
    [-As/-az, -es/-ez, -iz, -os/-oz, -us/-uz bukaerak] -Otz bukaerari dagokionez [AV, 144-145. orr.], Mitxelenak batzutan hotz izenondoarekin lot dezakegula (Araoz, Iturrioz, Berrospe...), baina gehienetan esanahi hori ez duela uste du (Almandoz, Azpiroz...). Ikerle honek dioenez, -oz-ez bukatu herri-izenek mendebaldeko muga bat dutela dirudi, behinolako lurralde baskoiaren barruan. Erromantzez -oz-dun izenek azentua ezkerretatik hasita bigarren silaban eraman ohi dute (Madóz, Oróz, Uztárroz, Vidángoz), baina hau ez dator bat -ués-ez bukaturiko forma diptongatuek dutenarekin (Navascués), ez eta erronkarierazko azentuaketarekin (Nabaskóze, Uztarróze [Zaraitzuko azken euskaldunen ahotan herri-izen hau Uztárroz, Uztárroze, ústarzè, Ustárze da. Bidangoze-k honek baino azentuaketa dantzariagoak ditu. Ikus honetaz, NHI, 124-125. orr.]) ere. Irakasle errenteriarrak -o(t)z-en ondoan -os amaiera ere agertzen dela dio (Galdos, Obanos, Ubillos...), eta azken toponimo honen aldaeratzat, -us-ez bukatutakoa ere biltzen du (Ubillus, alegia). Bere ustez, -us hori hizkera arrunteko huts izan liteke [AV, 161. or. Honela dio Mitxelenak -(h)uts sarreran: "«vacío» «mero, puro, simple». Eleizalde (Ind. el. 24) propone esta etimología para Zarauz «jaro puro»; cf. Arcauz, Echauz (Echaus, Echaux). La cualidad de la silbante supone, sin embargo, una grave objeción. Sería más hacedero buscar (h)uts en Ubillus, Ubillos, por ejemplo". Toponimo honetaz ikus Galipentzuko Inbilos sarreran dioguna]. Gure alderdian, ikusiko dugunez, mordoxka dira -os (ez -ós) duten toponimoak, bereziki Galipentzu eta Uxuen, eta -as (ez -ás)-ez bukatzen direnen aldamenean azaltzen dira, nahiz ez aldaera gisa. -Os / -oz / -us / -uz txandaketa Uxueko Munos-en baizik ez da dokumentatzen, eta gainerakoetan beti amaiera bera ohi dugu.
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: OV.11

  • oroz-betelu - (1996) BEL.DEN , 340
    (...)
    Dudoso aunque probablemente sea 'lugar propiedad de una persona llamada *0r-', siendo el primer elemento un nombre de persona no identificado y el segundo un sufijo que indica propiedad. Para Betelu ver Betelu (Araitz). Ver en apéndice -oz [Sufijo frecuente en Navarra que, en la mayoría de los casos, no tiene nada que ver con el vasco hotz 'frío'. Julio Caro Baroja (959) cree que el sufijo acompaña a un nombre propio de persona. Gerhard Rohlfs (960) se ha ocupado de este sufijo llegando a interesantes conclusiones. Por una parte demuestra la estrecha concordancia entre -ós en Aquitania y valles de Arán y Alto Pallars, -ués en el Alto Aragón y este de navarra. Por otra parte propone un origen -ossu para -ós y -osse, -ossi para -ués, considerando este sufijo propio de la Galia antigua. Estos sufijos acompañarían a nombres de persona de origen galo. Considera que este sufijo también aparece en la lengua vasca bajo las formas -oz, -oze, -otz hecho que apoya la hipótesis de que el vascuence y la lengua de Aquitania tuvieran un mismo origen. Alfonso Irigoyen no ve en este sufijo la presencia del caso instrumental vasco -z, y juzga indemostrable la teoría de Menéndez Pidal y Antonio Tovar en la que se postulaba un origen ibérico, o mediterráneo antiguo, para éste y otros sufijos. Alfonso Irigoyen (961) demuestra que al menos algún -oz provendría de -onis > -oi(t)z > -o(t)z. Opuesto aluso de -oz como sufijo antroponímico está Orpustan (962), lingüista que habitualmente defiende el carácter descriptivo de la mayor parte de la toponimia vasca. En este caso defiende que -oz tiene un carácter locativo o frecuentetivo y que acompaña a una base léxica de carácter geográfico. En vascuence la pronunciación del sufijo varía dependiendo de las diferentes zonas. En las comarcas más orientales (Salazar, Roncal) se realizaba como -oze, mientras que en el resto de Navarra alternan pronunciaciones -oz y -otz. Además pudo existir una realización -ots, todavía consevada por algún hablante aezkoano y presente en más de un nombre de población (Saigots, Adiós, Obanos…). Parece lógico pensar que las formas oficiales de las poblaciones salacencas y roncalesas (Vidángoz, Ezcároz…) se explican por su utilización por el resto de los navarros (446. orr.)]. Comentario lingüístico: A favor de la interpretación dada está el numeroso grupo de nombres de población acabados en -oz, incluso repitiéndose en Mendióroz. Sin embargo, también es numeroso el grupo de nombres que lleva el elemento Oro, elemento que parece haber sido palabra común, cuyo significado hoy se desconoce: Orba, Orbaiz, Orbaitzeta, Orokieta, Oronotz, Oronz, Salinas de Oro, Ororbia, Orozko… Traducciones curiosas y explicaciones populares: Traducciones de este tipo son: 'lugar de avenas', 'lugar de corrales', 'vertiente', 'avellanar', 'corral de lobos', 'zarzal entre avenas', 'lugar de los terrenos aledaños a la casa'. No resulta nada científica la explicación de Urtasun Villanueva (744) aunque sí bella: «El hecho de estar edificado el pueblo sobre unos montículos y rodeado de mayores montes en una pronunciada hondonada dio lugar al nombre Orotze 'montes' Betelu 'hondonada' que coincide con la situación topográfica real del pueblo». En vascuence ni orotze significa ni significó 'monte' ni Betelu 'hondonada'.
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: BEL.DEN

  • oroz betelu - (1996) NA.TM , XXXII, 155-156
    (...)
    Zangozako merinerriko herri hau Artzibar izan zen harik eta 1845ean udal burujabea izateko berezi arte. Haren udalerria (25,3 kilometro karratukoa) Artzibarko ipar-ekialdeko angeluan eta Aezkoako hegoaldean kokatua da. Garraldarekin (I), Garaioarekin (E) eta Artzibarrekin (H eta M) egiten du muga. Geologiari dagokionez, bi unitate handi bereizten dira. Alde batetik, mendi-multzo paleozoikoa; horrek La Coronan (1.387 m) du gailurra eta Irati ibaiak udalerria iparraldetik hego-mendebaldera zeharkatzean mozten du. Mendi-multzoko hegoaldean goi Kretazikoko eta kareharri Paleozenoko margak agertzen dira. Bestetik, herria, Iratiren ertzeetan, 610 metroko garaieran dago eta mila metrotik goiti egiten duten mendien artean, hala nola Urrizkain (1.018) eta Mendiurru (1.072 m). Atlantiar menditar motako klima du ipar-mendebaldeko eta hego-ekialdeko toki garaienetan. Han pagoak izaten dira. Garraldako eta Garaioako mugan harizti ederra dago. Gaztainondoak eta ler gorriak ere izaten dira. Udalerriaren puska nagusia (% 52,5) larreek (1.259 Ha) eta oihanek (977 Ha) betetzen dute. Lur landuek bazka eta patata ematen dute batik-bat. XIX. mendearen erdialdean behi, ahuntz, ardi eta zerri azienda hazten zen hemen. Abeltzaintzari dagokionez, ohartematen da txurra arrazako ardi azienda guttitzeko joera, baita ahuntz eta mando aziendaren desagerpena ere. 1988an piriniar arrazako 151 behi buru zeuden; behor azienda, berriz, goiti ari zen, data berean 74 buru zeudelarik halako. HISTORIA: udalerrian Zanazko trikuharriak dira. Herri hau erregeren jaurerria izan zen; laborariek petxa bat ordaintzen zioten dirutan eta bihitan ("pan meitadenco") Koroari, eta beste bat gehiago "ehiztariena" deitzen zutena. Laborari zergadunen sutondoak hamahiru ziren 1366an, gehi hiru kapare. Herri honetan, burdinoletan burdina ateratzeko meatzeen ustiapena XIV. mendeaz geroztik agertzen da agirietan. 1645etik aitzina burdinolak berritu eta bere produkzioa handitu zuen; bizilagun kopurua ere halaberan, 28 familia ziren, gehi 18 etxetiar biztanle. Lanean XIX. mendea arte aritu zen; itxuraz orduan utzi zuten. Lehen karlistada iragan ondoan, Udalak ola birreraiki zuen, presa eta guzti, eta obra finantzatzeko haritzak saldu zizkion Francisco de Aristi irusemeari. Iharduera biziko urteak etorri ziren gero, harik eta mende hondarrean gelditu zen arte. Dena dela, ez zen industriagintza gelditu. 1894an papergintza etorri zen ordezko, "La Navarra" eta "La Papelera Española" enpresen kontura. Horrek 25 tona ore eta paper ekoizten zuen egunero, baina 1914an itxi zuten. "Electra oroz" eta, honen ondotik, "Electra Olaldea" zentral elektrikoek ihardunean jarraitu zuten. Hiru kilometrotara herriaren iparraldera, alderdi zoragarri batean, burdinolak -edo ola, huts-hutsik-, Olaldeko fabrika eta auzoa sorrarazi zituen. 1845ean burdinola berriz ere martxan jartzeak hazkunde demografikoa ekarri zion herriari. 1860ko Nomenclator-ak 623 biztanle aipatzen zituen, eta 800 ziren 1910ean. Mendearen erdialdea arte 500 lagunetik goiti eutsi zion biztanleriak, baina gero guttituz joan zen eta azkenik, 1992an, 235 baizik ez.
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.TM

  • oroz-betelu - (1996/05/01) NA.IZ , 199-0002

    Zer: Lugar
    Non: Nafarroa
    Jatorria: NA.IZ

  • oroz-betelu - (1999) NA.IZ , 199-0002

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • oroz-betelu (orotz-betelu) - (2000) EL.BEL.NA.TOP , 79

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EL.BEL.NA.TOP

  • oroztarra - (2002) IT.IZAG , 53. or.
    (...)
    CLASIFICACIÓN // Al clasificar los oicónimos establezco 2 grandes grupos, en función de que se refieran a los cabezas de familia de la casa o a las características de la misma: A. Oicónimos que hacen referencia al cabeza de familia. Pueden indicar: // 1. Su procedencia. // Como es lógico, la mayoría son nombres de pueblos no muy alejados del valle: Galdúroz, Elcoaz, Adoáin (Adoñena), Ezcániz, Domeño, Lizarraga, Usún, Lizoáin, Najurieta, Echálaz... Un caso singular, y minoritario dentro de este grupo lo constituyen los gentilicios construidos con el sufijo -ar, -tar: Oroztarra, Gongorarra
    (...)

    Zer: Etxea, herria
    Non: Itzagaondoa
    Jatorria: IT.IZAG

  • oroz - (2005) IT.UNCIT , 92. or.
    (...)
    Clasificación tipológica de los oicónimos [...] Lugares de origen. // He considerado como referentes al lugar de origen del propietario todos aquellos nombres toponímicos que se remontan a fechas anteriores a mediados del siglo XVII, es decir, al momento anterior a la fijación del apellido. Se expresan, principalmente, mediante localidades concretas (Larequi, Oroz, Aldunate, Nagore, Landíbar, …) aunque también haya referencia a territorios más extensos (Baztán, Arabés, Aietza?…). // Muchos de éstos se convirtieron posteriormente en apellidos
    (...)

    Zer: Herria, etxe izena
    Non: Orotz-Betelu, Untzitibar
    Jatorria: IT.UNCIT

  • orotz - (2005) SAL.OSTN , 116
    (...)
    Nombres con sufijos vascos diminutivos (…) Nombres con sufijos vascos diminutivos (…) Mitxelena se pregunta (1969: 29) si Betelu en Navarra, como Beteluri en Bizkaia, entra dentro del grupo de okelu (< locellus), nobela (< novella), etc. Y si está relacionado con Petilla (Pitiella en el s. XI), y con Pitillas (< Pitiellas). Según Irigoien (1986: 69-70) Betelu es un diminutuvo del antropónimo Uetus y sí está relacionado con Pitillas (…). Entre los diminutivos de carácter vasco tenemos el mencionado -ki (Muzki, Olloki < Ollo + oki?; cf. Ollo, Ollobarren, Ollogoien). Artozki e Irurozki (y Arangozki, en Urraul) estarán también provistos del sufijo -ki, pero no sabemos con que sentido, ya que puede ser además locativo, si no estamos más equivocados de lo habitual. Nosotros hemos encontrado en Loizu el topónimo Yruroz que está sin duda relacionado con Irurozki. Lareki es de difícil interpretación; Zirauki, por su parte, podría ser no 'viboral' como quería Altadill (NHI, 212) pero sí 'ciegal, sitio donde abundan las ciegas', una especie de culebra llamada zirau o ziraun. Diminutivo o locativo puede ser el -ki presente en Orokieta, con base oro, presumiblemente 'punta, alto', presente también seguramente en (Salinas de) Oro, Orotz, Orozki, Orozko… etc. (Salaberri, 1997: 36). Oro se documenta como antropónimo en Aquitania (Mitxelena, 1954: 425). Cf., además, Zarikieta en Longida. Está claro que Urritzelki, Zubielki no tienen que ver con el sufijo -ki diminutivo (< hurritz 'avellano' + elki 'salido', zubi 'puente' + elki).
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: SAL.OSTN

  • oroz, oroz-betelu - (2005) IT.UNCIT , 133. or.
    (...)
    OROCH / Orochena (Orotzena) [...] La (casa) de alguien venido desde el lugar de Oroz. Es difícil precisar de qué Oroz sería (Oroz-Betelu, Mendióroz, …)
    (...)

    Zer: Herria
    Non: Artzibar
    Jatorria: IT.UNCIT

  • oroz-betelu - (2006) NA.IZ , 199-0002

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • oroz-betelu - (2007) NA.IZ , 199-0002

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • orotz-betelu (oroztar) - (2007/03/23) OB.AG , 1.2
    (...)
    Onomastika batzordeak Ziordian izandako bileran onartutako izena
    (...)

    Zer: Udalerria
    Non: Nafarroa
    Jatorria: OB.AG

  • oroztar - (2007/04/16) OB.AG , 3.2
    (...)
    Onomastika batzordeak Oiartzunen izandako bileran onartutako izena
    (...)

    Zer: Herritar izena
    Non: Orotz-Betelu
    Jatorria: OB.AG

  • oroz-betelu - (2008) NA.IZ , 199-0002

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • Orotz-Betelu: oroztar - (2009) ARAUA.155 , LIII (2008, 3), 1000. or.
    (...)
    Orotz-Betelu (euskara); Oroz-Betelu <> Orotz-Betelu (ofiziala). Herritar izena: oroztar. Eskualdea: Artzibar. Merindadea: Zangoza. Oharrak: Nafarroako Gobernuak 2009-01-19an Oroz-Betelu udalerriaren izen ofiziala Oroz-Betelu <> Orotz-Betelu izatea erabaki zuen.
    (...)

    Zer: Udala
    Non: Nafarroa
    Jatorria: ARAUA.155

  • oroz-betelu - (2009) NA.IZ , 199-0002

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • oroz-betelu - (2009) MTNA100 , 620/4740

    Zer: Herria
    Non: Nafarroa
    Jatorria: MTNA100

  • oroz-betelu <> orotz-betelu - (2009/03/04) NAO , 27. zkia., 2696. or.
    (...)
    ERABAKIA, Nafarroako Gobernuak 2009ko urtarrilaren 19an hartua, Antzin, Antsoain, Aranaratxe, Aiegi, Zirauki, Eneritz, Gesalatz, Itza, Leotz, Lizoain, Erriberri, Oloritz, Orotz-Betelu, Azkoien, Jaitz eta Zabaltzako udalen eta Getze Ibargoiti eta Undioko kontzejuen izen ofizialak zehazten dituena. Nafarroako Toki Administrazioari buruzko uztailaren 2ko 6/1990 Foru Legearen 21.2 artikuluak ezartzen du udalen izenetan euskara nola erabili zehazteko Euskarari buruzko abenduaren 15eko 18/1986 Foru Legean xedatutakoari jarraituko zaiola. Euskarari buruzko Foru Legearen 8. artikuluak xedatzen du Foru Komunitateko toponimoek gaztelaniaz eta euskaraz izanen dutela izen ofiziala, artikulu horretan berean adierazitako arauei jarraituz eta foru legean ezarritako eremuen arabera. Eta 2. idatz-zatiak aipatzen du Nafarroako Gobernuari dagokiola toponimo horiek zehaztea, aldez aurretik Euskaltzaindiaren txostena ikusita, eta horren berri Nafarroako Parlamentuari eman beharko zaiola. Nafarroako Gobernuak, zenbait foru dekreturen bidez, eremu euskalduneko herrien eta eremu mistoko eta ez-euskalduneko batzuen izen ofizialak zehaztu ditu. Horretaz gain, irailaren 12ko 270/1991 Foru Dekretuaren bidez, Euskarari buruzko Foru Legearen babesean onetsitako izen ofizialen erabilera arautu zuen. Antzin, Antsoain, Aranaratxe, Aiegi, Zirauki, Eneritz, Gesalatz, Itza, Leotz, Lizoain, Erriberri, Oloritz, Orotz-Betelu, Azkoien, Jaitz eta Zabaltzako udalek eta Getze Ibargoiti eta Undioko kontzejuek eskaera egin baitute, eta Euskaltzaindiaren eta Euskararen Nafar Kontseiluaren aginduzko txostenak jaso baitira, bidezkoa da herri horien izen ofizialak finkatzea, Euskarari buruzko Foru Legearen 8.3 artikuluan adierazten diren ondorioetarako. Horrenbestez, Nafarroako Gobernuak, Hezkuntzako kontseilariak proposaturik, ERABAKI DU: 1. Hemen ematen diren izen hauek ofizialak dira eta legezkoak izanen dira ondorio guztietarako: ANTZIN Gaztelaniaz: Ancín. Euskaraz: Antzin. ANTSOAIN Gaztelaniaz: Ansoáin. Euskaraz: Antsoain. ARANARATXE Gaztelaniaz: Aranarache. Euskaraz: Aranaratxe. AIEGI Gaztelaniaz: Ayegui. Euskaraz: Aiegi. ZIRAUKI Gaztelaniaz: Cirauqui. Euskaraz: Zirauki. ENERITZ Gaztelaniaz: Enériz. Euskaraz: Eneritz. GESALATZ Gaztelaniaz: Guesálaz. Euskaraz: Gesalatz. ITZA Gaztelaniaz: Iza. Euskaraz: Itza. LEOTZ Gaztelaniaz: Leoz. Euskaraz: Leotz. LIZOAIN Gaztelaniaz: Lizoáin. Euskaraz: Lizoain. ERRIBERRI Gaztelaniaz: Olite. Euskaraz: Erriberri. OLORITZ Gaztelaniaz: Olóriz. Euskaraz: Oloritz. OROTZ-BETELU Gaztelaniaz: Oroz-Betelu. Euskaraz: Orotz-Betelu. AZKOIEN Gaztelaniaz: Peralta. Euskaraz: Azkoien. JAITZ Gaztelaniaz: Salinas de Oro. Euskaraz: Jaitz. ZABALTZA Gaztelaniaz: Zabalza. Euskaraz: Zabaltza. GETZE-IBARGOITI Gaztelaniaz: Salinas de Ibargoiti. Euskaraz: Getze Ibargoiti. UNDIO Gaztelaniaz: Undiano. Euskaraz: Undio. 2. Erabaki hau Nafarroako Aldizkari Ofizialean argitaratzea. 3. Erabaki honek Nafarroako Aldizkari Ofizialean argitaratu eta biharamunean hartuko du indarra. 4. Nafarroako Parlamentuari erabaki honen berri ematea. Iruñean, 2009ko urtarrilaren 19an.−Erakundeekiko Harremanetarako kontseilari eta Gobernuaren eleduna, Nafarroako Gobernuko idazkariaren ordez, Alberto Catalán Higueras. F0900968
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NAO

  • oroz-betelu <> orotz-betelu - (2011) NA.IZ , 199-0002
    (...)
    Lugar
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • orotz-betelu - (2011) SAL.OZ , 53. or.
    (...)
    Mendiorotz (N), Orotz-Betelu (N), Orozko (B) // En estos topónimos está presente el elemento Orotz con base oro que MITXELENA (1997, p. 500) considera de sentido indeterminado. Mendiorotz se documenta también como Orozmendi, es decir, va acompañado de mendi « monte » que le puede preceder o seguir; Orotz-Betelu es un compuesto de Orotz y Betelu elemento este último que da nombre a otra localidad de Navarra. En Orozko parece que estamos ante Oro(t)z más el sufijo –ko diminutivo (mendiko « montecito ») e hipocorístico (Betriko « Pedrito », Otsoko « Lopico »). // Creo que Orotz se puede explicar a partir del antropónimo Oro de las inscripciones aquitanas (LAFON 1954, p. 250-251, GORROCHATEGUI 1984, p. 229), con el añadido de -tz procedente del genitivo latino con valor de posesión; se trataría de « la propiedad de Oro ». Sin embargo, la familia de Oro es bastante amplia, y hay también razones para pensar que, en ocasiones al menos, estamos ante un apelativo. Además de los mencionados, tenemos Oro nombre de un barrio de Aretxabaleta (G) documentado ya como Oro en 1476, Salinas de Oro nombre « castellano » de Jaitz (N), Orokieta (N), con sufijo locativo o diminutivo –ki más el locativo-abundancial –eta, Orozketa barrio de Iurreta (B), posiblemente de Oro(t)z más el mencionado –(k)eta, y, en toponimia menor, entre otros, Orozki de Orotz + -ki o de oro + -(t)z + -ki
    (...)

    Zer: Herria
    Non: Nafarroa
    Jatorria: SAL.OZ

  • oroz-betelu <> orotz-betelu - (2012) NA.IZ , 199-0002
    (...)
    Lugar
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • Oroz-Betelu / Orotz-Betelu - (2019) NA.TOF , 446136

    Zer: Espacio urbano
    Non: Oroz-Betelu / Orotz-Betelu
    Jatorria: NA.TOF

  • Oroz-Betelu / Orotz-Betelu (ofiziala)
  • Oroz-Betelu (gaztelania)
UTM:
ETRS89 30T X.638437 Y.4750594
Koordenatuak:
Lon.1º18'11"W - Lat.42º53'47"N

Kartografia:

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper