Pertsona-izenak

- Laguntza

*: Hizki bat edo gehiago ordezkatzeko
(mendi*, aba*za, *mendi)

?: Hizki bakarra ordezkatzeko
(oihan?, e?titxu, ?adriano)

Olaibar - Lekuak - EODA

Olaibar (Udalerria)

Entitatea:
Antolakuntza/Udalerria
Herritarra:
olaibartar 
Arautzea:
Euskaltzaindiaren araua 
Non: Olaibar
  • olayvarr - (1268) FEL.CEINA , N.869-873

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • olaue, olave, val de - (1280) ZAB.COMPNA , N.610-613

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • vall d'olaue - (1366) CAR.PNAXIV , 574 B (D.c dok. [AGN, sign. gb.], 128r B)
    (...)
    Item miercoles en seguient XVIIº dia de junio, partieron los dichos comissarios de la villa d'Eliçaondo a la villa d'Olague por tacxar los fijosdalgo de Vall d'Anue et de Uçama et de vall d'Olaue et finquaron hy todo el dia. // Costo pan, VI s. // Item vino, VII s. VIIIº d. // Item carne, XI s. // Item un par de poyllos por çena, XVI d. // Item salssa, IIIIº d. // Item ceuada, IX s. // Item yerba, XVIII d. // Item candelas et lumbre, VII d. // Summa: XXX VII s. V d.
    (...)

    Zer: Ibarra [Olaibar?]
    Non: Nafarroa
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • vaill d'olaue - (1366) CAR.PNAXIV , 580 (D.c dok. [AGN, sign. gb.], 132v)
    (...)
    En la vaill d'Olaue et val d'Anue, IIIIxx XI fuegos, valen IIc XXVII florines et de mey cogidores Sancho Miguel de Burutain, Johan Martiniz d'Exain por lur salario
    (...)

    Zer: Ibarra
    Non: Nafarroa
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • olaue, olave, val de - (1366) CAR.PNAXIV , 534, 565

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • val d'olaue - (1366) CAR.PNAXIV , 534 A (D.c dok. [AGN, sign. gb.], 85v B)
    (...)
    VAL D'OLAUE [...] Summa de los fuegos [22. Tachado: XX.]: XV que ualen a florines contando ut supra XXXVII florines [gehiketak, lehenago datorren Val d'Odieta ere hartzen du]
    (...)

    Zer: Ibarra (Olaibar), herria (Olabe)
    Non: Nafarroa
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • val d'olaue - (1366) CAR.PNAXIV , 565 A (D.c dok. [AGN, sign. gb.], 117r B)
    (...)
    EN VAL D'OLAUE
    (...)

    Zer: Ibarra [Olaibar]
    Non: Nafarroa
    Jatorria: CAR.PNAXIV

  • val de olave - (1534 [1967]) NAN.C , N.530, F.267 [ID.PDNA, 317. or.]

    Zer: Ibarra (Olaibar)
    Non: Nafarroa
    Jatorria: ID.PDNA

  • olaibar - (1644) NAN.EST , LG.1 C.8

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • olaue, olave, val de - (1644) NAN.EST , LG.1 C.8

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • olabe, val de - (1644) NAN.EST , LG.1 C.8

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • olaibar - (1800-1833) AÑ.LPV , 56 B
    (...)
    Pueblos Vascongados de Navarra [...] Anue, como Arciprestazgo, comprende los Valles siguientes: [...].
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: AÑ.LPV

  • olaibar - (1802) DRAH , II, 175-176
    (...)
    valle de la mer. de Pamplona, de su 5.º part. y dióc. arcip. de Anué, en el r. de Navarra, entre dos sierras, de cuyas vertientes se desprenden muchas aguas, que van á engruesar el rio Mediano que atraviesa el valle. Confina por n. con Odieta y Anué, por e. con Esteribar, por s. con Escabarte y por o. con este último y parte de Odieta. Compone todo el valle 255 personas repartidas en 5 pueblos y 2 señoríos, que son: BERAIZ. OSACAIN. ENDERIZ. OSAVIDE. OLABE. ZANDIO. OLAIZ. El mas central es Osavide. Los demas forman como un círculo á las faldas de ámbas sierras, excepto Beraiz que está en una rinconada. La administracion de justicia en los 5 pueblos consiste en un diputado de todo el valle, y en los regidores que en cada vecindario turnan por las casas. La cosecha general del valle es mediana en trigo, maíz y demas menudeces. En Olabe, Olaiz, Osacain y Zandio hay algunas viñas que rinden poco fruto y de mala calidad. Por el apeo echo en 1366 para exigir 40 florines de los hijosdalgo y labradores del reyno, parece que el valle se llamaba de Olabe que á la sazon solo contribuyeron 2 fuegos o vecinos de Beraiz, uno con 3 y otro con 2 florines. Mas en el mismo apeo resulta otra lista de los pueblos del valle de Olabe, con la simple nota de los fuegos de cada uno, y es como sigue: OLABE, 6 fuegos. OCHOCAIN, 3. OLAIZ, 7. ZANDIO, 3. ENDERIZ, 6. BERAIZ, 4. OSTIZ, 10. Total, 39 T.
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: DRAH

  • val de olabe - (1829 [1553]) CENS.CAST.XVI , Ap. 164
    (...)
    EN LA VAL DE OLABE [...] Ostoz [sic; gaur Ultzama] [...] Osacain [...] Zandio [...] Olabe [...] Enderiz [...] Olaiz [...] Beraiz
    (...)

    Zer: Udalerria, ibarra
    Non: Nafarroa
    Jatorria: CENS.CAST.XVI

  • olaibar - (1926) ETX.EEI , Euskera III-IV (1926), 94. or.
    (...)
    Rekaldea (Uztegi'n, Olaibar'en, Napaŕoa'ko Zubieta'n, Iaben'en, Latasa'n...)
    (...)

    Zer: Ibarra
    Non: Nafarroa
    Jatorria: ETX.EEI

  • ibar-, ivar- - (1956) M.IFOV , 184. or.
    (...)
    Las oclusivas sonoras, empleando este término en el sentido limitado que más abajo se indica, se conservan por lo general, tanto en posición inicial como en interior de palabra: // Γέβαλα (Ptol.), actual Guevara, Guebara (Ál.). // Heredia (Ál.), doc. Deredia, Heredia < herediu, pl. heredia. Cf. también Δηούα (Ptol.), actual Deva, río y población en Guip. // Como es sabido, lo que llamamos oclusivas sonoras se realizan como oclusivas o espirantes, según la posición, con una distribución muy parecida a la del español de hoy. La pronunciación fricativa de la b está claramente descrita por Oihenart a mediados del siglo XVII. // No hay indicios que apoyen la presunción de que el vasco medieval distinguiera entre -b- oclusiva y -u- (-v-) fricativa como el cast. de aquella época. En los documentos se emplean casi indistintamente las dos letras (Zabal- y Zaval-, Ibar- e Ivar-, -barri y -varri, etc.), lo que parece probar que no había más que un fonema y que la realización corriente de este en posición intervocálica era una fricativa
    (...)

    Zer: Toponimoen osagaia
    Non: Euskal Herria
    Jatorria: M.IFOV

  • olaibar: olaibar - (1974) TXILL.EHLI , 175 A

    Zer:
    Non:
    Jatorria: TXILL.EHLI

  • olaibar - (1974) LIZ.LUR , 54. or.
    (...)
    Atez, Odieta, Anue, Olaibar, Ezkabarte, Txulapain eta Ultzama zazpi haranak, Iruñeren Ifarraldean; denak udal bakarrekoak, Anue izan ezik: hemen udal haranetik at Lantzeko hiri separatua baitago. Merinaldeko bostgarren herrialdea egiten zuen alderdi honek 307,99 km2 ditu eta 4.553 bizilagun. Ez du batasun gehiegirik, eta Iruñeren hurbiltasunak hona jo erazten ditu harreman guztiak. Baserri herri hutsak ia denak
    (...)

    Zer: Ibarra, udalerria
    Non: Nafarroa
    Jatorria: LIZ.LUR

  • olaibar: olaibar (olaibartar) - (1978) E.EUS.UD , Euskera, XXIII (1978, 1), 329. or.

    Zer:
    Non:
    Jatorria: E.EUS.UD

  • olaibar: olaibar (olaibartar) - (1979) E.UDAL , 40

    Zer:
    Non:
    Jatorria: E.UDAL

  • olaibar: olaibar - (1990) EUS.NHI , 1880000 P.234

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EUS.NHI

  • oláibar - (1993/10/06) NAO.NA.2000 , 122. zkia., 188
    (...)
    DECRETO FORAL 253/1993, de 6 de septiembre, sobre la composición y denominaciones de la zonificación “Navarra 2000”
    (...)

    Zer:
    Non: Nafarroa
    Jatorria: NAO.NA.2000

  • oláibar - (1996) BEL.DEN , 322
    (...)
    'Valle de la cabaña o de la ferrería'. Del vasco ola 'cabaña' + ibar 'valle'. Comentario lingüístico: Luis Michelena (699) ve en el nombre de esta localidad la voz vasca ola 'cabaña' e incluso 'bustaliza' en documentos de Roncesvalles. También ola significó 'ferrería', pero sólo un estudio in situ podría asegurar que el nombre de la localidad se remontase a una industria de ese tipo. Sorprende que el nombre vasco Oláibar se haya impuesto al de valle de Olave, usado en la Edad Media.
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: BEL.DEN

  • oláibar - (1996/05/01) NA.IZ , 188-0000

    Zer: [Udalerria]
    Non: Nafarroa
    Jatorria: NA.IZ

  • oláibar - (1998) NA.TM , L, 141-142
    (...)
    Iruñeko merinerriko ibar eta udalerria. Beraitz, Enderitz, Olabe (herriburua), Olaitz, Otsakain eta Zandio herriak ditu osakide, baita Otsabide etxagunea ere. Udal mugapeak 16,1 kilometro karratu ditu eta muga hauek: Odieta (IM), Anue (I), Esteribar (E) eta Ezkabarte (H eta M). Geografikoki Ultzamaren inguruan egituratzen da; ugalde horrek iparraldetik hegoaldera trabeskatzen du, eta Iruñetik Baztana Belaten barna joateko errepidearen norabidea markatzen. Olaibar mendiek hesiturik dago eta mugek ere haiekin bat egiten dute. Gailur nagusiak sartaldean daude (Ostiasko, 974 m), hegoaldean (Txaraka, 803; Arromendi, 870), eta sortaldean (Berrondo, 877; Elixato, 912, eta Zelaiaundi, 983). Klima azpimediterraniarra du. Bertako landaredian ler gorria da nagusi, pagoa toki garaietan, eta haritzak. Oihan berrietan pinuak daude. Oihanak (965 Ha) azalera osoaren ehuneko 61 egiten du. Gainerakoan larreak (308 Ha) eta laborantzak daude (256 Ha labore, bazka, lekadun, patata eta barazki). HISTORIA: Erdi Aroan eta XVII. mendea arte, batik-bat erromantzezko forman agertzen da agiri ofizialetan: "Val de Olabe" (1280, RCN, 610), "Val d' Olaue" (1366, LPN, 434), "Vall de Olabe" (1644). "Olaibar" euskal izena 1268an agertzen da (CEI, 869), eta guttienez handik goiti erabili izan da gaurdaino. Izan ere, erabilera bikoitzaren adibide begibistakoa da, bata eskribauek ofizialki erabilia erromantzez idatzitako agirietan, eta bestea, herriaren ahotik euskaraz erabilia. Biek lehengo herri nagusiari egiten diote aipua, nahiz eta Otsabide izan besteak baino erdirago eta, jendez nahiz geografiaz, ibarreko bihotza, gaur egun etxagune bat baizik ez izanagatik ere. "Villa de Oxxauide" agertzen da 1095ean (DML, N.149). Hango eliza San Gregorio Nazianzoarraren omenez eraikia da eta XIII. mendean Leireko Salbatore monastegiarena izan zen. Geroago hustu zen eta jaurerri eta jaurgo-barruti bilakatu zen, landa-abatetxea zuela. Ibarreko erdi-erdian egoteagatik, Olaibarrek Otsabiden egiten zituen bere batzarreak. Tradizioari eutsiz, haren inguruan eskola zegoen, baita Herriko Etxea ere berriki arte. Garroko jauna Otsabidekoa ere bazen eta bertako laborarien petxak, nahiz Olabe eta Olaizkoak kobratzen zituen (1543, PYD, 317). Parrokietako erretoretxeak diru baliabide urrikoak ziren eta leku gehienetan herritarrek patronatu-eskubidea erabiltzen zuten beren apezak izendatzeko. Salbuespena Beraitz zen, han herriko bi jauregietako jaunek hautatzen baitzituzten XVI. mendearen erdialdean. Erregimen Zaharrean eta 1845 arte, Olaibarrek diputatu nagusi bat zuen gobernuburu, eta kontzeju bakoitzak, berriz, bere erregidorea. Biztanleria 270 lagunen inguruan ibili zen mende honetako lehen zatian. Gaur egun (1992) 166 ditu (Enderitzen, 48; Olaben, 38; Otsakainen, 35; Olaitzen, 29; besteetan, 16).
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.TM

  • oláibar - (1999) NA.IZ , 188-0000

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • oláibar (olaibar) - (2000) EL.BEL.NA.TOP , 77

    Zer:
    Non:
    Jatorria: EL.BEL.NA.TOP

  • oláibar - (2006) NA.IZ , 188-0000

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • olaibar - (2007) SAL.ETVCOR , 243
    (...)
    [En el artículo publicado en la revista Fontes Linguae Vasconum de Pamplona en 1972 (12, 299-319) titulado "De toponimia vasca y vasco-románica en los Bajos-Pirineos" Joan Coromines] menciona de paso también una serie de topónimos con -ibar 'valle' (Anozibar, Baraibar, Bolibar, Eibar, Elgoibar, Munitibar, Olaibar -y Olaitz-, Sarasibar -y Saratsa-), y otros como Almoika / Albóniga, Artika / Artigas (Bermeo) y Forua, estos en Bizkaia
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: SAL.ETVCOR

  • oláibar - (2007) NA.IZ , 188-0000

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • olaibar - (2007) SAL.ETVCOR , 247
    (...)
    Considera [Joan Coromines: "De toponimia vasca y vasco-románica en los Bajos-Pirineos", Fontes Linguae Vasconum (1972) 12, 299-319] que el testimonio lo Niver de 1291 no se ha interpretado correctamente, ya que en su opinión debía haberse leído L'Oniver, procedente de un anterior On-ibar cuyo segundo miembro es ibar 'valle, ribera', el mismo que encontramos en topónimos como Anocíbar, Munitíbar, Olaibar… etc.
    (...)

    Zer:
    Non:
    Jatorria: SAL.ETVCOR

  • olaibar (olaibartar) - (2007/02/16) OB.AG , 1.2
    (...)
    Onomastika batzordeak Ziordian izandako bileran onartutako izena
    (...)

    Zer: Udalerria
    Non: Nafarroa
    Jatorria: OB.AG

  • oláibar - (2008) NA.IZ , 188-0000

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • Olaibar: olaibartar - (2009) ARAUA.155 , LIII (2008, 3), 999. or.
    (...)
    Olaibar (euskara); Oláibar (ofiziala). Herritar izena: olaibartar. Eskualdea: Olaibar. Merindadea: Iruñea
    (...)

    Zer: Udala
    Non: Nafarroa
    Jatorria: ARAUA.155

  • oláibar - (2009) NA.IZ , 188-0000

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • oláibar - (2011) NA.IZ , 188-0000

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • oláibar - (2012) NA.IZ , 188-0000

    Zer:
    Non:
    Jatorria: NA.IZ

  • Oláibar - (2019) NA.TOF , 444571

    Zer: División administrativa
    Non: Oláibar (Endériz)
    Jatorria: NA.TOF

  • oláibar (olaibartárrak) - (1990) [EUS.NHI]
  • Oláibar (ofiziala)
  • Oláibar (gaztelania)
UTM:
ETRS89 30T X.613933 Y.4750051
Koordenatuak:
Lon.1º36'11"W - Lat.42º53'44"N

Kartografia:

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper