1.
(V-ger-ple-arr-och-m-gip, G-bet, AN-gip, B; Lar),
jinga (V-ger-gip),
xinga (B; H),
xinka (-kh- BN; Dv, H; -kh-VocBN, H)
Ref.:
A (jinga, txinga, xinga, xinkha); A Apend (iinga); Iz ArOñ, IzG ; Etxba Eib ; Izeta BHizt2 (xinge). "Red larga para de noche, que llaman en bascuenz chinga
"(Echarri-Aranaz, 1620). LexHNav I 146s.
"Atarraya, especie de red para pescar", "red barredera" Lar."Barredera, cierta red de rías"A.
"
Jinga (V-gip), esparabel"Ib."La red para pescar truchas"Iz IzG. "Txingiagaz juan giñan Lauoagora, eta nai beste loiña artu genduan" Etxba Eib. "Red redonda de pesca" Izeta BHizt2..
Txinga edo trasmalla délaik betea arraies. EvANMt 13, 48.
Argatik eskeñiko diozka doañak bere txingari, eta sakrifizioak bere sareai. (Hab 1, 16). Ur(
inBOEg 1546
).
Opariak eskeintzen dizkio bere sareari, ta lurrinketa bere txingari. OlHab 1, 16 (Dv gorma).
Xinka ikusten duela latzez bethea pil, pil, pil. Herr 22-3-1956 (ap. DRA
).
Sare mota guziak, karle, xinga ala xingoko, debekatuak dira.Herr 20-2-1958, 3.