OEH - Bilaketa

235 emaitza txerri bilaketarentzat

Sarrera buruan (66)


Sarrera osoan (169)

Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
txerri.
tradizioa
Tr. Propio de la tradición meridional. La forma txarri la emplean los autores vizcaínos y txerri los guipuzcoanos (tbn. en San Martin) y los navarros Lizarraga de Elcano y Mendigacha. Hay ambas formas en D. Aguirre, T. Agirre, Anduaga y Etxaniz. En DFrec hay 9 ejs. de txerri y 4 de txarri.
sense-1
1. (V-gip, G, AN, L, BN, Ae, Sal, S, R; VP 13r, Lar, (G, AN), Dv (G), A Apend, Zam Voc (G)), txarri (V, G-azp-to; Lcc 82, Mic 7v, Lar, Mg PAbVoc 68, (V), Dv (V), H (<ch-> V, G, s.v. xerri ), Zam oc (V)), ttarri (V-gip) Ref.: Bon-Ond 142; VocPir 367; A ( txarri, txerri ); EI 88, 145; Iz Ulz; Iz Als ( nukan ); Iz UrrAnz ( melárra ); Iz ArOñ; Etxba Eib ( txarri ); Holmer ApuntV ( txarri ); EAEL 85; Elexp Berg ( txarri ) .
Cerdo. "Cochino, cerdo" Lar. "Lechón" Ib. "Campero, el puerco que no es de vara, txerri kanpoarra " Ib. "Horca de perros, cerdos y antiguamente de los esclavos, lepurka, txerrri ballesta, zakurballesta " Ib. " Txerri goseak ezkurra amets (Gc), el cerdo hambriento sueña en bellotas" A. " Ilondoan egin bear dire, ongarria itzuli, babazarra erein, txerria il " A Apend (s.v. ilondoan ). " Txarrixa, basurdian famelixako kidia " Etxba Eib. " Txarrixa ildako astia eta ezkondutako urtia, refrán que compara el primer año de matrimonio con la semana que sigue a la matanza" Etxba Eib. v. tzerri, xerri, zerri, urde.
Kaden txarriak aretx obea irunsi. RS 37. Ezperen naiz otsorrai beltza, infernuko txerri zikina [...] Jangoikoaren begietan . (177). LE-Ir. Txarrijak berak, ain ezaña izanik daukaz izen asko. Mg PAb 87. Irudi ez gaitezan txarri lauoñeko eskerbageari. MisE 79. Txerria urtan garbitu ondoan loitara biurtzen dan bezala. AA III 600. Ezkurren ametsa / du txerri goseak. Echag 162. Muturra txerriarena bezelakoa du. It Dial 19 (Ur txarrija; Dv e Ip xerri ). Iztar-urkulu / iarri zan txarri-ganean. Azc PB 329.
( s. XX) Txerrietaz gizentengra, orobat nola urak gizetubaidra gutaz edo guk emonaz. Mdg 132 (v. tbn. 136). Donostira etorri ta ezkurra jatera? Zer uste dek, txerriak gerala? Urruz Zer 113. Olaxe asi omen ziran / kutxilloik gabe txerri iltzen. EusJok II 72. Il duan txerri txiki ori jarri beza baratza-aldeko ate-ondoan. Muj PAm 63. Lau arruara ezta iritxi / lendabiziko txerria. Tx B I 162 (v. tbn. el mismo ej. en SM Zirik 60). Txarrijen askan utsittu dot mama-gozozko upeltxu oso-osua. Otx 158. Dalako iztegi ori ez ote-degun arloteok txerri goseak ezkurra baño ametsago. Ldi IL 59. Kukuso begi-bakar, txerri buztan-motxa. Or Eus 38 (v. tbn. Tormes 71). Biamonez, ez daude lotan egoteko, / txerriaren kurruxka entzun duteneko. Ib. 135. Ez al-diezu eman leen olloai, beiai eta txerriai jatekoa? TAg Uzt 29 (91 txarria ). Txerriak gizentzen dituzte neguan bere ezkurretan. Munita 45. Txerria bera baiño maiteago ditugu noski, danok ere, bere "puxkak". Etxde JJ 28. Txarri makera gorriek ezkurre intzenean yan baindu! Akes Ipiñ 33. Illobaren etxera / neri deitu zidaten / txerri bat iltzera. And AUzta 120 (76 txarrixak ). Auxe txerri erre usaia! NEtx LBB 177. Gero gabonak etorritzian / iltzeko palta txerria. Uzt Sas 121. Txerri aulek, ezkurra amets. (AN-larr). Inza NaEsZarr 529. Txerrien negarra, janak ixildu. (AN-larr). Ib. 564. [Basurdeen umeak] belarri txikiak izaten dituzte. Muturra, etxeko txerriak baiño luzeagoa. BBarand 58. Txarria gosez okoilluan. Gerrika 275. Harrotasunean igeri dabiltza txerriak lokatzetan bezala. MIH 67.

v. tbn. Lard 417. Xe 257. Ag G 323. Noe 116. Lh Yol 22. Inza Azalp 150. Alz Burr 16. Ir YKBiz 300. JMB ELG 67. SM Zirik 59. Zait Plat 59. Salav 28. BasoM 143s. Txarri: AB AmaE 274. Enb 184. Bilbao IpuiB 128. Erkiag BatB 102. BEnb NereA 45. Etxba Ibilt 462. Alzola Atalak 56. Ataño TxanKan 149.
azpiadiera-1.1
(Como primer miembro de comp.).
Txarri buztanez matrazu onik ez. RS 485. Ikusiko dogu zarian edo ez txaarri-azterlari, edo len zeuk esan dozun legez, anatomiko ona. Mg PAb 82. Andik egun batzuetara bialdu zidan txerri laurden bat. Zab Gabon 70. Marixikiñenian txerri kontuan ondo izan oi dira beti. Alz STFer 115. Ezkontza txerri-tratua dala uste al dezu? Alz Burr 16. Pertza tinko jartzen du txerri-okozpetik... / aiztoa sartzen dio arek, ziñaturik. Or Eus 136. Txerri-tximeltzea da urren zeregiña. Ib. 137. Txarri-gauzarik, / baldin ilten ez badau besterik, / etzan geratu gauza askorik. BEnb NereA 48. Ikusi dok zelako txarri-arpegia euki daben orrek? Alzola Atalak 56. Txerri-puskak etzeukaten elbi aundiak jo bildurrik. TxGarm BordaB 95.
azpiadiera-1.2
(Empleado como sobrenombre). " Gure mutikotan Julen-txarri zan inguru onetako txarriduna " Elexp Berg.
Tira, Txerri, tenta zak Manuelatxo. Iraola 60.
azpiadiera-1.3
Txerritan sartu nai izan zutenean Jesuseri eskatu zioten aurretik baimena. Inza Azalp 43.
sense-2
2. (Lar, (G, AN)), txarri (V; ) Ref.: A ( txarri ); Etxba ( txarri ) .
(Ref. a personas). Cochino, sucio, puerco; inmoral. "Puerco, sucio" Lar, . "Cochino, sucio. Txarri orrek, zer darabil eskuetan? ut ortik, puerco, ¿qué tienes en las manos? quita de ahí" A. " Iñoiz arpegixa garbitzen ez eban txarrixa zan a gizona " Etxba Eib. " I neska bikin da guretako bapez; txarrixa galanta i. [...]. Portau aiz txarrixoi, datorren urtian be i etxerako " Elexp Berg.
Txarri edo urdia dei egitia edozein modutan bizi dan anra edo emakume bati ezta pekatu mortal. Astar II 103. I're bada iltzeko jaio aiz ta to, to, to (joka). Lapur, ijito, txerriya. Sor AKaik 118 (joka) Guzurra diñozu, zaskil, zantar, txarri, urde, zorritsu, lotsabageorrek. Ag Kr 68. Mutillak, au dok useñe, txarri arraiuek, agua esan yok baña agua baño geitxuago dok. Kk Ab II 180. Tunante zarrok! Txarri arraiuok! Ib. 41. Ba al dakizu erri batean neskak nola loxinkatzen dituzten?... Itz gozo auek esanda: "Ederra aiz, txarri ori!". NEtx LBB 205.
azpiadiera-2.1
(Uso adj.). " Iñor a baño txarrixagorik berbetan " Etxba Eib.
Aker txarri ori! Ardiseme, emaki ori! Erkiag BatB 190. Lapur txarria! Ib. 110.
azpiadiera-2.1.1
(No ref. a personas). Sucio.
Zamau txarri bat dago / maiaren ganean / aldatuten eztana / loituten danean. Azc PB 86s.
azpisarrera-1
TXERRI AHARDIKO (tx. ardiko Ar).
"Truie" VocPir 400. v. TXERRI-EME.
azpisarrera-2
TXERRI-HAGIN.
azpisarrerakoSense-2.1
a) (txarri-agin V-arrig-m-gip, txarragin V-gip) Ref.: A Apend; Etxba Eib ( txarri- ); Iz ArOñ ( txarragin ); Elexp Berg ( txarri- ) .
"Diente que brota mal" A Apend. "El colmillo falso que sale hacia afuera" Iz ArOñ. " Orrek txarri-agiñok, atara eiñ biarko dittuzu, tendrás que extraer esos colmillos salientes" Etxba Eib. "Ola iñoiz gaiñetik eta urten izan dabe, orrek txarri-agiñak. Iñoiz ortzak okerrak izateittuk, ola albotik berai gaiñetik urten beste batek: txarri-agiña ori " Elexp Berg.
azpisarrerakoSense-2.2
b) " Txarri-agiña, colmillo" Iz ArOñ.
azpisarrera-3
TXERRI-ALDE.
"Rebaño, gizalde, txerrialde, antzualde (borregada)" A Apend (s.v. alde ). v. TXERRI-TALDE.
azpisarrera-4
TXERRI-HANKA.
azpisarrerakoSense-4.1
a) (txarranka V ap. A ).
"Una manera de injertar" A. " Txarrankara esaten da mentu bategaz, txarri-anka baten taiuan, egiten dan estikerea. Goiz-madari ta sagarrak estituten dira onetara " A Ezale 1897, 340b.
azpisarrerakoSense-4.2
b) " Txerranka, polainas" Arrue (comunicación personal).
azpisarrerakoSense-4.3
c) (txerranka G-azp, txarri anka V-gip, txarranka V-gip).
"Pata de cerdo (porción de la matanza). Eruaixozu txarri-anka bat eta odolostia Abade jaunari, txarri-illtzia izan dogunetik " Etxba Eib. " Gaur txarrankak dauzkau bazkaltzeko " Elexp Berg. v. TXERRI-ZANGO.
azpisarrera-5
TXERRI-ARBI.
"(AN-5vill), remolacha" A. v. TXERRI-NABO.
azpisarrera-6
TXERRI ARDITX (Sal).
"Truie" VocPir 400. " Txerri arditxo, cerda (Sal)" A Apend (posiblemente por arditx ).
azpisarrera-7
TXERRI-ARTO.
" Txarri-arto, espiga vacía de maíz (V-gip)" A Apend.
azpisarrera-8
TXERRI-ASKA.
azpisarrerakoSense-8.1
a) (G-to).
"Harpía, mujer mala" A.
azpisarrerakoSense-8.2
b) txerraska, txarraska Ref.: Iz To ( txerraska ); Iz ArOñ ( txarraska ); Elexp Berg ( txarraska ) .
"El pesebre de cerdo" Iz ArOñ. " Posturia ein zeben txarraskia bixkarrera jaso baietz eta ezetz " Elexp Berg.
Goseak al aiz? Gure txerri-askan arkituko dek puska bat. NEtx LBB 177.
azpisarrera-9
TXERRI-AZPI (Ae).
"En alguna casa que tiene cocina de fogón bajo se fumigan los embutidos, los perniles (en vasco: txerri-azpiak)" CEEN 1971, 352.
Betor, bada txerri-azpi okel eder bat. Lh Yol 23.
azpisarrera-10
TXERRI-HAZTE.
" Txarri aztia, crianza de cerdo. Txarri aztiak, jatekua erosi biar badozu, ez dauka konturik " Etxba Eib.
azpisarrera-11
TXERRI-BELAR (G-nav, AN-gip; txarri- V-gip) Ref.: Garbiz Lezo 57; Ond Bac; Iz ArOñ 193n; Elexp Berg ( txarri-bedar ) .
"Cierta planta forrajera, variedad de cardo" Ond Bac. " Orrizabala, txarri bedarra, es una planta que se da en Álava y también en Aránzazu" Iz ArOñ 193n. "Sanícula" Elexp Berg.
azpisarrera-12
TXERRI-BELARRI.
azpisarrerakoSense-12.1
(txarri- V) Ref.: A; Holmer ApuntV; Etxba Eib ( txarri- ); Elexp Berg ( txarri- ) .
"Oreja de cerdo. Urte barri, barri, txarri-belarri, daukanak eztaukanari katillutxu bete gari (V-m), año nuevo, nuevo, oreja de cerdo, el que tiene a quién carece, una tacita de trigo" A. " Ondo gertau ezkero gozuak izateittuk txarri-belarrixak eta ankak. Karnabaletan jate zittuan lenao. [...] Txarrankia be ondo gertau ezkero gozua dok " Elexp Berg.
azpiadiera-1.1
Urtebarri barri / daukonak eztaukonari / nik eztaukot eta niri / emoten eztaustana... / txarri-belarri! Kk Ab I 60.
azpiadiera-1.2
b) " Txarri-belarri: [...] 2. º (V-m), cierta concha muy pequeña, que tiene la forma del pabellón de la oreja humana" A.
azpiadiera-1.3
c) " Txarri-belarri, nombre que se da a una forma de mala embutición en los metales. Puede apreciarse que fue creada por necesidad de una adecuada definición que, no podría decirse en castellano tan bien como en euskera, debido a la riqueza de éste en el genitivo" SM EiTec1.
azpisarrera-13
TXERRI-BODA.
Matanza del cerdo.
Emengo txarri-boda, / murtzille bigunak / eta lagun arteko / pozezko egunak. BEnb NereA 215. Txarri-bodara barriz askotxu / eta txarriak pixu gitxitxu. Ib. 48.
azpisarrera-14
TXERRI-BURU.
" Txarri-burua, cabeza de cerdo (porción de la matanza). Txarri-buru erdi erosi dot, baberi sartzen juateko " Etxba Eib.
azpisarrera-15
TXERRI-HEGAL.
" Txarri-egal. Hirugiarrea duen txerriaren alboetako haragi zatia. Egaletan eukitzen jok, txarri-egalak, arek apartauta ia jateko preparatzen danian " Elexp Berg.
azpisarrera-16
TXERRI EME (AN-egüés-ilzarb, G; txarri- V; Zam Voc, txarreme V-gip) Ref.: Bon-Ond 142; A ( txerri eme, txarri-eme ); Etxba Eib ( txarri-emia ); Elexp Berg ( txarreme ) .
Cerda. " Amatzarako txikixetatik txarri eme bat alde batera laga biar dogu " Etxba Eib. " Txarreme gazte bat erosi dabe " Elexp Berg.
Txerri eme onak ez ditu izan bear amabi titi baizik. It Dial 96 (Ur txarri eme; Dv e Ip urde ). Bein baten txarri-eme batek amabi ume eukazan. Bilbao IpuiB 71.
azpisarrera-17
TXERRI ENBRA (R).
"Truie" VocPir 400. v. TXERRI EME.
azpisarrera-18
TXERRI ERDIKO.
" Txarri erdikua, el cerdo mediano (de unas tres arrobas)" Iz ArOñ.
azpisarrera-19
TXERRI-ERREGALO.
" Txerri-erregaluak, se llaman generalmente a las morcillas y otras partes del cerdo que se reparten entre los amigos y parientes cuando se mata el cerdo en las aldeas. En Fuenterrabía se llaman txerri-moniyak " SMuj EEs 1921, 140. v. txermoni.
Txerri-erregaluak ordañetan izaten dituk. NEtx Antz 28. Oitura zan txerri erregaloak partitzeko auzoan. BBarand 39.
azpisarrera-20
TXERRI-ESTEGI.
Pocilga. "Chiquero" Lar ( in Aq 1355 A ). v. txerritegi, txerritoki.
azpisarrera-21
TXERRI-GANTXO (txarri- V-gip).
" Txarrixa iltzeko txarri-gantxua. Lepotik sartu aura ta karnazeruak iztarrian katiatze jok ies eiñ eztaixon txarrixak " Elexp Berg.
azpisarrera-22
TXERRI-GANTZ (txarri- V-gip) Ref.: Iz ArOñ ( gantz ); Elexp Berg .
Manteca de cerdo.
azpisarrera-23
TXERRI-GAUZA.
Producto procedente del cerdo.
Txarri-gauzarik, / baldin ilten ez badau besterik, / etzan geratu gauza askorik. BEnb NereA 48.
azpisarrera-24
TXERRI-GAZTAINA.
" Txarri-gaztaiña (V-gip), regoldana, castaña silvestre" A.
azpisarrera-25
TXERRI-GEREZI (G-to, L-ain, B; txerrikeiza G-goi) Ref.: A; Arin AEF 1960, 73 .
"Cerezo silvestre" A. "Existe el cerezo silvestre al que llaman txerrikeizea, sin duda porque su fruta es amarga" (G-goi). Arin AEF 1960, 73.
azpisarrera-26
TXERRI-GIBEL (Lar; txarri- V-gip).
"Morteruelo, gisado a modo de salsa del hígado del puerco machacado, txerri gibel txeatua " Lar. "Hígado de cerdo (porción de la matanza). Txarri-gibela saltzalliak eruan dau, burdixan ekarri biarran ordez " Etxba Eib.
azpisarrera-27
TXERRI-GINGA.
"(G-bet), cerezo silvestre (bot.)" A (s.v. txerri-gerezi ).
azpisarrera-28
TXERRI-HILKETA.
Matanza del cerdo. v. TXERRI-HILTZE.
Aste aundia, nonbait, txerri-ilketa astea. "Matanza del cochino" . Or Eus 132.
azpisarrera-29
TXERRI-HILTZAILE.
"El matador de cerdos, txerri iltzalea " ZMoso 69.
azpisarrera-30
TXERRI-HILTZE (txarri-iltze V-gip, G-nav) Ref.: Etxba Eib; Gte Erd 1 .
"Matanza del cerdo. Oiñgo astian txarri-iltzia dogu etxian " Etxba Eib. v. TXERRI-HILKETA.
Ain zuzen aste artan txerri-iltzea zuten. Or Eus 135. Txerri-iltze ederra ikusi bear diagu oraintxe. NEtx Antz 28. Txerri iltze oietako batean. Zendoia 29.
azpisarrera-31
TXERRI-JAN (txarri- V-gip).
Comida de cerdos. "Comida para cerdos, bazofia. Kuarteleko bazkaixak txarri-jana emute zeban " Elexp Berg. " Nahi etzuena txerri-janeta botatze zuen " ZestErret. v. TXERRI-JATEKO.
Oiekin, txerri-jana egosi, ura berotu eta iru zaldiko motorra egunero bi orduan lanean jarri legike. Oñatibia Baserria 31. Auzokoen bat etorri bazan orduan eskaratzera orraitiño, uste izango eban Peru txarri-jana egosten egoala. Bilbao IpuiB 44.
azpisarrera-32
TXERRI-JATEKO (txarri- V-gip).
"Lo que se cuece para los cerdos. Fig., bazofia. Au ez da kristauentzako janarixa, baizik txarri jatekua " Etxba Eib. v. TXERRI-JAN.
azpisarrera-33
TXERRI-JENDE (Sal), TXERRI-JENTE (R-vid) Ref.: VocPir 367; Mdg 149 .
Ganado porcino.
azpisarrera-34
TXERRI-KADERA.
" Txarri-kader (Vc), patas de cerdo. Txarri-kaderak eta urdailla ta kristo deritxon odolostetzarra urtean-urtean aratusteetan jaten doguz (V-m), nosotros comemos todos los años, los días de carnaval, las patas de cerdo, el estómago y el morcillón llamado 'cristo'" A.
azpisarrera-35
TXERRI-KARDO.
"Cardamine sp." Iz ArOñ 39.
azpisarrera-36
TXERRI-KOIPE (txarri- V-gip) Ref.: Iz ArOñ ( gantza ); Elexp Berg ( txarri-koipe ) .
"Manteca derretida de cerdo" Elexp Berg.
azpisarrera-37
TXERRI-KORTA (txarri- V; H (s.v. korta )) Ref.: A; Etxba Eib; Elexp Berg .
"Pocilga, cuadra de cerdos" A. " Ez da au kristauentzako etxia; au da txarrikortia " Etxba Eib. " Onek txarrikortia emute jok " Elexp Berg. v. txerritegi, txerritoki.
Aragillia aizto zorrotzakin eta emaztia galdara aundixagaz eldu ziran txarri-kortara. Etxba Ibilt 462.
azpisarrera-38
TXERRIKO UME .
(Ref. a un niño).
Txerriko umia besuetan kantari daraman orri. Iraola 20.
azpisarrera-39
TXERRI-KURRINTZA.
Gruñido de cerdo.
Txarri-kurrintza entzun omen-zin egun batez okullun ango nagusiak. TAg Uzt 91.
azpisarrera-40
TXERRI-KURRUSKA (txarri-kurruxka V-gip).
"Gruñido agudo de cerdo" Elexp Berg (s.v. kurruxka ). v. TXERRI-KURRINTZA.
azpisarrera-41
TXERRI-MASTO (R) Ref.: VocPir 398; A ( masto ) .
Cerdo macho.
azpisarrera-42
TXERRI-MIHI (txarri-min V-gip).
"Lengua de cerdo (porción de la matanza). Txarri-miña, iraun eraitzeko, gatzakin gertatzen da " Etxba Eib.
azpisarrera-43
TXERRI-MUTUR.
" Txarri-mutur, puerco, sucio, inmundo (FSeg)" A.
azpisarrera-44
TXERRI-NABO.
" Txarri-nabo (V-m), remolacha" A. v. TXERRI-ARBI.
azpisarrera-45
TXERRI-OGI.
" Txarri-ogi (V; msLond) pamporcino (bot.)" A.
azpisarrera-46
TXERRI-OKARAN (txarri- V-arrig-ger) Ref.: A ( okaran ); Holmer ApuntV .
Endrina; endrino. "Endrino" A. "Endrina (ciruela silvestre)" Holmer ApuntV.
azpisarrera-47
TXERRI ORDOTS (G-goi, Ae, Sal; tx. ordotx Sal) Ref.: VocPir 398; A Apend ( txerri-ordotx ); Arin AEF 1980, 64 .
Cerdo macho. "Cerdo" A Apend. " Txerri ordotsan beazune da onena (G-goi)" Arin AEF 1980, 64.
azpisarrera-48
TXERRI-OROLDI.
" Txarri-oroldi (V-m, G-azp), alga marina que se da de comer a los cerdos; vulg., caloca" A.
azpisarrera-49
TXERRI-SALDO.
Piara.
Oil gizazu txerri saldo kortra. Hual Mt 8, 31 (Lç urdalde ).
azpisarrera-50
TXERRI-SAMALDA.
Piara. v. TXERRI-TALDE.
Larrean zebiltzan txerri-samaldan sartu eta [...]. Lard 388.
azpisarrera-51
TXERRI-SOLOMO.
Lomo de cerdo.
Txerri-solomo eder bat gutxinaz dozena bat libra pisatuko zituana. Zab Gabon 75. Txerri-solomu zati presko bat egosten da kazuela batean. Cocinan 32s. Txerri-solomoa piper eta patata prejitukin. Etxde JJ 53.
azpisarrera-52
TXERRI-TALDE (G ap. A ; Lar), TXERTALDE.
Piara. "Piara, txerri taldea " Lar. "Vara de puercos" Ib.
Iize-taldea kurruxkeka ta purrusteka txerritalde naasia iduri. Or Mi 76. An joan zaio txerritalde izua igesi purruxtaka ta jauzika. TAg Uzt 24. Errekondoko ur-zuloan, zuten txarri-taldeak ere etzanaldirik atsegiñena. Ib. 268. Haiek irten eta txerrietara joan ziren; eta txertalde osoa ezpondan behera itsasora amildu zen. IBe Mt 8, 32 (Dv, Ol urdalde ). Amar edo amabiko txertaldeak nun-nai baziran. Zendoia 29 ( ib. 29 txerri-talde ).
azpisarrerakoSense-52.1
Beste alderdi batean agiri ziran txerri ta abelgorri talde andiak. Ag G 86.
azpisarrera-53
TXERRITAN EGIN (txarrittan eiñ V-gip), TXERRITAN IBILI.
"Hacer novillos. Txarrittan eiñ da bein baiño geixaotan joate giñuztan Mari Justai keixak arrapatzera " Elexp Berg. Cf. txerrita.
Bere gurasuen etxetik iges egiten badau edo esaten oi dana legez, txarritan badabil, bere gurasuen aginduba ez egiterren. Astar II 78.
azpisarrera-54
TXERRI-TXINO.
"(Sal, R), cierta variedad de cerdos, de patas, pescuezo y cuerpo cortos" A.
azpisarrera-55
TXERRI-UNTZAKI.
" Txarrí-untzaki, jamón" Iz ArOñ.
azpisarrera-56
TXERRI-URDE (txarri- V-gip) Ref.: Iz ArOñ; Etxba Eib; Elexp Berg .
(Ref. a personas). " Txarri urdi ori! ¡asqueroso!" Iz ArOñ. "Pleonástico que se dice así para acentuar el calificativo de cerdo. Egunaz zalduna; gabaz txarri-urdia " Etxba Eib. " Txarri urdia; gauza zatarra esan bia zanian: txarri urdia! Gaizki esateko " Elexp Berg.
azpisarrera-57
TXERRI-ZAINTZAILE.
Porquero. v. txerrizain.
Buruxka-biltzalleak; txerri-zaitzalleak, eskalea begiztatu orduko, tink dagie danak arek lekartzkieken berrien jakinmiñez. TAg Uzt 239.
azpisarrera-58
TXERRI-ZANGO.
azpisarrerakoSense-58.1
a) "(L), cierta forma de poda, formando una V; litm., pata de cerdo" A.
azpisarrerakoSense-58.2
b) "(L, BN, S), patte de porc" Lh. v. TXERRI-HANKA.
azpisarrera-59
TXERRI-ZIL (txarri-zil V-gip, txarri-sill V-gip).
"Ombligo y algo de carne que se cortan al cerdo recién muerto y chamuscado" A. " Txarrísill, ombligo de cerdo" Iz ArOñ.
txerri
0 / 0 AURRERA-TXERRI >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper