OEH - Bilaketa

35 emaitza sotil bilaketarentzat

Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
sotil.
tradizioa
Tr. Sotil es la forma más usual. Emplean zotil Pouvreau (junto a sutil ) y J.C. Echeverria, y subtil Etcheberri de Ziburu, Tartas y Haraneder. En DFrec hay 5 ejs. de sotil y 2 de xotil.
sense-1
1. (V-ger-ple-arr-oroz-m-gip ap. A; Añ (V, G), Izt 40r), zotil (, H).
Hermoso. "Donoso" , "hermoso", "lindo", "pulido" Añ. " Ai, ai, ai, neure seintxu sotila [...] (V)" A. Tr. Propio de la tradición meridional (aunque cf. infra ejs. septentrionales de xotil con este significado; varios de los ejs. de este apartado podrían corresponder a otras acepciones).
Gizon txipi sotil baten andra zan. "Pequeño y bien hecho" . MLastur 21. Ama-Seme guztien artean sotilena. EL1 192. Dakutzula Jesus [...] pintetan daben legez, lirio ta eguzki guztiak baño sotilagoa. LoraS 96s. Bere begi sotilak. NekeA 236. Zein eder ta sotilla dan Jesus. Ur MarIl 97. Berariz da sotill jauregitarren agerketa. Ag EEs 1917, 213. Laura sotillari. Ib. 200. Azala urdiñe, / gorputza sotille. EusJok II 48. Gorputza sotilla. 'Esbelto el talle' . Ldi BB 122. Sotil dagertzkigu soinekoz bigarren urteko Eusko-olerkiak . TAg Y 1933, 21. Yantziz sotil bada [ipuia] . Aitzol ( in Ldi UO 7 ). Eguzkiz bete balitzaio-re / une gezala, / garden, jori ta sotillago ez / itxas-zabala. EA OlBe 73. Alai barri barriak, atsoaren buruko zapiaren belarriak bezela txairo ta sotil zituala [untziak] . Erkiag Arran 79s. Aurrean eukan irudi sotillak, arnasea eten ala bakanduerazoten eutsan mutillari. Erkiag BatB 86. Ogei ta iru-lau urte ditu, / sasoi ederra mutillak, / gutxi ikusi ditut munduan / ori dan bezin sotillak. Uzt Sas 188.
azpiadiera-1.1
"(Sal, R), airoso, elegante (se dice del porte). Zer sotil duen korrek ebiltzea! (Sal)" A.
sense-2
2. (G, L, BN, Sal, R ap. A; SP, Lar in Aq 1318, H; -th- Ht VocGr 428), sutil, subtil (Urt I 125), zotil (SP, H). Inteligente, ingenioso, agudo; astuto. "Subtil" SP y Ht VocGr. . "Acutus, subtilla, fiña " Urt I 125. "Reservado, astuto, discreto, circunspecto. [...] Elhestari sotilla (BN), uno que habla con discreción" A. Tr. Poco frecuente a partir del s. XIX.
Ezen halako apostolu falsuak, obrari sotil dirade, Kristen Apostolutara transformaturik. 2 Cor 11, 13 (He enganios, TB enganatzaile, Dv amarrutsu, Ol gezurti ). Etzaitezila ukhi gizonen hitz ederrez eta sotillez. SP Imit III 43, 1 (Mst y Ol zorrotz). Probetxu geiago egin zuen gauza guzien utzteaz sutillen estudiatzeaz baino. Ib. 43,4. Gaizki errana [...] presentatzen zaienean zenbait hitz zotilletan eta alegeretan. SP Phil 354. Gizonik sabantenak eta subtillenak. Tt Onsa 17. Sainduen pentsamendu halto eta sothilak modestki eta garazioski deklaratzen du. ES 192. Enganio hau hanbatenaz da sotillagoa eta perillosagoa. He Gudu 67. Hortarakotzat baliatu zen sugeaz, aliamalietarik sotilenaz. Lg I 18. Mundu sotilla / gu tronpatu nahiz. Monho 94. Suge pistirik sotillenaz baliatu zan. Lard 3. Gizon aditua eta bulardetsua zan; ez ordea osaba bezain sotilla. Ib. 185. Ministro oiek izandu dira / predikadore sotillak. Tx B I 93. Gaztetan ez giñaden / orai beziñ sotill. Yanzi 190. Lilluragarri yakuz aren idatziak oro, lau ta errez burutuak; idazle sotil baten biotz-ondo ta jakituriz ondo jantziak. Onaind STeresa 116. Haren arrazoibide sotilak, lekukoen esanak deuseztatzeko eta zalantzaren haziak besteengan ereiteko, ez ditut agertuko. MEIG I 180.
sense-3
Irakur daiguzan aren idazlanak [...]; auxe da-ta biderik sotillena aren arima zoragarria ezagutu al izateko. Onaind STeresa 127.
sense-4
3. + sutil, subtil, zutil. Sutil, tenue, fino.
Gerrian gerrikoa eder, / solea sotil oinean. Lazarraga B33, 1205r. Airea ere eztaite subtil hura bezanbat. EZ Man I 135. Bainan hori zutilegi da lehen hasteko. SP Phil 103 (He 105 subtillegi zait). Sutilezarén dotearéki paratuko dá gorputza ain sutil, ezi pasa daiken edozéin parete edo gauza sendotik bárna. LE Doc 248. Zeruak aldiz bere urdina sotilago du itsaso haren gainetik, xixtez agertu zaikunarenetik baino. JE Ber 81. Egoak, beti, garden eta sotil iraungo diote olerkariari. "Transparentes y sutiles" . Aitzol ( in Laux BBa VIII ). Susmo berezia, intuizioa, edo musek igorritako doai sotil ori. Vill ( in Gand Elorri 12 ). Nik konta ditzakedan gertaerak ez dira gain gaineko axala baizik, muin gordea estali ez baina ukierazten digun itxura sotila. MIH 297. Gorputza ere badu orain [ametsak], gorputz sotila, mehea, "gaiaren eta izipirituaren artekoa", baina halaz guztiz ere sendoa. MEIG III 80.
azpiadiera-4.1
Ligero.
Oro barnean lorik sotillenean sarthuak zauden. Gy 297n.
sense-5
4. Refinado.
Aparta ditzatzu ene ganik banitate sothilak hunetarakotz, o patriarka saindua, eta baroin onhetsia! Harb 467. Iazkeraz ta gizabidez sotil eta itxura-naiak omen ziran ikasle gazteok. Zait Plat 21.
sense-6
5. (V-gip ap. Iz ArOñ; SP).
Hábil, diestro (realizando un trabajo). "Accort, adroit" SP. " Sotilla da langillia, es trabajador curioso" Iz ArOñ. .
sense-7
6. "(S), persona pequeña" A.
Zer da au? diote erriko mutillak, / atso, agure ta umetxo sotillak. Mg ( in VMg 100 ). Aberatsai ta beartsuai, aundiai ta sotillai, gazte ta zarreri. EgutAr 3-3-1925 (ap. DRA ).
v. tbn. Zav Fab RIEV 1909, 31.
sense-8
7. (V-ger-arr-oroz-och, G, AN-gip, L-ain, B, R ap. A; VocB ). "Dócil, manso, muy formal y calmoso" A.
Emen ere arkitu zituen Judu gogor galdu nai izan zutenak; baña bai Jentill sotil, Jesusgana jarrita, txit poz andia eman ziotenak ere. Lard 514. Izanik zu aiñ sotill, zuri ta / otzan, leial ta gozoa. AB AmaE 58. Usoa legez sotill izan zan arimeak. Ib. 111. Odolak azkar berotzen zaizka, / ez dago mutill sotilla, / neri burura kolpe tira ta / puskatu zuan botilla. Tx B I 242. O txori gaxo, sotil, polita. EA OlBe 13.
azpiadiera-8.1
Cortés, amable.
Kortesa edo zotilla. Echve Dev (ed. 1885) 217.
azpiadiera-8.2
"Cariñoso" Asp ANaf. .
Gizonaren sotila! --esan zuen--. Aldi guzi ontan neu ikustera etorten zan eta noizean bein itz egiten zidan, eta gizonik oberena zan; eta orain zein zindo negar egiten duen, ni naizela-ta. Zait Plat 107.
azpiadiera-8.3
(Uso pred.).
Sotil ta umill entzun neutsazan / berba samurrok berari. AB AmaE 12.
sense-9
8. (V-ger-ple, AN-gip-5vill-araq ap. A). Triste.
Geure Ama Euskal-erriaren izkerea izanaz ganera, laguntasunik ezaz sotil da etsaiz edo arerioz inguraturik estu dagoalako. A BeinB 35. Iru bidar iausi zan Kalbarioko mendi sotillera eldu baiño leenago. Zam Ezale 1898, 356b. Mutilla dago orretxegaitik sotil edo triste. Ib. 165a. Illun, sotill da atsekabez betea sartu zan etxean Mañasi. Ag Kr 58. Norena ixan zan aiots sotilla? Laux AB 21.
sense-10
9. "(L), ligero, hablando del trabajo. Lan sotilla, trabajo ligero" A.
sense-11
10. (V-ger-ple-arr-oroz-m-gip ap. A). Noble.
Goi-Jaunaren begietan ordea azaldu diran gizonetan sotill (noble), apal (umill), otzan (manso) eta biotz biguñena. EEs 1913, 67.
sense-12
11. Silencioso.
Iturri garden, aran sotil, baso itzal. "Valles silenciosos" . Aitzol ( in Laux BBa X ).
sense-13
12. "Acoquinado, acobardado" BU Arano. .
azpisarrera-1
SOTIL-SOTILA (-th- Hb). a) "D' une manière toute sournoise" Hb. b) "D' une manière [...] toute serieuse" Hb.
azpisarrera-2
XOTIL.
azpisarrerakoSense-2.1
a) (AN, BN; H; -th- BN, S; Dv, H), TXOTIL. Ref.: A (xothil); Lrq (xothil); Gketx Loiola (izpiritu). (Formas con palat.). Astuto; inteligente; ingenioso. "Fin, rusé, trompeur, subtil d'esprit, pénétrant" H. "1.º (BN?), prudente; 2.º (S), xotil (BN) astuto, diestro, sagaz" A. "Izpiritue badiduri eztuela xotille nexkato orrek (AN)" Gketx Loiola (s.v. izpiritu).
Sokarraria, xotila bada, da gozogarri, toldea bada, erdeinagarri. "Un railleur subtil" . O Pr 408. Etsaia gaixto da, xotil eta malezios. Tt Onsa 168. Otoitzako denbora pentsamendu seindu, bena xothil batzutan eremaiten dizie. AR 128. Gizon xotila, baita ere zuhurra. "Prudent et sage" . Arch Fab 195. Haxeria xotil duken. "Bien habile" . Ib. 187. Ergelak berehala agertzen du bere samurra; berriz, izan hidoia nork-ere gordetzen baitu, hura xothila da. Dv Prov 12, 16 (Ol y BiblE zu(h)ur, Ker maltzur ). Parrez ito bearrean, esakera txotillak bialtzen zizkaten alkarri, leiotik leiora. Ag G 302. Gauza xotilak instantean erraiten zituzten etxe-txoriekin. Mde Pr 91. Ona emen, antzara-soñuari atxiki bertsolariak eman zun ahapaldi xotilla. Etxde JJ 204. Gizon argi, xotil eta langillea. Ugarte Obaria 16.
azpiadiera-1.1
(Adv.).
Emakumeak xotillago ta urrutiragotik joango zitzaizkion andre gazteari. NEtx LBB 20.
azpisarrerakoSense-2.2
b) (-th- H), TXOTIL (V? G-goi ap. A (que cita a FSeg); Lar). Hermoso, bello, bonito. "Mono, mona, cosa pulida", "lindo", "pulido" Lar. "Rapacilla, neska txotilla" Ib. "Gentil, joli, d'agréable mine, bien fait de corps" H.
Izaiterainokoan ezarria, pollit eta xothil, urhe kolore, euskal-edari Izarra . Lander RIEV 1912, 555. Constantin zenaren üskara garbi eta xotila. Lh ( in Const 14 ). Neska eder, mardul eta begi urdin gozoak zittun aur xotil bat jaio zitzaioten Alostorrean egun bi geruago. Etxde AlosT 19. Zelaigune ontako arboladi xotil baten alboan. Etxde JJ 8. Irudipena ere beti goxo, xotil... Fray Angelikoren irudiak bezela gure kanta ere. Lek SClar 121. Jainkoaz othoi bego eskuara den bezain xotil, zume eta zalhoin. Lf ELit 118.
azpiadiera-2.1
(Uso adv.).
Txotil zebillen Mirele. Bertago ta mutilla liluratuago. Anab Usauri 57. Ain xotil eta giartsu kontatzen baizekizkin ipuiñok. Etxde JJ 96.
azpisarrerakoSense-2.3
c) (VocBN A, Gèze, Dv). Hábil, diestro. "Adroit" VocBN y Gèze. "Habile" Dv.
Gizon zuzena errotik, langille xotxila [sic, tal vez errata por xotila] . Herr 15-2-1962, 2. Mutiko lerden, jantzari xotil, soineko ederrez jauntziak. Lf ( in Casve SGrazi 10 ).
azpisarrerakoSense-2.4
d) (-th- Dv). Tenue, sutil. "Subtilis, subtil" Dv.
Sukaldea argi xotilletan egongo da. NEtx Antz 119. Soiñua indartu ta xotil gelditu. NEtx LBB 200. Leiotik egunsentiaren argi xotilla sartzen zan gelan. Ib. 16. Ez da [nobelan] gogogiro aldakor xotilik. Ez da, hitz batean, argi-ilunik, eta argi-ilunean dago maiz gizatasun mardula. MEIG II 56. Gordean zegoen edertasuna idoro eta agerrarazi duela? [...] izango ditugu aurrerantzean hark biztu zituen itxura xotilak. MIH 175.
azpiadiera-4.1
Ligero.
Zeren ezari beitzuen, / arhinxago / izateko, / kotapeko meheak, / espartiña xotilak. Arch Fab 185.
azpiadiera-4.2
Suave, que actúa con suavidad.
Eriek maite zien, eskia xotil beitzian. Othoizlari 20 (1959) 227.
azpisarrerakoSense-2.5
e) Dócil, formal; dulce, bondadoso. "Cariñoso. Gizon xotila" Asp ANaf.
Beste gauza bat ziran neskatxak, esanekoak, zuzenak, txotillak, paketsuak. Ag G 68. Ogei ta bi-iru urteko neskatxa gaztia. Oso txotilla dirudi. Moja-itxura zerbait ere badu. Alz Burr 19. Xotil eta apal orain zaudena / baziña legez edozein, / Luteron kontra ikusten zaitut / Erromako Santu guren. SMitx Aranz 169. Aren izakera xotil eta esanekoak, etxeko biotz guziak bereala irabazi zituan. NEtx Antz 156. Berak ez zuala uste alegia, Marzelaren on xotillagatik iñoiz entzundakoakin bat-bat zetorrenik. " Recato y bondad" . Berron Kijote 158.
azpisarrerakoSense-2.6
f) (A; -th- S ap. Lrq). "Persona de constitución débil" A. "Malingre, petit, faible de constitution" Lrq.
azpisarrerakoSense-2.7
g) Discreto, no ostentoso.
Denbora haietan eta geroz ere, bereterrek etxekiten zien intsentsatzekua katiaren gain gainetik eta intsentsatzen zien besua lüzatüz, eliza bobedala huillan hel-erazten zielarik sü untzia. Oraiko intsentsatze muldia hanitxez xotilago da. Const 35. Iratzabal, erdi xuberotar hura, beti ixil eta xotil. Larre ArtzainE 270.
azpisarrerakoSense-2.8
h) "Décidé, xothil, hardit" Lh Eusk 1919-20 (I), 79.
Garaztar artzain xotilak harat heltzean izerdi. Ox 23.
azpisarrerakoSense-2.9
i) "Acoquinado, acobardado" BU Arano.
Mutikoak naiago ditu jolaserako mutillak, neskak oso geldo ta xotillak iruditzen zaizkio. MAtx Gazt 28s.
sotil
0 / 0 SOTIL-SOTILA >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper