1.
(V, G, AN-gip-larr; Lcc, VP 62v, Lar, Añ, Dv (V, G), H, Zam Voc),
maazuza (Lh(BN)),
maraxuxa (maa- BN-baig),
martxutx,
martzutza (AN-olza),
martzuza (AN-ilzarb; H(BN)),
marzoza (Sal),
marzusta (L; Lcq 30),
marzuza (BN-baig, Sal, R; SP, s.v. martutzak),
marzuzi,
masosta (G-nav (-soz-), AN-araq),
masurta (+ -zur- G-nav),
masusa (Ae, S; H),
masustra (V-ger),
matsuts (AN-5vill, Ae),
matsutsa (AN-5vill),
matust (AN-larr),
matxutx (AN-5vill-ulz),
ma(t)zusta (G-to),
maxoxa (BN-baig),
maxurta (G-nav),
maxusta (+ -xux- AN-larr),
maxuxa (AN-ulz, Ae),
mazurtza (AN-gip-5vill, BN-baig (-rz-), Ae),
mazuza (R; VocBN, Dv(BN), H),
mazuzta (BN; vEys, Dv, H),
mazuztraRef.:
VocPir 685, 686 y 685n; Bon-Ond 150; Alth Bot 14; A (masusta, maaxuxa, masustra, masusa, marzusta, matsutsa, maxoxa, mazuza, mazuzta); A Apend (marzoza); Lrq (masusa); Arzdi PlantR (marzuza); Ond Bac (maxurta); Satr VocP (mazurza); Iz To (matzusta), ArOñ , UrrAnz , Als (masurtak), IzG (matxutxe), R 310; Echaide Nav 96; Etxba Eib ; Asp Leiz (masuste); Elexp Berg. Mora, fruto de la zarzamora."Çarçamora"Lcc.
v. martuka, martutz, martxuka. Izango zerare marrubi bat milla masustaren erdiyan jarriya. Bil 161.
Bigunago zegoan sasiko masustarik elduena baño. AgG 40.
Malubiak ta marzuziak bazterretan. GarralEEs 1921, 106.
Masustetan aurpegia ubelduta. OrMi 25.
Ezpainondoak masusta-ugelduz beztuta. TAgUzt 156.
Ababatxoa ttunttulun berde; / ababatxoa masusta. (Canc. pop. inLekSClar 137 (
mazuztra en otra versión de DRA
)
).
Masusta koloreko arpegi ura. JAIrazBizia 89.
Masustak, elduegiak. GandElorri 17.
Zer uste duk? Dolarrek, sasitan martxutxek bezala, pusatzen dutela?LarzIru 28.
Bekoki lokuneak masusta gorrizkaz mazkaldu zizkien. IbiñVirgil 48.
Aurten masusta erruz dek, da ale ona gañera.TxGarmBordaB 29.
v. tbn. Izt C 137. Arti MaldanB 196. EZBB I 89 (G-goi).
azpiadiera-1.1
Orixe dun, ba, ez izan ta bai uste, sasipeko masuste (AN-larr).'Ese es lo que no se pensaba'. Inza Eusk 1928, 108 (en NaEsZarr 503 explica "buru arro ameslaria").
sense-2
2.
(Lar, s.v. mora). Morera."
Masusta (arbola), moral"VP 62v (tal vez por masusta-arbola
).
(Arbole) diskretoena da masusta edo mora (61). LE-Ir.
azpiadiera-2.1
Zarza. Aitzondo ezadetsu oetan arkitu izan zituen ugari, izakiak doaindurik berenez ematen dituzten garau eder gozoakin ondo janzitako gerixa, aran [...], masusta, baixaran. IztC 2.
sense-3
3.marzuza (R-uzt). Ref.: ContR 533; Iz R 292. Fresa.
sense-4
4."
Masuste, persona emotiva, que llora fácilmente"AspLeiz.
v. MASUSTA ZAHAR.
sense-5
5."Mujer dispuesta a tomarse cualquier libertad"IzArOñ.
azpisarrera-1
MASUSTA-HABE.
v. masustabe.
azpisarrera-2
MASUSTA-ARBOLA (H).
Morera. v. MASUSTA-ZUHAITZ. Esango diozute masusta arbola oni: atera zaitez suztarretik. OteizaLc 17, 6 (Brunet masusta arbol; Ker masustondo).
Bereala asten dira masust arbolen ostoa jaten. ItDial 5 (Ur masusta arbola; Dv martzoka, Ip marhügatze).
Morera zeritzaiona bera, masusta-arbola. Munita 26.
azpisarrera-3
MASUSTA BELTZ.
a) "Masustrabaltz (V?, msLond), morera, moral" A. b) Mora. Pettanek itsutuki maite zuen bildotx bat, maraxuxa beltxa bezain beltxa. SoEg Herr 10-4-1958, 1.
azpisarrera-4
MASUSTA-GORRI.
"Masustragorri (V?, msLond), frambueso" A.